Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0098Försök med jordvallars anläggning till stängselAnonym
1777, maj

FÖRSÖK MED JORDWALLARS ANLÄGGNING TIL STÄNGSEL

1753 ville jag som nybegynnare i hushållningen, göra försök med anläggning av jordvallar som stängsel, för att spara skog. Jag anlade en vall 3 alnar vid botten 1 1/2 aln vid toppen och 2 alnar bred. Fyllningen togs ur diken, som löpte ett på var sida av vallen. Jorden inuti vallen stampades till med en jungfru, som brukas vid pålningsarbeten. Sidorna kläddes med torv och en del såddes på hösten med nypon och stickelbär. I båda dikena sattes en gles gärdsgård. Allt såg utmärkt ut, tills man släppte kreaturen. Dessa kunde inte tåla att inte få allt betet på en gång och var missnöjda med att få inskränkningar i sina fri- och rättigheter. De rev med hornen upp både gärdsgård och vall. Betet låg så långt från gården, att ständig tillsyn inte kunde hållas. Ej heller fanns folk till vallhjon. Jag lagade revorna några gånger, men kreaturen var oförtrutna i att fördärva det som lagats. Getingarna byggde sina bon i vallen, som rävarna till hösten blev mästare i att uppsöka. Mullvaden försummade inte heller att ta sig in där vallen låg lägre än insjön. Resten förstördes av vinterfrost och tjäle. Jag gjorde fler försök liksom några grannar, men med lika nedslående resultat. Det är underligt att unga och oerfarna skall behöva för dryga kostnader försöka sådant de läser i böcker, när erfarna män genast ser avigsidorna.

Kunde man vänta tills gräsroten bundit sig i vallen och buskar uppepå vuxit kanske det skulle gå. Det skulle fordras vallhjon och fårhundar som höll kreaturen i aga och lydnad inom dessa vallar.

Hur de två slags vallar baron Vennerstedt beskrivit i Vetenskapsakademiens Handlingar är, vet jag inte. Den ena har en stensatt sida. Kanske kan vallar vara nyttiga i andra klimat, men jag vill här redovisa mina försök, som misslyckade.

----------------------------
 
0099Färg av den blå varianten styvmorsviolAnonym
1777,maj

FÄRG AF DEN BLÅ VARIETETEN (VIOLA TRICOLOR) STYFMORS-VIOLER

Denna växt är så vanlig, att våra berg är övertäckta med den. Dock vet jag ingen som använder den till något, därför vill jag berätta om, vad jag funnit den duga till.

När blombladen stötes och pressas genom ett linkläde, får man en färg, som liknar lacmus. När denna färg strykes på papper, blir den lika blå, som de pärmar disputationer och tal är inbundna i. Även ullgarn, som legat i alunbad, får en bestående blygrå färg.

Blomvippan kokad med linne ger en blekgrön färg. Blåtåteln ger en mörkröd färg, som dock inte är beständig.

----------------------------
 
0100Om kärnmjölksostHolmberger, Petrus
1777, maj

OM KÄRNMJÖLKS-OST

I Pommern är denna ampra och välsmakande ost känd, men inte i Sverige.

Mjölken kokas under omrörning tills den tjocknar och hälles i en blaggarnspåse under press samt skedas upp ur påsen och lägges att torka under en servett någon dag. Knådas ihop med salt, kummin och smör tills inga håligheter syns. Lägges att torka på halm. Beskrivning av en press.

----------------------------
 
0101Om nässlors planterande och inbärgningAnonym
1777, maj

OM NÄSSLORS PLANTERANDE OCH INBERGNING, SAMT STORA NYTTA WID UTFORDRING FÖR BOSKAPS-KREATUR TRYCKT NÄSTL ÅR, GENOM KGL PATR SÄLLSKAPETS FÖRANSTALTANDE. EN BESKRIVNING, SOM FÖR ATT DESSTO MERA UTSPRIDAS, HÄR MEDDELAS I UTDRAG, SÅDANT SOM FÖRUT I LÄRDA TIDNINGARNA BLIFWIT INFÖRDT.

