Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0921Anmärkningar angående landskötselnBjelke, Thure
1784, aug

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE LANDSKÖTSELN

Om olika jordarter, deras bruk, gödning och blandningar. Om såning. Om gödseln. Om sädens bärgning. Om ängar. Om hagar och betesmark.

----------------------------
 
0922Berättelse om Lattomeri kärrs utdikningKraftman
1784, aug

BERÄTTELSE OM LATTOMERI KÄRRS UTDIKNING

Lattomeri kärr ägs av Björneborgs stad och 78 hemmansägare i Ulfsby. Berättelse hur dikningen gick till och nyttan därav. Där bildades 3 utfall, alla till Kumo älv. En mjölkvarn uppfördes. En damm byggdes. Konung Gustavs skrivelse, där han uttrycker välbehag över arbetet.

----------------------------
 
0923Anmärkningar angående blandsädModeer
1784, aug

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE BLANDSÄD

När två eller flera sädeslag utsås på samma gärde kallas det blandsäd. Växterna har inte som djuren mun och käkar utan måste givas en för varje växt lämplig föda tillredd av naturen. Utan mycket naturkunnighet ser man att det är bladen och rötterna, som är huvudsätet för växternas sugrör. Jorden är växtens visthus. Man kan därför inte odla samma växter på samma ställe hur länge som helst. Därför gör man ingen varaktig vinst med blandsäd eller kampsäd, när höst- och vårsäd blandas. När skogen i en dal växer hög är det inte för att bekämpa andra träd, utan för att nå solen. Ingen vinst att så rotfrukter bland säden. Det som förhöjer jordens bärighet är cirkulation.

----------------------------
 
0924Anmärkningar angående väderlek, årsväxt och priserAnonym
1784, aug

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARUPRISER I LANDSORTERNA

Karlstad. Vid Persmässomarknad kom endast 8 spannmålsfartyg. Vid den senaste marknaden kom 31 fartyg. Säd och hö står härligt överallt.

Öjhult, Kronobergs län. 1783 total missväxt. Folk har ätit agnar, halm och bark. Många gamla har dött. Vintern sträng och lång. Allmogen fick hjälp från Karlshamns sockenmagasin.

----------------------------
 
0925Anmärkningar angående väderleken för juli 1784Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0926Svar på frågan: Vilket är det minst kostsamma och mest varaktiga taktäckningssättet i stad och på landAlgren, Sven
1784, sept

SWAR PÅ FRÅGAN: HWILKET ÄR DET MINST KOSTSAMMA OCH MÄST WARAKTIGA, BEPRÖFWADE OCH TIL HWARJE SLAGS BYGGNAD WIDTAGELIGASTE TAKTÄCKNINGSSÄTT I STÄDER, SÅ WÄL SOM PÅ LANDET?

Ritning på hur regnvattnet träffar taket. Ju lägre takresning desto mindre kostnad. Vid eldsvåda faller en hög takresning ned i huset och förstör trossbottnarna. Dessutom är ett högt tak mer utsatt för vind. Åskan dras till högresta tak.

Avbildning hur man skall rita ett mansardtak. Man vinner utrymme och utseende, men låga tak är att föredra. Se på slottet och läs i bibeln.

När man nu bestämt sig för taklutningen gäller att hitta täckningsmaterial som finns på orten. Järnplåt, beck, grov sand och sönderstött glas är de billigaste. Järnblecket överdras med tjära och fin sand. Beck drar till sig åskan, därför bör taket behandlas med sand eller krossat glas.

Beskrivs björken och näverns förträfflighet. I juni är nävern lös och man kan flänga av den. Underbyggnaden för nävertak måste göras kraftig, då nävern är tung. Då värmen stiger uppåt och kölden kommer nerifrån, skall stugorna byggas så låga som möjligt. Ett nävertak, som är rätt lagt, varar i en mansålder. Beskrivning av hur man lägger nävern och sedan halmen ovanpå.

----------------------------
 
0927Anmärkningar rörande hushållningen och Sveriges naturalhistoria ur Olaus Magnus Svenska HistoriaÖdman, Samuel
1784, sept

ANMÄRKNINGAR RÖRANDE HUSHÅLLNINGEN OCH SWERIGES NATURAL-HISTORIA UTUR OLAI MAGNI SWENSKA HISTORIA

Några korta anmärkningar ur vårt fäderneslands hävder av en förtjänt författare. Jämförelse med forntiden och det närvarande.

