Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0800Anteckningar angående väderlek, årsväxt och varupriser i landsorternaAnonym
1783, mars

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER I LANDSORTERNA

Närke. I mars föll vinterns mesta snö. I slutet av månaden var vårfloden över. En kall och torr vår försenade vårbruket och boskapen hade svårt att nära sig. Regn under en hel månad vid höskörden förskämde allt. De som skördat i tid fick däremot en fin höskörd. Stora översvämningar såg ut att skada rågen, men när den var mogen upphörde regnet och man fick in säden torr. Luzern och klöver har överträffat allt.

Dingtuna, Västmanland. Mycket snö så att vägarna var oframkomliga. God skörd.

Frösön. Mycket furubark såldes på marknaden för att bakas bröd av.

Mariestad. Snön föll utan att det var tjäle i jorden. Det visade sig dock att vetet var oskadat.

Öland. Stort bekymmer hur man skall föda kreaturen under året.

----------------------------
 
0801Berömliga författningarAnonym
1783, mars

BERÖMLIGA FÖRFATTNINGAR

Kramhandlare Johan Lagerman har vid sitt frånfälle testamenterat delar av sin förmögenhet till fattiga.

----------------------------
 
0802Märkliga händelser i naturenAnonym
1783, mars

MÄRKLIGA HÄNDELSER I NATUREN

Vid min resa genom Tavastland har jag studerat den besynnerliga epidemi, som beskrivs vara en kroppssjuka, men anses av okunnigt folk vara andligt svärmeri. Efter gäspningar och ryckningar faller den sjuke i sömn eller medvetslöshet. Ingen andning märks och patienten är blå under någon timmes tid. Sedan märks ryckningar och den sjuke kan resa sig. Han klagar dock över huvudvärk, matleda och melankoli. Drabbar mer unga kvinnor än män, fler unga än gamla, även spädbarn. Vid uppvaknandet är de saktmodiga och kärliga och läsa sina böner flitigt.

----------------------------
 
0803Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1783, mars

UTDELTE OCH UTSATTE BELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

Svar har inkommit på frågan om bästa sättet att göra harts och harpös. Nummer tre vann. Det var hartsfabrikören Abrah. Häggman i Tammerfors.

På frågan om indigo har endast ett svar inkommit, vilket inte uppfyller kraven.

8 svar om det minst kostsamma taktäckningssättet. Hovmästare Möller vann och kyrkoherde Pehr Hedberg kom därnäst.

Sven Niclas Collin i Eksjö har skaffat 50 bisamhällen och givit viktiga rön om skötseln. Han får de utlovade 30 dukaterna.

Sällskapet utfäster en skådepenning i guld värd 10 dukater till den som bäst granskar Forssenii avhandling om den Systematiske och Praktiske och Teoretiske Landthushållaren.

----------------------------
 
0804Anmärkningar angående väderleken för februari 1783Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0805Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets fråga: Om det bästa och fullkomligaste sättet att tillreda harts och harpös samt vad mera därtill hörerMöller, E P Fischerström
1783, april

SWAR PÅ KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA, OM DET BÄSTA OCH FULLKOMLIGASTE SÄTTET AT TILREDA HARTS OCH HARPÖS, SAMT HWAD MERA DÄRTIL HÖRER

Det är inte för att få belöning som jag skriver, utan för att gagna allmänheten. Terpentinolja har med hartsen att göra och kostar riket mycket i inköp. Därför vill jag även berätta om den tillverkningen. Många befarar att apparaturen skulle användas till brännvinsbränning, men det skulle kosta mer än redskapens värde, att göra dem rena efter terpentintillverkning. Hartstillverkning kan inte bli någon lönsam affär, så länge träden inte är förberedda, så att de lämnar mycket kåda. Den bör också beredas vid smedjor och sådana verk, där en massa spillvärme finns.

Barken på träden måste skadas om kådan skall rinna ut. Färsk kåda är bättre än gammal. Beskrivning av hur man skall bereda trädet och ta vara på kådan samt tillverka terpentin, harts och harpös.

Några anmärkningar och tillägg i föregående ämne av Johan Fischerström.

Vi köper mängder av harts utifrån, trots att det vore en lätt sak att tillreda av vår egen kåda. Vallhjon skall tillhållas att samla. Svensk terpentinolja är så fet, att den torkar sakta, vilket målarna inte gillar.

Vid Kungl. Patriotiska Sällskapets svar talas inte om kimrök, trots att den finns i avfallet efter hartstillverkningen. Kimrök används i tryckerier.

----------------------------
 
0806Försök att bärga säden med minsta spillningEkeberg, Carl Gustaf
1783, april

FÖRSÖK AT BÄRGA SÄDEN MED MINSTA SPILLNING

Det viktigaste är att passa rätta tiden för bärgning. Ritning och beskrivning av en vagn med sidostycken klädda med buldan, som samlar säden i en låda. Sädeskornen som släpper från axen hamnar i vagnen. Enda nackdelen är att lata körare inte längre kan sitta på lasset.

----------------------------
 
0807Om fördelaktigaste plantering eller såning av Turnips, enligt Schubarts sätt och erfarenhetModeer
1783, april

OM FÖRDELAKTIG PLANTERING ELLER SÅNING AF TURNIPS, ENLIGT HERR HOF-RÅDET SCHUBARTS SÄTT OCH ERFARENHET

Man odlar dessa rovor på ett fält, vilket är förberett som till kålodling, men delar inte in det i sängar. Fältet körs med plog eller trästock, så att fåror och ryggar uppstår. Plantorna sätts på ryggarna. Turnips sås tidigt i bänk och när plantorna har 4 blad sätts de ut.

Man plockar av bladen till foder flera gånger, innan man sent på hösten tar upp själva rovan. Den är mycket mjölkbefrämjande och hälsosammare än kålen, som angrips av mask.

Tillägg av Modeer.

Detta planteringssätt lär dröja i Sverige. Jag lät trots min avsky för svedjande, dalkarlar svedja en bit och krattade ned rovfrö. De växte 2 alnar med friska blad och gula blommor. När jag skulle ta upp rovan fanns där bara en usel lång rot. Det visade sig att detta var odugliga turnipsfrön. Nästa år lyckades det bättre. Dessa rovor, som stekts, smakar som om de var överströdda med socker. Det visade sig alltså att det gick att så frö. Plantorna får dock inte stå för djupt.

----------------------------
 
0808Anledning till en lantmannaalmanackaAnonym
1783, april

ANLEDNING TIL EN LANDTMANNA-ALMANACH

Maj, blomstermånad. Hästarna släpps. Om korna får gula blommor, så blir smöret gult.

Fåren tvättas och klippes.

Gnid stenar med rödlök och kasta i vattensamlingar där insekter kläcks, så går de inte på kreaturen.

Samla de pennor gässen släpper. De blir goda skrivpennor. Håll kycklingarna varma.

Vårvetet skall stöpt sås på eftermiddagen vid nymåne. Potatis planteras.

Trädgårdsväxter sås. Tjänstefolket skall vänjas vid rötter och blad i soppor och inte bara gryn, kött och fläsk.

Ålkistan görs i ordning. Vid Urbani tid leker strömmingen. Braxen leker när enebuskarna dammar. Kräftorna är bäst i de månader, där bokstaven R ej finns.

Skogsris brännes och gödseln förs ut på åkern.

När svalan bygger är det bäst att mura. När häggen blommar är bästa blektiden.

----------------------------