Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0836Försök med ett nytt sätt att täcka takHjort af Ornäs
1783, sept

FÖRSÖK MED ET NYTT SÄTT AT TÄCKA TAK

Att taktäckning är ett av de angelägnare föremål för Patriotiska Sällskapet tar jag för givet. Till trätak går det åt så mycket skog, som alla bergverk tillsammans gör av med. Brandrisken är stor och flera betydande eldsvådor har hänt. Trätaken varar endast 10-12 år. Torvtak vill jag helt förkasta. De skadar nävern och är svåra att hålla droppfria. Halmtak är bra, men det kan vara brist på halm.

Jag har av nöd måst prova ett nytt sätt. När jag täckt med näver lade jag sågspån ovanpå. Ännu är det helt oförändrat trots regn och blåst. Detta är billigt och enkelt och sågspån antänds inte med låga. Man täcker ju milor med det.

----------------------------
 
0837Förbättring på den uppgivna sirapstillverkningen av björksaft, som fanns införd i Hushållnings-Journalen för oktober jämte ny anmälan av vad denna lake är gagnelig till för fattigt folk ...Mjödh, Abrah.
1783, sept

FÖRBÄTTRING PÅ DEN UPGIFNA SIRAPS-TILWERKNINGEN AF BJÖRKSAFT ELLER LAKE, SOM FINNES INFÖRD I KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLNINGS-JOURNAL FÖR OKTOBER MÅNAD NÄSTLIDET ÅR; JÄMTE NY ANMÄLAN, AF HWAD DENNE LAKE ÄR GAGNELIG TIL, FÖR FATTIGT FOLK, DÅ KORNSÄDET SLÅR FELT, OCH ÄFWEN NÅGOT RÖN ÖFWER SAFTEN AF LÖNN

Grytan bör ha lock och ett litet rör, som underlättar ösningen och ger mer sirap. En smaklig dryck får man av björksaft, någon sked jäst och lite humle.

Lönnlake används som björklake. Den ger också socker, som blir oklar som bröstsocker, men kan nyttjas till matlagning. Om varje gård planterade 10-12 lönnar, vore det inte bara vackert, utan gav också foder till boskapen förutom socker och sirap.

----------------------------
 
0838Försökt sätt att fästa kramlor och limma sten, med minsta besvär och kostnadHolthusen, C J von
1783, sept

FÖRSÖKT SÄTT AT FÄSTA KRAMLOR OCH LIMA STEN, MED MINSTA BESWÄR OCH KOSTNAD

Stenen och kramlan värms och smält alun hälls i hålet. Stiftas med stenskärvor och får inte röras förrän det är kallt. Det är billigt och inte eldfängt som svavel. Avbrutna stenar kan lagas med smält alun.

----------------------------
 
0839Anteckningar angående väderlek och årsväxt i landsorternaAnonym
1783, sept

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNA

Brahestad. Både säden och höet är gott.

Enköping. Bättre säd än väntat med tanke på den svåra torkan. Halmen kort.

Skara. Gott höbärgningsväder

----------------------------
 
0840Berömliga gärningarAnonym
1783, sept

BERÖMLIGA GÄRNINGAR

Stockholms Borgerskap har till minne av konungens återvunna hälsa och lyckliga återkomst givit lasarettet 4000 riksdaler i gåva. Man kan nu öka antalet sjuksängar

----------------------------
 
0841PrisfrågaPatriotiska Sällskapet
PRIS-FRÅGA

Fråga: Är det för framtiden att hoppas, att Svenska Bergverken tillika med Bruksrörelserna äga bestånd och tilltaga? Den som bäst besvarar frågan vinner 20 riksdaler.

----------------------------
 
0842Anmärkningar angående väderleken för augusti 1783Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0843Lantbrukets verkliga förlag och äventyrFischerström, Johan
1783, okt

LANDTBRUKETS WERKLIGA FÖRLAG OCH ÄFWENTYR

Underrättelsen, att åkerbruket av alla näringar fordrar minst anstalter och förlag, och inte är underkastad några äventyr, tvekar jag till.

Erfarenhet, årliga förbättringar och outtröttligt arbete är de medel som behövs för jordbrukets förkovran. Härtill fordras större förlag.

Alla näringsgrenar är underkastade olyckor, men lantmannen kan ofta inte påverka naturen. Detta gör lantbruket mer äventyrligt än de flesta andra näringar. Torka, slagregn, köld och hagel är lantmannens gissel.

I anledning av föregående ämne, skriver Fischerström:

Mot den till Patriotiska Sällskapet insända anmärkningen, att åkerbruket är den näring, som fordrar minsta anstalt och förlag och är utsatt för minst äventyr, vill jag protestera. De svenska jordbrukarna kämpar mot landets beskaffenhet och klimat. Stenbunden jord, kärr och moras kostar mycken möda. Kronoutskylderna är höga, rusthåll, kyrkotionde och en hel del andra utskylder läggs på jordägaren. Han skall stå för vägar, broar, tings- och sockenhus samt de besvärande skjutsningarna.

----------------------------
 
0844Korta oförgripliga tankar om Uppsala stads nuvarande politiska och ekonomiska tillstånd, samt medlen till dess hjälp: Till någon del förmodligen lämpliga för dylika städerAnonym
1783, okt

KORTE OFÖRGRIPELIGE TANKAR, OM UPSALA STADS NUWARANDE POLITISKA OCH OECONOMISKA TILSTÅND, SAMT MEDLEN TIL DESS HJELP: TIL NÅGON DEL FÖRMODLIGEN LÄMPELIGE FÖR FLERA DYLIKE STÄDER

Det finns 4 slags städer i riket: stapel-, sjö-, upp- och bergsstäder. De skall syssla med förädlande och avsättande av varor och kallas borgerlig näring och samfundsmedlemmarna borgare. Åkerbruk är inte borgerlig näring. Trädgårdsskötsel, plantager, hantverk, fiske, handel och sjöfart hör däremot dit. Sådana plantager som fordra mycket gödsel är lämpliga inom städer.

Städerna styrs av magistraten under landshövdingens och kammar- och kommerskollegiernas överinseende. De äldste och skråämbetenas åldermän skall ingå i styrelsen.

De fattiga och arbetande är stadens förnämsta rikedom. Förmögna personer skall ge liv och rörelse åt stadens ekonomi.

I Uppsala är den naturliga förmånen gott vatten, stora grästomter till plantage och trädgårdar. Utanför staden åkerjord, kålgårdar, humleplanteringar, beteshagar och mulbeten, segelled och hälsobrunn. Här är en av de rikaste Kungl. Akademier i världen, ärkebiskopssäte, landshövdingeresidens, två kampementsplatser, lagmans- och häradsting och kungsängsbärgning. Andra städer ligger inte för nära. Det finns många herrskaper och bruk. Trots detta är Uppsala en fattig stad.

Ledamöterna borde vara tillhållna att lära sig 1619 års Kungl. Stadga och städers administration. Magistratsämbetena måste betalas ordentligt, om någon skall ha råd att syssla med detta. Indragning och annan fördelning av magistratssysslorna föreslås. Åkeri- och krognäringen bör ändras.

De, som av olika skäl inte kan försörja sig, måste få hjälp för att man skall undvika tiggeri. Ett fattighus bör finnas. All åker i Uppsala borde omfördelas. Staden har en Politie Borgmästare, som varit lantmätare. Han kan göra fördelningen billigt. Möjlighet att få vattenledningar bör vara ett mål. För att nå förbättring fordras kunskap. Små ekonomiska sammankomster med oskyldiga nöjen och mycken upplysning bör inrättas för allmogen.

----------------------------