Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0815Svar på den av Kungl. Patriotiska Sällskapet uppgivna frågan, angående bästa sättet att tillreda harts och harpösHäggman, Abraham
1783, juni

SWAR PÅ DEN AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGAN, ANGÅENDE BÄSTA SÄTTET AT TILREDA HARTS OCH HARPÖS M M

Vilka träd skall man ta kåda av?

Hur skall den samlas?

Hur skall terpentinoljan utdragas?

Hur tillreds själva hartsen?

Endast barrträd duger, helst gran. Barken tas bort utom på en bredd av tre tum och så högt man når. Detta görs i slutet av maj. Trädet får stå barkat ett par år. Sedan insamlas kådan. Man skaver med en lie loss kådstyckena. Man använder en panna, lik en brännvinspanna, för att smälta ut terpentinen. Efter ett par timmar är terpentinen utvunnen och nu kokar man vidare tills hartset är gult.

----------------------------
 
0816Komminister Tolls kolningssättBureen, C D
1783, juni

COMMINISTER TOLLS KOLNINGSSÄTT

I min skog var flera år stormväder, som vräkte omkull flera träd än jag kunde använda till bränsle. Jag kom då på tanken att kola. Lämnar här beskrivning på det sätt som ger mest avkastning. Nyttan med denna metod är, att skogen sparas, arbetet lindras, kolaren får sova om natten och att man undviker livsfara, då man inte kan ramla ned i milan.

----------------------------
 
0817Anmärkning angående träets betsningGeijer, Carl Fredic
1783, juni

ANMÄRKNING ANGÅENDE TRÄDS BETSNING

Nya alderstolar ströks med kalk, kokad i vatten. Sedan kokades alderbark och stolarna strök igen. De polerades med fett och en ylleklut och fick en fin brun färg och glans

----------------------------
 
0818Anledning till en lantmannaalmanackaAnonym
1783, juni

ANLEDNING TILL EN LANDTMANNA ALMANACH

Juni, midsommarmånad. Hästarna körs inte hårt i värme. De får inte dricka om de är varma. Vid lämplig väderlek får de simma.

Fåren tvättas igen och de sämsta säljs.

Svinen får gentiania, som anses hälsosamt.

Medel mot rödsot, som kan angripa kreaturen denna tid.

Gäss och kycklingar, som föds denna tid slaktas. De trivs inte.

Spannmålen vändes och kläder vädras.

Halmband göres till skörden. Drickat bevaras från surnad om man hänger en knippa salviablad och ett stycke ålandsrot i ankaret. I skogen samlar man bast och näver.

Åkern köres och gödseln lägges vid åkern. Rörvass skäres och hö bärgas på sidlänta ängar.

I trädgården planteras och vattnas morgon och afton.

Torsken leker. Sälarna skjuts. Vimban stiger upp i forsar och klänger sig mellan stenarna. Kräftor fångas.

----------------------------
 
0819Att fästa kramlor och annat järn i huggen sten, medelst smält svavelAnonym
1783, juni

AT FÄSTA KRAMLOR OCH ANNAT JÄRN I HUGGEN STEN, MEDELST SMÄLT SWAFWEL

I stället för smält bly används svavel, när man skall fästa järn i sten. När kramlan är satt i stenen och justerad, hälls smält svavel i hålet. För att släcka det heta svavlet kastar man sand eller jord över. Blir starkt.

----------------------------
 
0820Anteckningar angående väderlek och årsväxtAnonym
1783, juni

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSVÄXT

Nordmaling, Ångermanland. Det har snöat varje dag i vinter. Snödjupet är 10 qvarter och kylan sträng. Svår foderbrist.

Norra Ångermanland den 5 april. På grund av den myckna snön är vägarna ofarbara. Det har hänt att resande fått lägga hästen i släden och dra hem honom. Brist på foder gör dem alldeles maktlösa.

Elfsdals Härad, Värmland. Man hoppas på tidig vår. Dock ligger snön 2 alnar djup. Klarälven får stort vatten i vår. Rost kom på säden. Den kan illa ätas, men inte sås.

Västmanlands Bergslag. Tackjärnshyttor och stångjärnshammare kommer i gång sent i år. Det finns ingen malm, på grund av den stränga och snörika vintern. Hästarna orkar inte. Risk för översvämningar av vårfloden. Rågen är förstörd på flera ställen, utom på Rumbolandet vid Västerås och Sala.

----------------------------
 
0821Belöningar utfästa av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1783, juni

BELÖNINGAR UTFÄSTA AV KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

58 riksdaler till den som skriver det bästa äreminnet över Louis De Geer. Han var herre till Löfstad m.m. och stamfader för släkten De Geer. Han införde rätta konsten att smida stångjärn, kanongjutning, förfärdigande av vapen, anlade mässingsbruk och manufakturer, befolkade städer med kunnigt folk och skaffade 1645 en undsättningsflotta.

Sällskapet har utfäst en belöning på 30 riksdaler till den som före 1 maj 1785 har tillverkat minst 200 lispund harts, 100 lispund harpös och 200 skålpund terpentin.

----------------------------
 
0822Anmärkningar angående väderleken för maj 1783Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0823Tankar om det fördelaktigaste täckningssättetHedberg, Pehr
1783, juli.

TANKAR, OM DET FÖRDELAKTIGASTE TÄCKNINGSSÄTTET.

Kostnadsjämförelse mellan ett tak av bräder och ett med taktegel. Även aspekten på skogsödning har iakttagits. Takteglet blir betydligt billigare och beständigare. Dessutom är det inte lika farligt ur brandsynpunkt.

Torvtak kan vara billiga, men är inte beständiga.

Sten och slagg lockar ingen och den utomlands använda skiffern finns inte i tillräcklig mängd.

Rörtak är billiga, men det finns inte rörvass överallt och dessutom är de farliga vid brand. Passar inte bra på sätesbyggnader.

Halmtak är de mest brukliga, men är mycket skogsödande, då en trösklada behöver 1400 ungträd under en tid av 80-90 år för att hålla fast halmen. Ofta trivs fåglar och råttor i halmen och lämnar hål som ideligen måste lagas.

Till de dyrare taktäckningsmetoderna hör spåntak av ek, koppar och järn. Kopparen ärgar och järnet rostar, så de måste hela tiden underhållas.

Om taktegel skall slå igenom som taktäckningsmaterial för allmogen, måste de lära sig att göra teglet själva. Här följer förslag på hur man enkelt skall gå till väga. Även kostnadsförslag.

----------------------------