Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0794Anmärkningar angående väderleken för januari 1783Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0795Nya anmärkningar över Veras Hydrauliska MaskinMelin, Lars
1783, mars

NYA ANMÄRKNINGAR ÖFWER HERR VERAS HYDRAULISKA MACHIN, AF HERR PILATRE DE TOZIER, LEDAMOT AF FLERA WETENSKAPS ACADEMIER, BELLES LETTRES, SAMT INHEMSKA OCH UTLÄNDSKA KONSTER, PROFESSOR I PHYSIKEN OCH CHEMIEN ETC

Sug, tryck- och luftpumpar samt reservoarer för att lyfta vatten känner vi till, men de kan endast rå på mindre mängder vatten. En eldpump med större kapacitet är mycket dyr. Nu har Herr Veras gjort en upptäckt, där stora vattenmassor kan lyftas med en maskin. Ritning och beskrivning.

----------------------------
 
0796Utdrag ur avhandling om boskapens ständiga fodring på stall eller inomhusAnonym
1783, mars

UTDRAG AF D FRANZ V PAULA SCHRANKS AFHANDLING OM BOSKAPENS STÄNDIGA FODRING PÅ STALL ELLER INOM HUS

Mycket förloras vid bete utomhus. Vallhjonen får ingen uppfostran och kunskap om lantbruket. Betesmarken förtrampas. Gödseln till åkern går förlorad. Boskapen blir sämre född och utsatt för hetta och yrfän. Mjölken går till spillo genom de av värme förslappade mjölkådrorna.

Vid stallfodring kan man hålla rummen friska och rena och det hemförda fodret är inte sämre avslaget än om det äts på rot. Kreaturen har ju fyra starka magar att smälta fodret i.

----------------------------
 
0797Bästa sättet att bereda all sjöfågel till smaklig spisLindwall, Joh.
1783, mars

BÄSTA SÄTTET AT BEREDA ALL SJÖFÅGEL TIL SMAKLIG SPIS

Höst och vår finns gott om sjöfågel vid våra stränder. Man har tagit största nyttan av dem genom fjädern. Jag påstår dock att köttet är väl så nyttigt.

För att undvika transmak, skall man flå fågeln och lägga en fläskskiva eller sill i buken innan stekningen. En del saltar och röker halvor av fågel. Skinnet och fettet hackas och kokas. Fettet används till lampor.

----------------------------
 
0798Anledning till en lantmannaalmanackaAnonym
1783, mars

ANLEDNING TIL EN LANDTMANNA ALMANACH

April, gräsmånad. Hästar och boskap ansas. Stona bestigs. Svinen ringas. Tjuren släppes till korna.

Höns och gäss ligger på ägg och kläcker. Ges nässlor.

Taken lagas, vävarna blekes och björksav samlas.

Snövattnet avleds, åkern trädes och sås. Linlandet köres, Humlekuporna läggs om. Mossbelupna ängar körs med skarpa harvar.

Kålfrö sås på jord blandad med salt och lövaska för att undvika ohyra. Träden ympas.

Den som har fiskevatten passar på, när fisken kommer mot stränderna. Mjärdar och katsor sätts ut på översvämmade ängar.

----------------------------
 
0799Anmärkningar angående folknumren för år 1782Anonym
1783, mars

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMREN FÖR ÅR 1782

Strängnäs 33 fler födda. 12 döda i olyckor.

Norrköping 87 fler döda än födda.

Göteborg fler döda än födda.

Karlskrona 156 fler döda än födda.

Karlstad fler födda än döda.

----------------------------
 
0800Anteckningar angående väderlek, årsväxt och varupriser i landsorternaAnonym
1783, mars

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER I LANDSORTERNA

Närke. I mars föll vinterns mesta snö. I slutet av månaden var vårfloden över. En kall och torr vår försenade vårbruket och boskapen hade svårt att nära sig. Regn under en hel månad vid höskörden förskämde allt. De som skördat i tid fick däremot en fin höskörd. Stora översvämningar såg ut att skada rågen, men när den var mogen upphörde regnet och man fick in säden torr. Luzern och klöver har överträffat allt.

Dingtuna, Västmanland. Mycket snö så att vägarna var oframkomliga. God skörd.

Frösön. Mycket furubark såldes på marknaden för att bakas bröd av.

Mariestad. Snön föll utan att det var tjäle i jorden. Det visade sig dock att vetet var oskadat.

Öland. Stort bekymmer hur man skall föda kreaturen under året.

----------------------------
 
0801Berömliga författningarAnonym
1783, mars

BERÖMLIGA FÖRFATTNINGAR

Kramhandlare Johan Lagerman har vid sitt frånfälle testamenterat delar av sin förmögenhet till fattiga.

----------------------------
 
0802Märkliga händelser i naturenAnonym
1783, mars

MÄRKLIGA HÄNDELSER I NATUREN

Vid min resa genom Tavastland har jag studerat den besynnerliga epidemi, som beskrivs vara en kroppssjuka, men anses av okunnigt folk vara andligt svärmeri. Efter gäspningar och ryckningar faller den sjuke i sömn eller medvetslöshet. Ingen andning märks och patienten är blå under någon timmes tid. Sedan märks ryckningar och den sjuke kan resa sig. Han klagar dock över huvudvärk, matleda och melankoli. Drabbar mer unga kvinnor än män, fler unga än gamla, även spädbarn. Vid uppvaknandet är de saktmodiga och kärliga och läsa sina böner flitigt.

----------------------------