Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0742Anmärkningar angående väderleken för juli 1782Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0743Ekonomisk berättelse om Askers socken i NärkeSandahl, Johan Gustaf
1782, sept

EKOMONISK BERÄTTELSE OM ASKERS SOCKEN I NERIKE

Ängen kultiveras inte och är knappast röjd på skog. Bonden anser sig inte ha tid med ängsskötsel, utan låter svinen sköta den.

Betesmarken sköts inte heller, annat än med svedjning och efter att ha odlat säd några år, går den till bete. Det enda man gör är att hägna.

Skogen förstörs, då man hugger de största ungträden i stället för att plocka torra grenar från marken och kvista träden. Inhyseshjonen i backstugorna skulle förbjudas att ta av ungskogen. Kolning förekommer, men inte tjärbränning. Skogsbetjänt finns och skall ha uppsikt över skogen.

Här odlas mycket lin. Rotsaker och potatis odlas, men odlingen behöver förbättras. Tobaksodling borde vara lönsam.

Trädgårdsodlingen går inte så bra beroende på att trädgårdarna anläggs på sanka ställen. Gräsgångarna, som används för blekning drar till sig insekter, som sedan ger sig på träden. De rönnar som finns överallt, nyttjas inte. Dock skulle bären kunna beredas till dryck och svinen gödas med dem. Även kreaturen äter gärna en kokt lag på rönn och hönsen äter dem torkade.

På varje helt hemman kan födas 30 kor. Även får av tysk ras finns. På herrgårdarna blandade med spanska får. 4 hästar på hemmanet. Gäss är inte vanligt, däremot höns. Biskötseln är i tilltagande.

Här finns mycket lös kalksten och på någon plats täljsten.

Sädesprodukter säljes vid marknader i Örebro, Linde och Nora. Trävaror, som drickstunnor, vattensåar och byttor tillverkas. På marknaderna köpes sill, snus, salt, tobak, tyger och färg.

----------------------------
 
0744Om eldfria byggnader för allmogenRöök, von Fischerström
1782, sept

OM ELDFRIA BYGGNADER FÖR ALLMOGEN

Steiner klär taket och korsvirkesmurar med platta tegel. Ritning och beskrivning. Han bygger små hål istället för gluggar och luckor. De kan täppas till med en tegelsten vid brand. Vart hus skall vara skiljt från de andra.



TILÖKNING AT HINDRA ELDEN ANTÄNDA HUSET INNAN. FRÅN AV VON RÖÖK.

Om man gör innertaken av sandblandad lera kan de inte ta eld. Även väggarna bekläds så. Golven görs av hårdpackad lera eller bränt tegel. Skorstenarna skall byggas höga annars ryker det in.

Anmärkningar i anledning av herr Steiners uppgift att bevara lantmannahus emot eldsvådor.

Prakt i städerna och uselhet på landet bör inte vara den måttstock, som Sveriges tillstånd skall värderas efter. Byggningssättet på landet är nästan detsamma som av ålder varit. Flätverkshus överdragna med lerbruk som svalbon eller träkojor, som fordra ständig lagning. Stora tak som fordra nytt timmer och arbete. Skulle man uppföra sin byggnad av obränt tegel, som varje lantman själv kan göra utan stor kostnad, skulle säkerhet och fördel fås. Golven kan göras av tegel med fyllning under av torkad lera blandad med kolstybb och tegelsmulor. Trossbotten av mossa och hoparbetad lera, sand och agnar. Gråsten till grunder. Bakugnar görs av kakelugnsmakarlera. Halm varar en mansålder, om man gör den på blekingskt sätt. Halmknipporna blötes i ler- och kalkvatten. Lera upplöst i salt vatten hindrar eld. Ladugården skall vara avskild från husen. Skorstenseld släckes genom att man kväver elden uppifrån. Vid brand i rum skall alla öppningar tillslutas. En kolare styr sin eld utan vattensprutor. Med sin mosand tuktar och dämpar han elden. En klok lantman har våt sand tillgänglig, om olyckan skulle vara framme.

----------------------------
 
0745Grävsvinsjakt i BlekingeAnonym
1782, sept

GRÄV-SVINS JAGTEN I BLEKINGE

Gräfwing (Ursus Meles) är allmän i Blekinge och i södra Sverige. Grävlingen ligger som sin släkting björnen, i ide. Han lever på hullet och suger på ramarna. Under svansen har han en vit fläck där han suger. När våren kommer föder honan. Jag vet inte hur länge hon går med fostren eller hur många ungar hon får. Grävlingen skaffar föda på natten, så då måste jakten ske. Man använder inte skjutvapen utan ett spjut med hullingar och en arg hund. Man släpper hunden, som tyst jagar upp grävlingen. Hunden förföljer grävlingen, som försöker bita hunden. Han försöker ta sig tillbaka till sitt viste och där väntar jägaren.