De sås eller planteras med rötter på stenig och solig plats. Jorden kan vara blandad med sopor. Gödes med löv och ris av al, gran, tall eller endast halm. Nässlor av frö får inte skördas förrän andra året. Skörda sedan tre gånger om året. Boskapen äter begärligt och ger ymnigt med mjölk. Smöret får en angenäm smak och blir gult hela vintern. Vilken nytta denna nässelodling skulle medföra för landet behöver knappast bevisas.

----------------------------
 
0102Medel mot svamp i trähusAnonym
1777, maj

MEDEL MOT SWAMP I TRÄHUS

I fuktiga trakter blir golv och knutar angripna av svamp. Tar man bort den kommer den åter. Botemedlet är att lösa blå vitriol i varmt vatten och stryka trävirket med. Man upprepar proceduren och där vattnet dragits in i träet finns ingen svamp.

----------------------------
 
0103Förbättrad metod att plöja hårdvallDalcrona, N G
1777, maj

FÖRBÄTTRAD METHOD AT PLÖJA HÅRDWALL

Jag har på åtta dagar upplöjt 6 tunnland dålig äng med hjälp av 2 karlar och 1 gosse och 2 par duktiga oxar. 1 karl och gossen har med bästa paret oxar gått före med en rist och sedan har de andra plöjt med lätthet. Jag har lärt detta av värmlänningarna. Det används inte här i Skaraborgs län, där många fler personer gått åt till arbetet. Tänker även använda denna metod på åkern.

----------------------------
 
0104Om linfrös förvarandeAnonym
1777, maj

OM LINFRÖS FÖRWARANDE

Då linfrö innehåller mycket olja, skämmes frön lätt under ì förvaring och duger inte till utsäde. Greve Dyhern har torkat dem ì i ugn och funnit att de grodde mycket fortare.

----------------------------
 
0105Säkert botemedel mot huggormsbettAnonym
1777, maj

SÄKERT BOTEMEDEL FÖR HUGGORMSBETT

Så snart som möjligt efter bettet bör patienten intaga ett glas med vatten och 6 droppar Alcali qolatile eller Eau de luce och även gnida stället med det. Den sjuke lägges i uppvärmd säng, då han strax faller i svettning.

Mera Alcali intages och svullnaden avtar genom att giftet avdunstar med svettningen. Om någon på landsbygden blir biten och Alcali inte finns bör han ofördröjligen resa till närmaste stad. Svullnaden ökar, men 6-7 timmar gör det inte obotligt.

Alcali har med fördel blivit försökt mot raseri, orsakade av rasande hundars bett och mot champinjoner, i synnerhet den som orsakar slag varav man dör inom 12 timmar.

----------------------------
 
0106Riors inrättningAnonym
1777, maj

RIORS INRÄTTNING

Då bärgningsvädret är olämpligt kan hela skörden äventyras. Till och med halmen blir otjänlig till kreatursfoder och djuren besväras av ohyra och blir sjuka. Detta kan förekommas om man i varje by har en ria eller ett torkhus. Den kan uppföras både av sten och trä, dubbel eller enkel. En hel ria uppföres med två flyglar och en loge emellan. I logen byggs kakelugnar. En ugn säker för vådeld byggs också.

Den enkla rian byggs med en torkugn och en loge i ena ändan. Vid torkningen blir axen så torra att kornen rinner ut med skakning och då fordras mindre tröskfolk än vid rå tröskning. Halmen blir lagom torr att användas till taktäckning och foder till kreaturen.

Det är svårt att freda en ria från råttor. Genom att bygga rian på sten eller ekstolpar 3 alnar från marken och lägga golvet med tegel undviker man råttorna. Detta hindrar även sädestjuvar att ta sig in.

----------------------------