Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0009Handelns märkvärdigheterAnonym
1776, sept

HANDELS MÄRKWÄRDIGHETER.

Från Stockholm utskeppades 1775: 30678 tolfter bräder, 73541 tunnor tjära och beck, 4610 skeppspund koppar och mässingstråd, 223259 skeppsp järn, 889 skeppsp spik, 3669 skeppsp alun, 10942 tunnor råg, 243 fat öl, 895 stycken sparrar och bjälkar för en summa av 446692 daler kopparmynt.

Från Göteborg samma varor men även stångjärn, manufakturjärn och rökt sill för en summa av 505632 daler.

Sill till utrikes orter 73966 tunnor, till inrikes orter 20627 tunnor.

Från Kristinehamns metallvåg och lastageplats Hult har utskeppats tillsammans 23880 skeppspund.

1775 förtullades i Göteborg 2528 åm brännvin, 1230 åm franskt vin, 217554 skålpund kaffebönor. Insaltades 112269 tunnor sill varav 630 har rökts. 1441 fat tran har kokats.
----------------------------
 
0010Konster och näringarAnonym
1776, sept

KONSTER OCH NÄRINGAR

På Tumba pappersbruk har man gjort lyckade försök att återvinna papper. Man har löst upp gammalt papper och tagit bort svärtan och tillverkat nytt papper.

Fabrikör Eckerman har gjort färgtryck på bomull med ståltråd. Mönstren är ganska vackra och tygerna har använts till tapeter på Ulriksdals Lustslott, men kan även användas till kläder.

Från Stockholm hör man med fägnad att från södra och västra Sverige har köpts mycket svensk grannlåt. Silkes- och trådblonder, manschetter och engageanter tillverkade i Vadstena, men lika vackra som de utländska.

I Strömstad har byggts ett trankokeri och ett rökhus för sill. Tranen avsätts mest i norr.

----------------------------
 
0011SädespriserAnonym
1776, sept

SÄDES-PRISER

I Malmö kostade rågen 14 daler, kornet 8, havren 5.

I Uppsala kostade vetet 24 daler, rågen 16, kornet 16, havren 10. Allt i silvermynt per tunna.

----------------------------
 
0012Sällsynta händelser i naturenAnonym
1776, sept

SÄLLSYNTE HÄNDELSER I NATUREN

Den 5 januari var det lägsta vattenstånd i Marstrands hamn någonsin. Likadant var det vid Nya Elfsborgs lilla hamn.

Sedan nyårsdagen har sillen gått till i Strömstad. Ett fartyg med 500 tunnor avgick till Irland.

----------------------------
 
0013Underrättelser tillhörande TabellverketTabellverket
1776, sept

UNDERRÄTTELSER TILLHÖRANDE TABELLWERKET. EFTERRÄTTELSE OM TABELL-WERKET I ELFSBORGS LÄN FÖR ÅREN 1749-1773

Födda 99089, döda 84773, vigda 23920, upplösta äktenskap 22519.

Vart 71:sta barn var oäkta, vart 36:e dödfött, vart 40:de tvillingar. Äldsta kvinnfolket var år 1758 122 år, äldsta mannen 1757 112 år, 1754 ett kvinnfolk 124 år, 1761 en man 116 år, 1773 en man 113 år.

I koppor och mässling har 9234 avlidit under dessa 25 år, i barnsbörd 1194, i okända barnsjukdomar 11997, i kikhosta 3713, kvävda av mödrar och ammor 607, barnamord 15, mördade 21, drunknade 543, av hunger 59, varav år 1772 37, ihjälfrusna 66, omkomna av os 30, självmord 40, lidit dödsstraff 39, av våda 465.

I Göteborgs stift kallas inte barnen oäkta, utan födda i oäkta föräldrars säng.

----------------------------
 
0014Fortsättning från förra månadenAnonym
1776, okt

FÖRSTA ARTIKELN. FORTSÄTTNING IFRÅN SID 37 AF JOURNALEN FÖR NÄSTL. MÅNAD.

Lagen hindrar, att för ett och samma ändamål, nämligen att folket må finna rum att bosätta sig, förökas och uppfylla jorden, som efter skaparens allvisa inrättning oundvikligen skulle ske. Vår skattläggning är det kraftigaste hindret för vår folkväxt. Skatten beräknas på utsäde och den som gjort de största uppodlingarna beskattas hårdast, medan den som inte skött sin jord beskattas minst.

1) All jord skall mätas och skattläggas efter dess värde.

2) Alla allmänningar skall skattläggas.

3) Vid skattläggning skall inte avdrag göras för uppodlingskostnader, utan här ges frihetsår.

4) Berg, sjöar och klippor skall skattläggas till lägre skatt än sämsta jordmånen. En insjö kan med försiktigt fiske föda ett par hushåll och inte som nu bli utfiskad av alla.

Svårigheten blir att rätt bedöma jordmånen. Lantmätarnas kunskap blir ännu viktigare, men många jordar är redan uppmätta och geometriskt avfattade, så de behöver bara prickas av. Även Kammar- och Uppbördsverket får större arbetsbörda, då det blir fler jordägare. Men det arbetet kan förenklas.