1) När bondkvinnorna bärgade hö hängde de sina lindebarn i ett träd för att skydda dem från ormar. De valde ofta en ask. Man har nu funnit att askens löv och bark tjänar mot ormbett. Således måtte de haft en misstanke om antipatin mellan orm och träd. Espingar var vanligare då.

2) Det såddes mer vete än råg. Man torkade säden på segeldukar och förvarade den i eklårar.

3) Man drack vin, öl och mjöd. Ölsinnet beskrevs som att fransmannen blev näsvis, tysken grälsjuk, göten bångstyrig och finnen gråtmild.

4) Man köpte hellre salt än kokte själv. Dock anlade Johannes Magnus, författarens bror, med egen kostnad saltkokerier om det skulle bli krigstid.

5) Man sålde mycket smör.

6) Den bästa osten gjordes i Västergötland, fyrkantig och så stor att den bars av 2 karlar. Norrlänningarna lät sina ostar ruttna och förstöras av mask. De grävde ut innehållet och använde skalen som sköldar.

7) Gotlands gumsar var ökända för sin storlek och styrka.

8) I Västergötland uppföddes ryttarehästar.

9) Huskattorna var vita. Vildkattorna gav många pälsar.

10) Konsten att förvisa råttor var ärftlig inom vissa släkter.

11) Bock- och getskinn såldes. Köttet torkades till spickekött.

12) Till en nygift flicka gavs en sugga, ett får och en ko. Mannen fick ett par fålar, en hund, en katt samt en gås.

13) Man beskrev renen med tre horn. En lapp hade 500 renar mot 1000 i dag.

14) Älg, hjort och rådjur fick fällas av adel, ämbetsmän, kyrkoherdar och gästgivare. Hornen fick brukas av vem som hittade dem.

15) Bävrar fanns det gott om. Svansen ansågs vara en läckerhet.

16) Järvar eller filfrasar vara allmänna. Deras skinn var högt skattat. Den som sov under en sådan fäll, drömde att han åt och drack som en järv. Ringar av järvens klor troddes bota svindel och öronsusningar.

17) Att haren vitnar under vintern beror på kölden och födan. Författaren har sett råttor vitna då de ätit socker.

18) Vargarna var så allmänna att man inte reste utan vapen som i krig.

19) Den vita vargen på Dovre fjäll är förmodligen fjällrackan.

20) Utterskinn utfördes till Ryssland i stor mängd. En del kockar hade järvarna fångna och fick dem att fånga fisk.

21) Ekorrar fanns i samma mängd som fiskar i havet. De sköts, så många man kunde bära. Åts av jägaren. Tänderna användes vid häxeri och spådom.

22) Hermelinen rodnar i maj. Den luktar illa i parningstid.

23) Olaus Magnus säger inte att lemössen regnar från himlen, blott att de kommer med stormar, ovisst varifrån.

24) Grävsvinets bett ansågs giftigt, då de åt ormar och tordyvlar. Skinnet användes till koger.

25) Vita björnskinn offrades till kyrkorna, för att prästerna inte skulle frysa om fötterna under mässorna.

26) Den svarta björnen rådde sällan på hästar och grävsvin. Köttet åts. Det fanns även då björndansare.

27) Rävskinn värderades efter färg, svarta rävskinn, korsrävar, vita, blå och röda.

28) På julafton blev många människor förvandlade till vargar och gjorde mer skada än de verkliga djuren. Det är märkligt att en så upplyst person, som ärkebiskop Magnus berättar sådana historier.

29) Jaktfalkar uppföddes med kräftor och lärdes att lämna sitt rov mot en kräfta.

30) Vildgäss kom i april. Deras fett användes mot sår och i bröstbenet kunde man spå kommande väder.

31) Beskrivs flera fåglar. Författaren försvarar tron att svalorna dränker sig om vintern. Professor Pallas i vår tid bestrider detta, men kanske med orätt. Sjöfågelägg samlades och såldes i tusental på torgen. Påfåglar uppföddes i Öster- och Västergötland. Man hängde upp ihåliga kärl och lockade fåglarna att värpa och tog sedan äggen. Däremot användes inte ofta nät.

