Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0798Anledning till en lantmannaalmanackaAnonym
1783, mars

ANLEDNING TIL EN LANDTMANNA ALMANACH

April, gräsmånad. Hästar och boskap ansas. Stona bestigs. Svinen ringas. Tjuren släppes till korna.

Höns och gäss ligger på ägg och kläcker. Ges nässlor.

Taken lagas, vävarna blekes och björksav samlas.

Snövattnet avleds, åkern trädes och sås. Linlandet köres, Humlekuporna läggs om. Mossbelupna ängar körs med skarpa harvar.

Kålfrö sås på jord blandad med salt och lövaska för att undvika ohyra. Träden ympas.

Den som har fiskevatten passar på, när fisken kommer mot stränderna. Mjärdar och katsor sätts ut på översvämmade ängar.

----------------------------
 
0799Anmärkningar angående folknumren för år 1782Anonym
1783, mars

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMREN FÖR ÅR 1782

Strängnäs 33 fler födda. 12 döda i olyckor.

Norrköping 87 fler döda än födda.

Göteborg fler döda än födda.

Karlskrona 156 fler döda än födda.

Karlstad fler födda än döda.

----------------------------
 
0800Anteckningar angående väderlek, årsväxt och varupriser i landsorternaAnonym
1783, mars

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER I LANDSORTERNA

Närke. I mars föll vinterns mesta snö. I slutet av månaden var vårfloden över. En kall och torr vår försenade vårbruket och boskapen hade svårt att nära sig. Regn under en hel månad vid höskörden förskämde allt. De som skördat i tid fick däremot en fin höskörd. Stora översvämningar såg ut att skada rågen, men när den var mogen upphörde regnet och man fick in säden torr. Luzern och klöver har överträffat allt.

Dingtuna, Västmanland. Mycket snö så att vägarna var oframkomliga. God skörd.

Frösön. Mycket furubark såldes på marknaden för att bakas bröd av.

Mariestad. Snön föll utan att det var tjäle i jorden. Det visade sig dock att vetet var oskadat.

Öland. Stort bekymmer hur man skall föda kreaturen under året.

----------------------------
 
0801Berömliga författningarAnonym
1783, mars

BERÖMLIGA FÖRFATTNINGAR

Kramhandlare Johan Lagerman har vid sitt frånfälle testamenterat delar av sin förmögenhet till fattiga.

----------------------------
 
0802Märkliga händelser i naturenAnonym
1783, mars

MÄRKLIGA HÄNDELSER I NATUREN

Vid min resa genom Tavastland har jag studerat den besynnerliga epidemi, som beskrivs vara en kroppssjuka, men anses av okunnigt folk vara andligt svärmeri. Efter gäspningar och ryckningar faller den sjuke i sömn eller medvetslöshet. Ingen andning märks och patienten är blå under någon timmes tid. Sedan märks ryckningar och den sjuke kan resa sig. Han klagar dock över huvudvärk, matleda och melankoli. Drabbar mer unga kvinnor än män, fler unga än gamla, även spädbarn. Vid uppvaknandet är de saktmodiga och kärliga och läsa sina böner flitigt.

----------------------------
 
0803Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1783, mars

UTDELTE OCH UTSATTE BELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

Svar har inkommit på frågan om bästa sättet att göra harts och harpös. Nummer tre vann. Det var hartsfabrikören Abrah. Häggman i Tammerfors.

På frågan om indigo har endast ett svar inkommit, vilket inte uppfyller kraven.

8 svar om det minst kostsamma taktäckningssättet. Hovmästare Möller vann och kyrkoherde Pehr Hedberg kom därnäst.

Sven Niclas Collin i Eksjö har skaffat 50 bisamhällen och givit viktiga rön om skötseln. Han får de utlovade 30 dukaterna.

Sällskapet utfäster en skådepenning i guld värd 10 dukater till den som bäst granskar Forssenii avhandling om den Systematiske och Praktiske och Teoretiske Landthushållaren.

----------------------------
 
0804Anmärkningar angående väderleken för februari 1783Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0805Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets fråga: Om det bästa och fullkomligaste sättet att tillreda harts och harpös samt vad mera därtill hörerMöller, E P Fischerström
1783, april

SWAR PÅ KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA, OM DET BÄSTA OCH FULLKOMLIGASTE SÄTTET AT TILREDA HARTS OCH HARPÖS, SAMT HWAD MERA DÄRTIL HÖRER

Det är inte för att få belöning som jag skriver, utan för att gagna allmänheten. Terpentinolja har med hartsen att göra och kostar riket mycket i inköp. Därför vill jag även berätta om den tillverkningen. Många befarar att apparaturen skulle användas till brännvinsbränning, men det skulle kosta mer än redskapens värde, att göra dem rena efter terpentintillverkning. Hartstillverkning kan inte bli någon lönsam affär, så länge träden inte är förberedda, så att de lämnar mycket kåda. Den bör också beredas vid smedjor och sådana verk, där en massa spillvärme finns.

Barken på träden måste skadas om kådan skall rinna ut. Färsk kåda är bättre än gammal. Beskrivning av hur man skall bereda trädet och ta vara på kådan samt tillverka terpentin, harts och harpös.

Några anmärkningar och tillägg i föregående ämne av Johan Fischerström.

Vi köper mängder av harts utifrån, trots att det vore en lätt sak att tillreda av vår egen kåda. Vallhjon skall tillhållas att samla. Svensk terpentinolja är så fet, att den torkar sakta, vilket målarna inte gillar.

Vid Kungl. Patriotiska Sällskapets svar talas inte om kimrök, trots att den finns i avfallet efter hartstillverkningen. Kimrök används i tryckerier.

----------------------------
 
0806Försök att bärga säden med minsta spillningEkeberg, Carl Gustaf
1783, april

FÖRSÖK AT BÄRGA SÄDEN MED MINSTA SPILLNING

Det viktigaste är att passa rätta tiden för bärgning. Ritning och beskrivning av en vagn med sidostycken klädda med buldan, som samlar säden i en låda. Sädeskornen som släpper från axen hamnar i vagnen. Enda nackdelen är att lata körare inte längre kan sitta på lasset.

----------------------------