Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0910Berättelse om klinkerberedning i HollandQwist, Andersson Benct
1784, juli

BERÄTTELSE OM KLINKERT-BEREDNINGEN I HOLLAND

Blandning av sand och lera. Det är elden som avgör hur teglet blir. Många olika tegel blir av samma slags lera. Arbetsförhållanden och löner kan inte översättas till vårt land, då holländaren lever på helt annat sätt än svensken.

----------------------------
 
0911Anmärkning vid avhandling om anspänningsmedel för oxar, införd dec 1783Anonym
1784, juli

ANMÄRKNING WID AFHANDLING OM ANSPÄNNINGS-MEDEL FÖR OXAR, INFÖRD I DECEMBER MÅNADS JOURNAL ÅR 1783

Några anmärkningar mot herr Algrens artikel. Han drar en annan slutsats om var styrkan hos djuret ligger och hur man skall utnyttja det.

Det talas om oxtämjning, som om det vore ett privilegium för oxen att bli tämjd. Han skall lära sig att det är fåfängt att spjärna emot människan. Ritning och beskrivning hur oxarna skall placeras och hur tämjningen skall gå till. Även den folkilsknaste tjur fäller modet, då han blir hopkopplad mellan två oxar.

----------------------------
 
0912Försök med vit vallmoEkeberg, C G
1784, juli

FÖRSÖK MED HWIT WALLMO

Jag sådde frön av två knoppar vit vallmo, som jag fått av professor Lostbom, som föda till mina bin. Jag märkte dock inte att bina var intresserade. Växten odlas i Ostindien, Sumatra och Java för att få opium. Där gör man ett sår i knoppen, så att daggen befordrar den vita mjölkens utflöde. Varje morgon avskrapas den och samlas till kakor. Jag prövade detsamma. Jag anser att man skall pressa dem till en finare målarolja, men inte använda dem till matolja. I Kina både tuggas och rökes tobaken.

----------------------------
 
0913Om rörens tjärning i kakelugnarRameen, Olof
1784, juli

OM RÖRENS TJÄRNING I KAKELUGNAR.

Den nytta, som friherre Wrede och kommendören Cronstedt beskrivit i tryck om kakelugnar, är utan tvivelsmål. En olägenhet är att sotet vill stoppa igen rören och teglet skivar sig och faller ned och täpper till. Om man stryker med tunn tjära inuti rören undviker man detta. Detta förhindrar också os. Om skorstenspipor behandlades på samma sätt, skulle eldsvådor undvikas och skorstensfejare bli onödiga.

----------------------------
 
0914Beskrivning på en av de uppodlingar, herr Beckman på Foglö Säteri i Thorsö församling företagit och utförtSmedberg, N
1784, juli

BESKRIFNING PÅ EN DEL, AF DE UPODLINGAR, HERR ASSESSOR BECKMAN PÅ FOGLÖ SÄTERI I THORSÖ FÖRSAMLING FÖRETAGIT OCH UTFÖRT

Beskrivning av arbetet efter vittnesmål och efter uppvisandet av inspektor Scholls journaler, vilket jag intygar. N Smedberg, kyrkoherde

----------------------------
 
0915Om frösåning av potatis eller jordpäronPoppe, Jach. von
1784, juli

OM FRÖSÅNING AF POTATOES ELLER JORDPÄRON

En engelsman skriver i Journalen 1779 att potatis inte duger till plantering mer än 12-14 år, sedan måste de förnyas med frö. Detta var nytt för mig, men jag tänkte att man borde pröva. Över vintern hängde jag fröhusen i ett varmt rum. I mars lade jag dem i vatten och kramade ut fröna, som sedan torkades fram till såningstiden. Jag sådde ute och även i en låda inomhus. Jag satte ut dem och rensade ogräset och vattnade. På hösten hade dessa plantor förkovrat sig mycket. En del var stora som knytnävar andra som ägg. Då sättpotatis ofta fryser under vintern eller förstörs av råttor, är det en välsignelse att kunna få dem genom frösådd.

----------------------------
 
0916Om ett icke kostsamt födningsmedel eller den så kallade Soupe DauphinoiseModeer
1784, juli

OM ET ICKE KOSTSAMT FÖDNINGS-MEDEL, ELLER DEN SÅ KALLADE SOUPE DAUPHINOISE

Detta födningssätt har varit känt i andra länder, men bör göra nytta även här under hungersnöd. 6 personer kunna 2 gånger om dagen äta sig mätta med endast 2 mark rågmjöl. Man gör en deg av råg och vatten. Degen kavlas ut och skäres i småbitar. Dessa kokas i en lerpotta med salt och 1 mark fett. Denna soppa är närande. Fettet kan sparas om man kokar med hälften mjölk. Även andra mjölsorter än råg kan användas.

----------------------------
 
0917Förslag som blivit ingivna till Sällskapet på frågan om det bästa taktäckningssättetPatriotiska Sällskapet
1784, juli

FÖRSLAG, SOM BLIFWIT UPGIFNE (I DE TIL KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET INKOMNE SWAR) PÅ FRÅGAN ANGÅENDE DET BÄSTA OCH MINST KOSTSAMMA TAKTÄCKNINGSSÄTT

N:r 1 föreslår till stenhustak de i England använda flata takpannorna. Till allmogens hus används murtegel lagt i bruk och på bodar itusågade bräder. Halmtak till ladugårdshus.

N:r 2 påstår att låga tak är bättre än höga. De täcks med järnplåtar, som stryks med beck vari blandats sand och glasbitar. Visas hur näver skall tas och att spik skall användas till halmtak istället för vidjor.

N:r 3 fick belöningen och beskrivs i Journalen för maj 1783.

N:r 4 föreslår blytak.

N:r 5 platt taktegel ovanpå tjärade furuspån.

N:r 6 furuklabbar bundna som halmtak.

N:r 7 finns tryckt i Journalen för juli 1783.

N:r 8 tryckt i Journalen november 1783.

----------------------------
 
0918Anmärkningar angående folknumren för år 1783Anonym
1784, juli

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMREN FÖR ÅR 1783

Lund. Fler födda än döda.

Göteborg. 104 fler döda än födda.

Marstrand. 63 barn födda och 37 barn under 10 år döda. 5 utlänningar dog och 13 man av Kungl. Upplands Regemente avled på Karlstens fästning.

Mariefred. Föddes 407 och dog 389. 8 hustrur födde tvillingar och 15 dödfödda barn föddes.

Stockholm. Föddes 1911 barn och dog 3472 personer. Dödsorsaken var hetsiga febrar, rödsot, rötfeber, lungsot, trånsjuka och av veneriska åkommor avled 156.

----------------------------