Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0806Försök att bärga säden med minsta spillningEkeberg, Carl Gustaf
1783, april

FÖRSÖK AT BÄRGA SÄDEN MED MINSTA SPILLNING

Det viktigaste är att passa rätta tiden för bärgning. Ritning och beskrivning av en vagn med sidostycken klädda med buldan, som samlar säden i en låda. Sädeskornen som släpper från axen hamnar i vagnen. Enda nackdelen är att lata körare inte längre kan sitta på lasset.

----------------------------
 
0807Om fördelaktigaste plantering eller såning av Turnips, enligt Schubarts sätt och erfarenhetModeer
1783, april

OM FÖRDELAKTIG PLANTERING ELLER SÅNING AF TURNIPS, ENLIGT HERR HOF-RÅDET SCHUBARTS SÄTT OCH ERFARENHET

Man odlar dessa rovor på ett fält, vilket är förberett som till kålodling, men delar inte in det i sängar. Fältet körs med plog eller trästock, så att fåror och ryggar uppstår. Plantorna sätts på ryggarna. Turnips sås tidigt i bänk och när plantorna har 4 blad sätts de ut.

Man plockar av bladen till foder flera gånger, innan man sent på hösten tar upp själva rovan. Den är mycket mjölkbefrämjande och hälsosammare än kålen, som angrips av mask.

Tillägg av Modeer.

Detta planteringssätt lär dröja i Sverige. Jag lät trots min avsky för svedjande, dalkarlar svedja en bit och krattade ned rovfrö. De växte 2 alnar med friska blad och gula blommor. När jag skulle ta upp rovan fanns där bara en usel lång rot. Det visade sig att detta var odugliga turnipsfrön. Nästa år lyckades det bättre. Dessa rovor, som stekts, smakar som om de var överströdda med socker. Det visade sig alltså att det gick att så frö. Plantorna får dock inte stå för djupt.

----------------------------
 
0808Anledning till en lantmannaalmanackaAnonym
1783, april

ANLEDNING TIL EN LANDTMANNA-ALMANACH

Maj, blomstermånad. Hästarna släpps. Om korna får gula blommor, så blir smöret gult.

Fåren tvättas och klippes.

Gnid stenar med rödlök och kasta i vattensamlingar där insekter kläcks, så går de inte på kreaturen.

Samla de pennor gässen släpper. De blir goda skrivpennor. Håll kycklingarna varma.

Vårvetet skall stöpt sås på eftermiddagen vid nymåne. Potatis planteras.

Trädgårdsväxter sås. Tjänstefolket skall vänjas vid rötter och blad i soppor och inte bara gryn, kött och fläsk.

Ålkistan görs i ordning. Vid Urbani tid leker strömmingen. Braxen leker när enebuskarna dammar. Kräftorna är bäst i de månader, där bokstaven R ej finns.

Skogsris brännes och gödseln förs ut på åkern.

När svalan bygger är det bäst att mura. När häggen blommar är bästa blektiden.

----------------------------
 
0809Anmärkningar angående folkmängden i JämtlandAnonym
1783, april

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMERN I JÄMTLAND

240 fler födda än döda, trots svår rödsot, koppor och kikhosta. 13 personer var över 90 år. Ett par hade varit gifta i 59 år

----------------------------
 
0810Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1783, april

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För uppodling, trädplantering, stenbyggnader och stengärdsgårdar.

För nyttiga påfund har bönderna Anders Svensson och Mattias Morell i Mora belönats för tillverkning av apotekaraskar.

För lång och trogen tjänst.

Brandstod har utgivits till flera.

----------------------------
 
0811Anmärkningar angående väderleken för mars 1783Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0812Svar på frågan: Om minst kostsamma och mest varaktiga, samt beprövade och till varje slags byggnad vidtagligaste taktäckningssättet i städer så väl som på landetMöller, C P
1783, maj

SWAR PÅ FRÅGAN, OM MINST KOSTSAMMA OCH MÄST WARACKTIGA, SAMT BEPRÖFWADE OCH TIL HWARJE SLAGS BYGGNAD WIDTAGELIGASTE TAKTÄCKNINGS-SÄTT I STÄDER SÅ WÄL SOM PÅ LANDET

Om taktäckningsämnen i allmänhet. Då världen i 6000 år har behövt tak över huvudet, kan man knappast tro att något nytt takmaterial skall uppfinnas. Järn, bly, koppar och skiffer är utmärkta men dyra. Bräder, näver, halm, rör och tång finns att tillgå, men är inte så varaktiga och blir med tiden kostsammare än tegel. Beskrivningar ur flera avhandlingar om byggnation. Polhem har i "Sina tankar om husbyggnad" skrivit om koppar- och järntak. Järnplåtarna bör upphettas i hög värme och doppas i linolja för att undvika rost. Bly håller längre än koppar. Skiffer finns i berg i Värmland och kan med lätthet fås i stora skivor.

Anvisningar om hur man skall genombetsa trä och spån, så att de blir bra taktäckare. På senare tid använder man klappersten, slagg och tegelgrus att hålla fast nävern. Dessa tak torkar fort. Beskrivning hur man lägger torv och rörtak.

Om tegeltak i synnerhet. Tegel används i Europa som taktäckning. Särskilt holländarna är duktiga på att göra tegelpannor. Problemet är bränningen. Teglet kräver stark och jämn värme. Det finns för få tegelbruk i landet. Beskrivning hur tillverkningen går till och resultat av olika försök.

Beskrivning av cement, som behövs för glasering. Kan innehålla kalk, skiffermjöl, benaska, rödfärg, tegelmjöl, hammarsand, rödsand och fin svartsand.

Ritning och beskrivning av olika sätt att täcka med tegel samt kostnadsberäkningar.

----------------------------
 
0813Anmärkningar angående väderleken för april 1783Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0814Tankar om bästa ställningen av en plogAnonym
1783, juni

TANKAR OM BÄSTA STÄLLNINGEN AF EN PLOG

Förslag och ritningar med beskrivningar på två plogar. En plog skall vara dräglig i pris, inte trycka dragarna, skära med lätthet så att torvan blir lagom bred, att plogen inte behöver lyftas vid vändningen och att den är stark, så att den håller.

----------------------------