Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0882Nyttiga påfinningarAnonym
1784, febr

NYTTIGA PÅFINNINGAR

En växt i Ungern duger till att framställa soda, som är bättre än den spanska.

En fackla har uppfunnits, som inte är gjord av vax eller talg. Den brinner klart och ger ingen rök.

I Köpenhamn har upprättats en ljusfabrik, som tillverkar ljus, som inte rinner eller ryker. De är överdragna med en glasyr, som gör att de ser ut som vaxljus.

----------------------------
 
0883Kungl. Patriotiska Sällskapets samling av modellerPatriotiska Sällskapet
1784, febr

KONGL PATR SÄLLSKAPETS SAMLING AF MODELLER

I huset 59 Norra Smedjegatans Brunn här i Stockholm finns en samling redskap, som samlats av Sällskapet. Sällskapets sekreterare Modeer bor i samma hus och visar samlingen. Sällskapet förbereder en förteckning, som kommer att införas i Journalen.

----------------------------
 
0884Anmärkningar angående väderleken för januari 1784Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0885Några anmärkningar vid de mest brukliga foderväxternaTengmalm, P G
1784, mars

NÅGRA ANMÄRKNINGAR WID DE MÄST BRUKLIGA FODER-WÄXTER

Ängen måste skötas, röjas och gödas. Ängen är åkerns moder. I de nya hushållskrifterna skrivs om artificiella ängar. Ingen vågar nu motsäga nyttan av dem. På flera ställen är de naturliga ängarna lika goda. De höslag som föreslås skall vara saftfulla, hälsosamma och smakliga för djuren. De skall passa för klimatet. De skall vara perenna och inte kräva gödning varje år. De får inte vara kinkiga med jordmånen eller utsuga jorden.

Det är märkligt, att ingen redovisar sina misslyckade försök. Nu måste tyvärr flera göra samma misstag.

Beskrivning av luzern, treffel (klöver), svenskt höfrö och vitklöver.

----------------------------
 
0886Berättelse om klinkerberedning i HollandQwist, Andersson Benct
1784, mars

BERÄTTELSE OM KLINKERT-BEREDNING I HOLLAND

Beskrivningar av torkningsplatser, själva tegelslagningen och de redskap som behövs.

Ritning och beskrivning av tegelugn.

----------------------------
 
0887Om nya uppodlingar närmast omkring StockholmFischerström, Johan
1784, mars

OM NYA UPODLINGAR NÄRMAST OMKRING STOCKHOLM

Fortifikationskassören Anders Widfors har vid Enskede gård gjort stora uppodlingar. Gårdens ägare ålderman Birger Fougel lämnade honom frihet och tillgångar att genomföra detta verk. 10000 lass gödsel hämtades från staden. Stenen från åkern blev den ansenliga stenmuren vid vägen åt Brännkyrka. Rothuggning på Storängen gjordes av dalkarlar. Trakten mellan Enskede och Dalarövägen var utmark. Där blev beten. Torp anlades vid Lingstugan, Åsen, Dalen och Glädjen. Det gällde att befria området från de mossar och kärr, som drog till sig nattfrost. Fogelkärret, Pungpinekärret, Sickla- och Hammarbykärret dikades ut.

Det finns ingen journal på arbetena. Den brann vid vådelden den 6 april 1777. Grannarna önskade också hans hjälp, att förbättra sina egendomar. 1763 bad Jacobsbergs ägare grosshandlare, Niclas Hasselgren, att Widfors skulle ta sig an förvaltningen av gården. Ett stort gungfly, kallat Gungan, blev uppodlat.

Greve Carl Fredric Scheffer och baron Fabian Wrede besökte Widfors och uppmuntrade honom att fortsätta sitt verk.

Beskrivning av Widfors sätt att uppodla kärr och mossar. Hans brorson Anders Persson Widfors har nu övertagit uppodlingarna.

----------------------------
 
0888Brev i åtskilliga hushållningsämnenAnonym
1784, mars

BREF I ÅTSKILLIGA HUSHÅLLS-ÄMNEN

Sänder ett recept om brygd på gårdmålla för att spara säd. Den konsten har många här nyttjat, då svår väderlek förstört säden och gårdmållan tagit överhanden. Endast de som haft svedje fick god skörd. De turnipsfrö jag fick av sekreteraren gav en kappe frö, som jag skall ge till flera. Även luzern trivs i detta klimat. Klövern växer vilt och är stor och frodig.

19 tjärugnar finns nu i mitt pastorat och producerar en ansenlig mängd tjära, som dock inte går att avyttra i Sundsvall.

----------------------------
 
0889Ett påfunnet sätt att i knappa år brygga dricka av vild- eller gårdmållaWasenius, Pehr H
1784, mars

ET PÅFUNNET SÄTT, AT I KNAPPA ÅR, GENOM ANSENLIG BESPARING AF SÄD, BRYGGA DRICKA MEDELST TILHJELP AF ET SLAGS OGRÄS, WILL- ELLER GÅR-MÅLLA HÄR KALLAD

En trevlig bondhustru på trakten, har under den lovliga brännvinsbränningstiden kommit på att tillsätta den beska mållan och fått ett gott brännvin. Hon fortsatte med att brygga ett dricka på malt, säd och målla. Genom att tillsätta mållan som kallas gårdmålla och växer vilt här, spar hon åtskilligt med säd. Fröna, som är feta, torkas med möda och males till mjöl. Man tar två delar målla och en del malt och förfar som vid vanlig brygd. Då mållan är besk skall man endast ta hälften av humlet.

----------------------------
 
0890Anmärkningar angående väderleken för februari 1784Patriotiska Sällskapet
----------------------------