Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0841PrisfrågaPatriotiska Sällskapet
PRIS-FRÅGA

Fråga: Är det för framtiden att hoppas, att Svenska Bergverken tillika med Bruksrörelserna äga bestånd och tilltaga? Den som bäst besvarar frågan vinner 20 riksdaler.

----------------------------
 
0842Anmärkningar angående väderleken för augusti 1783Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0843Lantbrukets verkliga förlag och äventyrFischerström, Johan
1783, okt

LANDTBRUKETS WERKLIGA FÖRLAG OCH ÄFWENTYR

Underrättelsen, att åkerbruket av alla näringar fordrar minst anstalter och förlag, och inte är underkastad några äventyr, tvekar jag till.

Erfarenhet, årliga förbättringar och outtröttligt arbete är de medel som behövs för jordbrukets förkovran. Härtill fordras större förlag.

Alla näringsgrenar är underkastade olyckor, men lantmannen kan ofta inte påverka naturen. Detta gör lantbruket mer äventyrligt än de flesta andra näringar. Torka, slagregn, köld och hagel är lantmannens gissel.

I anledning av föregående ämne, skriver Fischerström:

Mot den till Patriotiska Sällskapet insända anmärkningen, att åkerbruket är den näring, som fordrar minsta anstalt och förlag och är utsatt för minst äventyr, vill jag protestera. De svenska jordbrukarna kämpar mot landets beskaffenhet och klimat. Stenbunden jord, kärr och moras kostar mycken möda. Kronoutskylderna är höga, rusthåll, kyrkotionde och en hel del andra utskylder läggs på jordägaren. Han skall stå för vägar, broar, tings- och sockenhus samt de besvärande skjutsningarna.

----------------------------
 
0844Korta oförgripliga tankar om Uppsala stads nuvarande politiska och ekonomiska tillstånd, samt medlen till dess hjälp: Till någon del förmodligen lämpliga för dylika städerAnonym
1783, okt

KORTE OFÖRGRIPELIGE TANKAR, OM UPSALA STADS NUWARANDE POLITISKA OCH OECONOMISKA TILSTÅND, SAMT MEDLEN TIL DESS HJELP: TIL NÅGON DEL FÖRMODLIGEN LÄMPELIGE FÖR FLERA DYLIKE STÄDER

Det finns 4 slags städer i riket: stapel-, sjö-, upp- och bergsstäder. De skall syssla med förädlande och avsättande av varor och kallas borgerlig näring och samfundsmedlemmarna borgare. Åkerbruk är inte borgerlig näring. Trädgårdsskötsel, plantager, hantverk, fiske, handel och sjöfart hör däremot dit. Sådana plantager som fordra mycket gödsel är lämpliga inom städer.

Städerna styrs av magistraten under landshövdingens och kammar- och kommerskollegiernas överinseende. De äldste och skråämbetenas åldermän skall ingå i styrelsen.

De fattiga och arbetande är stadens förnämsta rikedom. Förmögna personer skall ge liv och rörelse åt stadens ekonomi.

I Uppsala är den naturliga förmånen gott vatten, stora grästomter till plantage och trädgårdar. Utanför staden åkerjord, kålgårdar, humleplanteringar, beteshagar och mulbeten, segelled och hälsobrunn. Här är en av de rikaste Kungl. Akademier i världen, ärkebiskopssäte, landshövdingeresidens, två kampementsplatser, lagmans- och häradsting och kungsängsbärgning. Andra städer ligger inte för nära. Det finns många herrskaper och bruk. Trots detta är Uppsala en fattig stad.

Ledamöterna borde vara tillhållna att lära sig 1619 års Kungl. Stadga och städers administration. Magistratsämbetena måste betalas ordentligt, om någon skall ha råd att syssla med detta. Indragning och annan fördelning av magistratssysslorna föreslås. Åkeri- och krognäringen bör ändras.