Man skulle få jorden välskött och inte behöva se de stora vanskötta arealer, som nu finns. Flera kunde dela på jorden och hävda den mindre arealen så väl, att de klarar sig på den. Ju mer folk och näringar tillväxa uppstår nya och obekanta näringsmedel. Penningrörelsen och finanserna reglera sig själva. Kronan tjänar skatt på de otaligt flera mantal som fås, dels av allmänningarna och dels av enskildas ägor på utmarker, som tidigare varit oskattade.

----------------------------
 
0015Rot, varav stärkelse kan tillverkasAnonym
1776, okt

ANGÅENDE EN ROT, HWARAF STÄRKELSE MED FÖRDEL KAN TILWERKAS.

Denna ört, Arum macultum, prästkavle eller Arons ört finns på sumpiga och flugrika ställen. Den växer sparsamt i Sverige och odlas i trädgårdar som läkeväxt. Skulle man få en större tillgång, kunde man fylla hela landets stärkelsebehov utan att härtill behöva ta vete. Den förökas genom sådd av frön eller genom rötter och har inte stora krav på växtplats.

Rötterna tvättas och läggs i vatten under 12 dagar. Vattnet byts varje dag. Rötterna stötas och överhälls med vatten, som tas tillvara. Detta upprepas och slutligen har man en fällning på botten av vattnet, som är stärkelsen. Den är fortfarande skarp och förorsakar bläddror på händerna, vilket kanske är dess medicinska kraft. Stärkelsen måste uppröras tills den blir ren, då den torkas. Torkade rötter ger dubbelt så mycket stärkelse som färska.

----------------------------
 
0016Beskrivning hur en bränntorvsmosse blivit förvandlad till åkerSchotte, T M
1776, okt

BESKRIFNING HURULUNDA EN BRÄNNETORFSMÅSE BLIWIT FÖRWANDLAD TIL ÅKER UTI ELFSBORGS LÄN.

Det har ansetts kostsamt och svårt att uppodla mossar, som innehålla brännejordstorv. Men med hushållslärans tilltagande är man numera angelägen om att på rätta sättet göra denna jordmån fruktbärande. Jämför man att bryta stenburen mark och att arbeta med mossar är det mindre kostsamt med mossen, vars jordmån varje år förbättras.

Min mosse var beväxt med vitmossa, hjortron, björkbuskar och var 2 1/2 till 5 alnar djup med grov, vit sjösand i botten. Ytan korsades av två gamla diken och mossen var alltid vattensjuk. Troligen har här varit sjö i forntiden, sedan trädbevuxet kärr, därav alla gamla trädgrenar som fanns ett stycke ner i marken.

Första året dikades och höggs alla tuvor av. När jag året därpå skulle så, fann jag marken stenhård. Jag vågade bara så en liten bit med havre, sedan jorden körts med järnharv och gödslats med aska och olika djurgödsel. På hösten kunde jag skörda tolfte kornet, mest efter askan och fårgödseln, sämst efter boskapsgödseln. Uppmuntrad fortsatte jag arbetet och sådde flera tegar med havre. Fortfarande växte det bäst, där askan varit. Jag ömsom harvar och krokar och beströr med aska och påför dikesjorden, sedan sås med stritt korn. Försök med kalk gav inte så bra resultat. Ju mera mossen tagit röta och ju djupare jordmånen är, dess bättre skörd. Jag odlar både vår och höstsäd. Även potatis, kål, kålrötter och bönor växer bra, men för långt bort för att det skall vara lönsamt. Lin växer, men tar mycket röta. Vartannat år rensas diken, då mullvadar och vattensorkar fyller igen dem. Endast riktigt torra somrar är dikena torrlagda. Tegarna är fortfarande i gungning, som känns när man kör på dem. En åker, som varit sådd i 4 år, lades till äng och gav gott hårdvallshö. Den första tegen börjar bli för fet, där trivs nässlor och målla. Jag tog bort det översta lagret matjord.

----------------------------
 
0017Rön om potatisSkytte, C B
1776, okt

RÖN MED POTATIS OCH ERDACKERN

Det är känt att man av potatis kan göra nyttigt och smakligt bröd, pannkakor m.m. som gemene man nyttjar. Men den kan också ge stärkelse och mjöl, vilket är mindre känt. Det är svårigheter att blanda potatisstärkelse eller gryn till en smidig massa. Det är viktigt att de söndergnides och siktas. Man kan göra sagogryn genom att blanda stärkelse med vatten och färga med berberissaft. Koka över vattenbad och driva massan genom en sikt. Grynen torkas och används som sago.

En sämre sort men smaklig, görs av kokt potatis, som stötes och blandas med vete eller kornmjöl till en fast deg. Den hackas till gryn och torkas. Ger soppor en simmighet och är tjänligt till arbetsfolk. En finare stärkelse får man genom att mala eller riva rötterna och hälla vatten över.

En nackdel med potatis är att den är svår att förvara under vintern. Den tål inte köld. Därför bör man ta undan sättpotatis på hösten och tillreda gryn av resten.

Erdackern, som lovar ännu bättre skörd än potatis, blir som bäst efter 2-3 år. Den ger mer stärkelse än samma mängd potatis. Vid torkning blir erdackern snabbt torr och behåller sin färg. Detta gör inte potatis.

Erdackern behöver inte samma skötsel som potatisen och är lättare att hantera. Men både potatis och erdackern borde odlas mer, nu när sädespriserna stigit.

----------------------------