Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0908Anmärkningar angående väderleken för maj 1784Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0909Försök i Sverige, att genom en införskriven Farmer, på engelska viset beså trädesgärdet med rovor och potatis i stället för att endast köra och reda detBagge, P P
1784, juli

FÖRSÖK I SVERIGE, AT GENOM EN INFÖRSKRIFWEN FARMER, PÅ ENGELSKA WISET BESÅ TRÄDESGÄRDET MED ROFWOR OCH POTATEOS, I STÄLLET FÖR, AT ENDAST KÖRA OCH REDA DET

Förvirrad av debatten om träde eller inte skaffade jag en engelsk lanthushållare, då jag där med egna ögon sett, hur jord lika vår gav den allra härligaste skörd utan att jorden vilat. Jag skulle fela i min skyldighet till fosterlandet och medborgarna, om jag inte berättade hur denne utlänning bar sig åt.

Han tog bort sten ur ett gammalt höglänt åkergärde, plöjde, räfsade ihop ogräset. Han använde en skotsk plog. Jorden gödslades. Kvinnor och barn satte sönderskurna potatisar 5-6 tum från varandra. De myllades ned med en djup fåra på båda sidor. Det var viktigt att fårorna var raka, då han sedan skulle tukta ogräset mellan potatisraderna. Genom arbetsfolkets ovillighet och dragarnas ovana att gå rakt lyckades det inte, utan man fick hacka bort ogräset för hand. Kålstjälkar komposterades och användes till potatisgödning. Vid skörden i oktober gav en tunna utsäde 37 tunnors skörd.

Vid rovlandet tog ogräset överhanden. I början åt djuren endast blasten, men så småningom lärde de sig uppskatta även rovan. De satte ibland rovbitar i halsen. Den engelska farmaren berättade att repslagare gjorde en tågstump, som smord nedfördes i halsen på djuren. Trots att djuren inte vattnas, när de äter rovor, lämnar de mer urin än annars. Denna tillvaratas i England och anses värdefullare än gödseln.

De 12 kreatur, som blivit gödda med rovor gav mycket fett kött vid slakten. Allmänheten får nu avgöra om detta hushållsättet att odla rovor istället för att låta åkern ligga i träda är förmånligt.

----------------------------
 
0910Berättelse om klinkerberedning i HollandQwist, Andersson Benct
1784, juli

BERÄTTELSE OM KLINKERT-BEREDNINGEN I HOLLAND

Blandning av sand och lera. Det är elden som avgör hur teglet blir. Många olika tegel blir av samma slags lera. Arbetsförhållanden och löner kan inte översättas till vårt land, då holländaren lever på helt annat sätt än svensken.

----------------------------
 
0911Anmärkning vid avhandling om anspänningsmedel för oxar, införd dec 1783Anonym
1784, juli

ANMÄRKNING WID AFHANDLING OM ANSPÄNNINGS-MEDEL FÖR OXAR, INFÖRD I DECEMBER MÅNADS JOURNAL ÅR 1783

Några anmärkningar mot herr Algrens artikel. Han drar en annan slutsats om var styrkan hos djuret ligger och hur man skall utnyttja det.

Det talas om oxtämjning, som om det vore ett privilegium för oxen att bli tämjd. Han skall lära sig att det är fåfängt att spjärna emot människan. Ritning och beskrivning hur oxarna skall placeras och hur tämjningen skall gå till. Även den folkilsknaste tjur fäller modet, då han blir hopkopplad mellan två oxar.

----------------------------
 
0912Försök med vit vallmoEkeberg, C G
1784, juli

FÖRSÖK MED HWIT WALLMO

Jag sådde frön av två knoppar vit vallmo, som jag fått av professor Lostbom, som föda till mina bin. Jag märkte dock inte att bina var intresserade. Växten odlas i Ostindien, Sumatra och Java för att få opium. Där gör man ett sår i knoppen, så att daggen befordrar den vita mjölkens utflöde. Varje morgon avskrapas den och samlas till kakor. Jag prövade detsamma. Jag anser att man skall pressa dem till en finare målarolja, men inte använda dem till matolja. I Kina både tuggas och rökes tobaken.

----------------------------
 
0913Om rörens tjärning i kakelugnarRameen, Olof
1784, juli

OM RÖRENS TJÄRNING I KAKELUGNAR.

Den nytta, som friherre Wrede och kommendören Cronstedt beskrivit i tryck om kakelugnar, är utan tvivelsmål. En olägenhet är att sotet vill stoppa igen rören och teglet skivar sig och faller ned och täpper till. Om man stryker med tunn tjära inuti rören undviker man detta. Detta förhindrar också os. Om skorstenspipor behandlades på samma sätt, skulle eldsvådor undvikas och skorstensfejare bli onödiga.

----------------------------
 
0914Beskrivning på en av de uppodlingar, herr Beckman på Foglö Säteri i Thorsö församling företagit och utförtSmedberg, N
1784, juli

BESKRIFNING PÅ EN DEL, AF DE UPODLINGAR, HERR ASSESSOR BECKMAN PÅ FOGLÖ SÄTERI I THORSÖ FÖRSAMLING FÖRETAGIT OCH UTFÖRT

Beskrivning av arbetet efter vittnesmål och efter uppvisandet av inspektor Scholls journaler, vilket jag intygar. N Smedberg, kyrkoherde

----------------------------
 
0915Om frösåning av potatis eller jordpäronPoppe, Jach. von
1784, juli

OM FRÖSÅNING AF POTATOES ELLER JORDPÄRON

En engelsman skriver i Journalen 1779 att potatis inte duger till plantering mer än 12-14 år, sedan måste de förnyas med frö. Detta var nytt för mig, men jag tänkte att man borde pröva. Över vintern hängde jag fröhusen i ett varmt rum. I mars lade jag dem i vatten och kramade ut fröna, som sedan torkades fram till såningstiden. Jag sådde ute och även i en låda inomhus. Jag satte ut dem och rensade ogräset och vattnade. På hösten hade dessa plantor förkovrat sig mycket. En del var stora som knytnävar andra som ägg. Då sättpotatis ofta fryser under vintern eller förstörs av råttor, är det en välsignelse att kunna få dem genom frösådd.

----------------------------
 
0916Om ett icke kostsamt födningsmedel eller den så kallade Soupe DauphinoiseModeer
1784, juli

OM ET ICKE KOSTSAMT FÖDNINGS-MEDEL, ELLER DEN SÅ KALLADE SOUPE DAUPHINOISE

Detta födningssätt har varit känt i andra länder, men bör göra nytta även här under hungersnöd. 6 personer kunna 2 gånger om dagen äta sig mätta med endast 2 mark rågmjöl. Man gör en deg av råg och vatten. Degen kavlas ut och skäres i småbitar. Dessa kokas i en lerpotta med salt och 1 mark fett. Denna soppa är närande. Fettet kan sparas om man kokar med hälften mjölk. Även andra mjölsorter än råg kan användas.

----------------------------