32) Torneå var den nordligaste handelsplatsen i synnerhet för fisk. Laxens mängd var obegriplig.

33) Sälar harpunerades av män klädda i svarta skinn och härmande deras läte. Tranen såldes till Italien. Skor insmorda med sältran skyddar mot råttor. Även däcken på båtarna smordes med tran för att undvika isbildning. Sälkött kunde ätas under fastan, om sälen var fångad i havet och således en fisk. Men var han skjuten på land dög han inte till fastemat, då han ansågs vara ett djur. Tran användes som matolja men inte så gärna som den rätta utländska oljan. Men några bedragare inbillade folket, att den italienska oljan först var använd att tvätta spetälska med och sedan sålts som matolja.

34) Saltade gäddor användes för fältprovision. Brända och pulvriserade gäddtänder nyttjades mot sadelbrutna hästar. Preparerade metmaskar användes med snar verkan.

35) Ålen fångades på krok, ryssjor och i trädholkar. Åskan befordrade fångsten. Man lockade dem med ärthalm in i holkarna, troligen lika som Älvkarlebys nejonögekassar. Man trodde fisk lockades av klockljud och hängde klockor på näten.

36) Laken klubbades genom isen.

37) Man gjorde vakar för att fisken skulle få luft.

38) Långa fiskar blir feta i norr och breda fiskar feta i söder.

39) När isen hastigt bryts upp på Vättern, tjuter den.

40) Fisken såldes saltad, torkad, rökt eller beredd till lutfisk. Sålde någon skämd fisk bötade han. Fisken brändes på torgen och svindlarens namn omtalades.

41) Sillen gick till i otrolig mängd. Den lockades till kusten av strandeldar. Såldes till utlandet. Rommen förvarades under vintern i ett fuktigt rum och planterades sedan ut. Detta kan inte lyckas.

42) Havsvidundren blev inte kända, då fiskare skulle släppa varje underlig havsvarelse han fångade. Därvid förlorade både vetenskapen och ekonomin.

43) Ormar troddes vila under björkens rötter under vintern. Aspides vars bett är dödande inom 4 timmar mötte författaren själv, när han var djäkne i Västerås. Snokar som uppfötts på mjölk fanns i ladugårdar och t.o.m. i barnens vaggor. Teriak används som botemedel mot ormbett.

44) Recept mot pest. Mot mygg används malört. Myggens mängd beror på de klara nätter, som hindra fläderlappen att fånga dem. Olika ämnen brändes mot vägglöss.

45) Biskötseln var utvecklad. Man hade hundar, som visade var svärmarna fanns.

46) Mjöd och honung gjorde att Sverige kunde undvika läkare. Om myror inrättade sig i kyrktorn betydde det olycka.

----------------------------
 
0928Oförgripliga tankar om stadanWasenius, Pehr H
1784, sept

OFÖRGRIPLIGA TANKAR OM STADAN

Förutom alla tillfällen då frost visar sig i Norrland och skadar säden finns stada eller stau. Jag har sökt i de skrifter, som finns om åkerbruk, men inte hittat ett ord om fenomenet. Det uppträder på sommaren och gör att växten stannar av och blir blek.

Stadan kommer kanske från himlen. Under 9 dygn avstannar växten. Tiden är före midsommar. Kommer regn under dessa 9 dygn repar sig inte grödan, annars kan åkern ta tillbaka sin växt. Man kan inte säga något om årets skörd förrän man sett hur stadan påverkar. Vid denna tid inträffar granens, tallens och enens befruktning och kanske är det frömjölet av dessa träd som åsamkar stadan. Även fisken avskyr stadan och visar sig inte under denna tid. Det enda man kan göra är att röja skogarna intill åkrarna. Om lövträden har denna effekt på åkern vet jag inte.

----------------------------
 
0929Utdelning av penninggåvor till de nödlidande i landsorternaPatriotiska Sällskapet
1784, sept

OM UTDELNINGEN AF PENNINGE-GÅFWORNA TIL DE NÖDLIDANDE I LANDS-ORTERNA GENOM KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

Redogörelse för de insamlade gåvorna ur Dagl. Tidningarna N:r 97,105,114.

Redogörelse för fördelningen.

----------------------------