Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0848Korta oförgripliga tankar om Uppsala stads nuvarande politiska och ekonomiska tillstånd (forts)Kewenter, Mathias
1783, nov

KORTE OFÖRGRIPLIGE TANKAR, OM UPSALA STADS NUWARANDE POLITISKA OCH OECONOMISKA TILSTÅND, SAMT MEDLEN TIL DESS HJIELP: TIL NÅGON DEL FÖRMODLIGEN LÄMELIGE FÖR FLERE DYLIKE STÄDER

Att man går igenom alla kassor och får en uppfattning om deras storlek och användning.

Att nya instruktioner för alla kassaförvaltare utarbetas.

Förteckning på alla självägande kronoåkrar.

Förteckning över alla borgare och försvarsfolk. Deras näring, giftermål, barn och förmögenhet. Även förteckning över inhysesfolk.

Förteckning och beskrivning av stadens rågångar och skiljemärken, hur jorden är fördelad och till vad.

Förteckning på alla inom stadens staket lediga tomter. Ägarna skall uppmuntras att sätta buskar och träd på dessa tomter.

Bättre fördelning av näringar och mark. Att sätta hälsobrunnen i bättre skick.

Ingen får utan prövning lägga ned sin verksamhet. Att alla skall beredas arbete. Även de som inlogeras i fattighuset skall efter förmåga arbeta.

Åkrarna och plantagerna skall vara fredade, dels för skyldigheter och pålagor, dels för vandalisering. Inga lösa hundar eller spatserande tillåts. Vallhjon skall på lämplig tid föra ut boskapen på bete. Vägar och dylika anläggningar skötas på entreprenad.

----------------------------
 
0849Om det är skada att låta åker vila vart annat år, och att låta hemmansbrukare betjäna andra gårdarAnonym
1783, nov

OM DET ÄR SKADA LÅTA ÅKER HWILA HWART ANNAT ÅR, LÅTA HEMMANS-BRUKARE BETIENA ANDRA GÅRDAR?

Att låta åkern vila vart annat år är synnerligen skadligt. Skulle den seden genom skrifter, som talar för dess förmån öka, blir skadan än större. Tabell, som visar 20 års avkastning. Den visar att vid vart fjärde års träde var avkastningen större än vid vart annat.

Förslag att upphöra med dagsverken på herrgårdarna och istället betala avrad är förkastligt. De stora gårdarna är ryggraden i riket. Tabeller som visar att befrielse från gårdars betjänande inte gjort någon nytta. Framtiden får visa, om inte skatteallmogen blir utfattig med sin frihet från andra gårdars betjänande.

----------------------------
 
0850TakbyggnadAnonym
1783, nov

TAK-BYGGNAD

Den höga takresningen, som är i bruk, de s.k. mansardtaken är kostsamma att bygga. Täckning av tegel eller plåtar blir stor kostnad. Ofta är höjden på taket mer än våningshöjden. Man vinner visserligen utrymme på vinden, men då där ofta lagras ved, blir det en stor brandfara. Ritning och beskrivning på ett lägre tak. Beskrivning hur tunna valv skulle kunna byggas på stenhus. Om stenhus täcktes med ett valvtak skulle det bli varaktigt och försäkrat från eldsvådor.

----------------------------
 
0851Försök med Veriska vattenpumpenMelin, L
1783, nov

FÖRSÖK MED VERISKA WATTU-PUMPEN

Denna pump har byggts på Tyresö av greve Scheffer och visat sig vara angenäm. Beskrivning av maskinen. Den bedöms som utmärkt. att på ett billigt sätt pumpa vatten ur gruvor

----------------------------
 
0852Kungl. Kollegie Medici betänkande rörande tenn- och kopparkärls förtenningReftelius, J
1783, nov

KONGL COLLEGI MEDICI BETÄNKANDE, AFGIFWET TIL KONGL MAJ:TS OCH RIKSENS COMMERCE-COLLEGIUM, RÖRANDE TENN-ARBETEN OCH KOPPARKÄRILS FÖRTENNING

Kollegium Medicum har begärt att få veta halten av bly, tenn och koppar, som används vid förtenning. Denna fråga är viktig, då nästan all mat tillreds i kärl av tenn eller koppar. Man kallade kopparslagaråldermannen Adolph, att ge recept på halten av metall, som kunde anses lämplig. Kollegiet blev mycket förundrat, när han vägrade och sade, att varje kopparslagare gör efter sitt påfund. Han menade, att det inte fanns någon författning eller överenskommelse om något medelvärde. De flesta tog 3 delar tenn och 1 del bly.

Överdirektören för Kontrollverket lät i hemlighet undersöka några kopparslagare. Flera använde så mycket bly, att man måste tala om förblying i stället för förtenning. Kopparärgen, som har en kräkgörande egenskap, är dock mindre farlig än blyförgiftning, som verkar på lång sikt och med obotliga skador som följd. Bly löses i allt surt, brännvin och oljor. Sedan länge är tennet stämplat, beroende på hur mycket bly det innehåller. Trots detta görs tallrikar och terriner av tenn med stor blyhalt. Kollegium önskar att inga mat- och dryckeskärl tillverkas av de sämsta sorterna. Däremot kan ljusstakar, knappar, snusdosor och sprutor tillverkas av tenn stämplat med 4.

Detsamma gäller för förtenning av kopparkärl. Utomlands finns förordningar hur mycket bly som tillåts, men inte i Sverige. Beskrivningar på flera olika sätt att förtenna kopparkärl. Järnbleck, som används till kok- och matkärl, måste också förtennas med rätt metod. Den glasyr, som används på lergods får inte heller innehålla bly som upplöses av syror.

----------------------------
 
0853Förbättring av kopparkärlAnonym
1783, nov

FÖRBÄTTRING AF KOPPARKÄRIL

I Paris finns en kopparkärlsfabrik, som med en ny metod tillverkar kastruller. De görs av koppar på utsidan och järn på insidan. Detta gör att det inte bränner vid och hindrar kopparen att utfällas i maten. De ärgar inte. Tillverkningen är något dyrare, men fördelarna är stora.



----------------------------
 
0854Beskriving över Ekebergs gård i NärkeGezelius, Georg
1783, nov

BESKRIFNING ÖFWER EKEBERGS GÅRD I NERIKE

Gården är ett gammalt frälsesäteri och ligger i Lillkyrka socken. Den har tillhört släkten Lejonhuvud sen 1400-talet. Genom köp tillhör den nu kammarherre H Uggla. Beskrivning av husen och jorden. Trots att man använder plog i Närke, har denna gård använt årder i 30 år. Många stenanläggningar finns. Förre ägaren Carl Svedenstjerna planterade 300 famnar granhäck. Fruktträdgård finns. Det är inspektor Anders Söderström, som drivit fram gården till dess höga status.

----------------------------
 
0855Anmärkningar angående väderleken för oktober 1783Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0856Avhandling om anspänningsmedel för oxar och hästarAnonym
1783, dec.

AFHANDLING OM ANSPÄNNINGS-MEDEL FÖR OXAR OCH HÄSTAR.

Beskrivning av oxars och hästars anatomi. En lång utläggning om hur man lämpligast skall få största kraften av sina dragdjur. Ritning och beskrivning av lokor och dragstänger.

----------------------------