De, som av olika skäl inte kan försörja sig, måste få hjälp för att man skall undvika tiggeri. Ett fattighus bör finnas. All åker i Uppsala borde omfördelas. Staden har en Politie Borgmästare, som varit lantmätare. Han kan göra fördelningen billigt. Möjlighet att få vattenledningar bör vara ett mål. För att nå förbättring fordras kunskap. Små ekonomiska sammankomster med oskyldiga nöjen och mycken upplysning bör inrättas för allmogen.

----------------------------
 
0845Tankar över de förmåner och olägenheter, som åtfölja höga eller låga hjul i anledning av den införda engelska stegvagnenAnonym
1783, okt

TANKAR ÖFWER DE FÖRMÅNER OCH OLÄGENHETER, SOM ÅTFÖLJA HÖGA ELLER LÅGA HJUL, I ANLEDNING AF DEN UTI HUSHÅLL-JOURNALEN FÖR ÅR 1782 UTI NOVEMBER MÅNAD INFÖRDA ENGELSKA STEGKÄRRAN

För den som ännu inte insett förmånen med höga hjul, har jag här ritning och beskrivning.



----------------------------
 
0846Förteckning på födda, döda och vigda samt upplösta hjonelag i Stockholm år 1782Anonym
1783, okt

FÖRTECKNING PÅ DE FÖDDE OCH DÖDE, SAMT WIGDE OCH UPLÖSTE HJONELAG I STOCKHOLM, FÖR ÅR 1782

Stockholm. Födda 1807 och döda 3084.

Åbo. Folkmängden har minskat de sista två åren med 500 personer, möjligen på grund av utflyttning.

----------------------------
 
0847Anmärkningar angående väderleken för september 1783Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0848Korta oförgripliga tankar om Uppsala stads nuvarande politiska och ekonomiska tillstånd (forts)Kewenter, Mathias
1783, nov

KORTE OFÖRGRIPLIGE TANKAR, OM UPSALA STADS NUWARANDE POLITISKA OCH OECONOMISKA TILSTÅND, SAMT MEDLEN TIL DESS HJIELP: TIL NÅGON DEL FÖRMODLIGEN LÄMELIGE FÖR FLERE DYLIKE STÄDER

Att man går igenom alla kassor och får en uppfattning om deras storlek och användning.

Att nya instruktioner för alla kassaförvaltare utarbetas.

Förteckning på alla självägande kronoåkrar.

Förteckning över alla borgare och försvarsfolk. Deras näring, giftermål, barn och förmögenhet. Även förteckning över inhysesfolk.

Förteckning och beskrivning av stadens rågångar och skiljemärken, hur jorden är fördelad och till vad.

Förteckning på alla inom stadens staket lediga tomter. Ägarna skall uppmuntras att sätta buskar och träd på dessa tomter.

Bättre fördelning av näringar och mark. Att sätta hälsobrunnen i bättre skick.

Ingen får utan prövning lägga ned sin verksamhet. Att alla skall beredas arbete. Även de som inlogeras i fattighuset skall efter förmåga arbeta.

Åkrarna och plantagerna skall vara fredade, dels för skyldigheter och pålagor, dels för vandalisering. Inga lösa hundar eller spatserande tillåts. Vallhjon skall på lämplig tid föra ut boskapen på bete. Vägar och dylika anläggningar skötas på entreprenad.

----------------------------
 
0849Om det är skada att låta åker vila vart annat år, och att låta hemmansbrukare betjäna andra gårdarAnonym
1783, nov

OM DET ÄR SKADA LÅTA ÅKER HWILA HWART ANNAT ÅR, LÅTA HEMMANS-BRUKARE BETIENA ANDRA GÅRDAR?

Att låta åkern vila vart annat år är synnerligen skadligt. Skulle den seden genom skrifter, som talar för dess förmån öka, blir skadan än större. Tabell, som visar 20 års avkastning. Den visar att vid vart fjärde års träde var avkastningen större än vid vart annat.

Förslag att upphöra med dagsverken på herrgårdarna och istället betala avrad är förkastligt. De stora gårdarna är ryggraden i riket. Tabeller som visar att befrielse från gårdars betjänande inte gjort någon nytta. Framtiden får visa, om inte skatteallmogen blir utfattig med sin frihet från andra gårdars betjänande.

----------------------------