Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0764En ny art pump av M:r VeraAnonym
1782, nov.

EN NY ART PUMP AF M:R VERA I PARIS.

Beskrivning på hur man med hjälp av tåg och block på kort tid och utan ansträngning kan lyfta vatten ur en brunn.

----------------------------
 
0765Beskrivning över Manufakturverket ThorskogAnonym
1782, nov.

BESKRIFNING ÖFWER MANUFACTUR WERKET THORSKOG OCH DE DÄRSTÄDES GJORDA UPODLINGAR.

1739 anhöll brukspatron Wennergren att få privilegier till anläggningar till befordran av mossars och oländig marks upptagning. Hans järnbruk Thorskog i närheten av Göteborg skulle drivas helt utan träkol. Han har planterat ekskog och annan lövskog, och har efter 30 års förlopp en skog, som det skulle ta jägeribetjäningen flera veckor att räkna träden i.

----------------------------
 
0766Berömliga gärningarAnonym
1782, nov.

BERÖMLIGA GÄRNINGAR OCH FÖRFATTNINGAR.

Med anledning av Drottningens kyrktagning, har friherre Carl Sparre donerat 42000 Dal. K:mt för utlösande av fattiga gillstugufångar. Överskottet delas mellan frimurar- och gardesbarnhusen.

Änkan Valborg Österman testamenterade sin egendom, att tillfalla 4 fattiga änkor, som inte har annan pension. Ett epitafium av marmor finns i Maria Magdalenakyrkan med text:

Til. Hugkomst. Fru Wahlborg Österman. Född. Den. 21. Julii. 1720. Död. Den. 21. April. 1780. Som. Skänkte. Sin. Efterlämnade. Egendom. Til. Ewärdeligt. Understöd. För. Fyra. Hederliga. Och. Torftiga. Enkor. Upsattes. Detta. Äreminne. Af. Maria Församlings Kyrko-Råd. Och Föreståndare. 1782. Du. Rike. Följ. Hennes. Efterdöme. Du. Fattige. Wälsigna. Hennes. Stoft. Jac. 1:21.

En man i S:t Clara församling har föresatt sig att belöna en flicka mellan 15 och 30 år, som arbetat med flit och är av hederlig vandel och kunnat bidraga till sina fattiga föräldrars föda och underhåll.

Två vackra gärningar noteras från Värmland. Lektorn vid Karlstads gymnasium Magister Olof Spak har sålt billig säd till allmogen. Prosten i Filipstad har skänkt sina påskören till lasarettet och hospitalet.

----------------------------
 
0767Kungörelse om Kungl. Patriotiska Sällsk.Patriotiska Sällskapet
1782, nov.

KUNGÖRELSE.

Två avhandlingar har belönats. Systematisk-Praktisk och Teoretisk Lanthushållning av Forssenius och Frågan angående Skogsskötsel med tabeller och en kopparstucken karta.

----------------------------
 
0768Anmärkningar angående väderleken för oktober 1782Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0769Försök med skogarnas besparande och förökande i anledning av Kungl. Patriotiska Sällskapets frågorEkeberg, Carl Gustaf
1782, dec

FÖRSÖK WID SKOGARNES BESPARANDE OCH FÖRÖKANDE, I ANLEDNING AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGOR, 1781

Vid mina resor i landet har jag sett, hur den unga skogen ofta är borttagen. Det är enklare att ta unga träd till stör och gärdsel, men man måste tänka på återväxten. En 24 famnars gärdsgård drar lika mycket träd, som en hel stuga 15 år senare. Vedbrand kan tas av vindfällen, stubbar och ris. Kolning kan också göras av gamla träd för att spara de unga. Stängsel bör göras av sten. Ritning och beskrivning hur ett stängsel skall göras.

----------------------------
 
0770Försök med mossars uppodlingHedberg, C
1782, dec

FÖRSÖK MED MÅSSARS UPODLING

I Västmanland och annorstädes finns mossar till ingen fruktbarhet. Brukspatron Werner Groen, Lisjö säteri, har en äng med mossa, som han önskade att jag skulle göra fin äng av. Att plöja gick inte, spadvända blev för dyrt likaså uppfyllning av jord. Jag använde en rist före plogen och det lyckades.

Anmärkning om föregående.

Vid uppodling av mossar är det viktigt att börja med att dika utloppet, gräva ett dike genom kärrvallen och om det finns skog, rothugga. Det går lättast om man först svedjar. Sedan gör man dike runt och fyller på jord. Jag tog bort vitmossan och lade den på åkern.

----------------------------
 
0771Hur stenhus kan byggas utan träds tillhjälpMorin, Sven
1782, dec

HURU STENHUS KUNNA BYGGAS UTAN TRÄDS TILHJELP

I stället för bjälkar och sparrar används järn. När det skall läggas i muren, skall det fuktas med linoljefernissa och läggas i sand, så att det inte rostar. Järn kan nyttjas till dörrar och fönsterkarmar.

Taken bekläds med gråsten, antingen som spån eller plattor, som fogas med sand, tjära och oljefernissa. Näver kan läggas under och mossa till fogar. Hittar man inte sten, kan man elda på berghällar och slå vatten på, så spricker stenen i skärvor. Fästes med spik i fogarna.

Anmärkning angående herr Morins förslag om husbyggnad.

Alla påfund för att hindra eld bör uppmuntras. Herr Morins uppgifter är väl inte nya men vittnar om välmening.

Kakelugnar och skorstenar kan också göras av järn. Sådana tillverkas vid Brattfors i Värmland. På orter där det finns slagg, är detta ett utmärkt byggmaterial. Dörrar i våningar kan göras av järn, men kläs med trä.

Gråsten är ett förträffligt byggmaterial. Romarna förde enorma stycken från Grekland och Egypten. De förnämsta slotten i Spanien är byggda av gråsten. Men i Sverige bara några gamla kyrkor. Trots att vi ser hur våra runstenar står oförstörda århundrade efter århundrade. Man tror gärna att stenen drager åt sig fukt, men den avdunstar fortare än i tegel. Stenbyggnad borde bli allmän. Små hus kan göras av klappersten. På flera håll ligger stenen i lager och är lätt att ta. Sandsten är beständig mot eld. Porfyren från Dalarna kunde användas.

----------------------------
 
0773Anledning till en lantmanna almanackModeer, Adolph
1782, dec

ANLEDNING TIL EN LANDTMANNA-ALMANACH

För att hinna med alla sysslor är det viktigt, att indela tiden efter en almanacka delad i sommar- och vintertid. Under januari skall hästar ges lite foder men ofta, tjuren hållas från korna, hönsen gödas, årsveden huggas, fiskeredskap ses över. Man skall akta sig för kylan och dricka gammalt öl blandat med mjöd.

----------------------------