Grävlingen är fet. Han flås och späcket tas om hand och skiras. Köttet kokas och ges till hundarna. Skinnet torkas och används mest till foder. Ungt stekt grävlingkött lär ska smaka bra. Fettet kan förvaras flera år utan att härskna och är den bästa skosmörja man kan få. Används till salva och plåster.

----------------------------
 
0746Om svensk ansjovisAnonym
1782, sept

OM SWENSK ANJOVIS

Man använder vassbuk, rensar den och lägger den helst i ekkärl. Beströr den med lünerburgersalt och sandel, kryddpeppar och ättika. Låt stå i 14 dagar. Slå av spadet, koka upp det och slå på igen. Bör stå ett år innan den brukas.

----------------------------
 
0747Att bereda tvålAnonym
1782, sept

AT BEREDA TWÅL

Blanda aska och kalk. Rostas som vid bryggning och tillsätt vatten. Får stå i två veckor. Lutens styrka prövas, genom att man lägger ett ägg i den. Ägget skall inte sjunka. Luten kokas med talg och salt. Uppöses att kallna.

----------------------------
 
0748Kort berättelse om kronoskattehemmanet Insas uppodlingar och förbättringar i Nylands länAnonym
1782, sept

KORT BERÄTTELSE OM KRONO-SKATTE HEMMANET INSAS UPODLINGAR OCH FÖRBÄTTRINGAR, BELÄGET I NYLANDS LÄN, BORGÅ HÄRAD, HELSING SOKN OCH STAFFANSBY

1770 var åbon en fattig bonde med bara sin hustru som arbetskraft. Han var svårt hindrad av skjutsningarna till Helsingfors. Hemmanet var nästan öde. Han övertalades av ägaren att med hans stöd försöka förbättra stället. Han fick kontrakt på 20 år. Husbonden byggde åbyggnaden och svarade för räntor och kronoutskylder. Åbonden svarade för uppodlingar bl.a. av stora mossar. Nu har åbon 4 anställda och försörjer sina 5 barn bekvämt. Några av grannarna har också börjat uppodlingar.

Torparen Eric Bengtsson, Tådens socken i Skaraborgs län har erhållit brandstod genom Kungl. Patr. Sällskapet.

----------------------------
 
0749Anmärkningar angående väderleken för augusti 1782Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0750Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets ställda fråga om skogars plantering, deras snara tillväxt, rätta vård och skötselNornberg, Erik
1782, okt

SWAR PÅ KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS UTSTÄLDA FRÅGA, OM SKOGARS PLANTERING, DERAS SNARA TILWÄXT, RÄTTA VÅRD OCH SKÖTSEL

Skogen är efter åkerbruk och boskapsskötsel det viktigaste för livets behov. De södra provinserna har odlat bort skogen och nu råder brist på vedbrand, gärdsel och timmer. Bergverken, brännerierna och hemmansklyvningen orsakar att det går åt större mängd bränsle, men någon nyplantering förekommer sällan.

Vid plantering skall fröna sås tjockt och vara av flera slag. De skall sås som naturen skulle gjort det och vid lugnt och fuktigt väder. Vid odling på gammal skogsmark skall kvistar och ris brännas, annars tar det längre tid, ända till 20-30 år innan de ger matjord. Svedjande är det bästa sättet att skaffa ny skogsmark. Där sår man råg och skogsfrö. Rågen skyddar skogsplantorna och avskärs med så hög stubb, att trädplantorna fortfarande skyddas. Ju tätare skogen växer ju rakare träd och mindre kvistar. Skogstraktens bönder skall samla mer frön än de behöver och sälja till slättbonden, som med hjälp av krattor och hackor sår. Detta arbete görs på våren.

Då man inte genast ser frukten av sitt arbete skjuter man det ofta åt sidan. Viktigt är dock att tänka på framtiden. Ingen bonddräng borde få ingå äktenskap, om han inte planterat skog. Detta arbete kan utföras av barn och ungdomar, nästan lika bra som av vuxna. En kort beskrivning om planteringssättet skulle spridas genom kyrkorna. Beskrivning av de vanligaste trädens frön och vilken jordmån, som är lämpligast.

Planteringen må skyddas av stängsel eller med vallhjon i 3 år, så att inte boskapen skadar. Efter 6-8 år gallras skogen. På 12:te året tas det gallrade till gärdsel.

Att spara skogen gör man genom att bygga husen högt på en grund, så att de konserveras mot röta och att lägga goda tak. Att goda kakelugnar sätts in. Att vedbesparande spisar insättes. Att rummen göras dragfria. Att torkhus och kölnor byggs av sten. Att fähus byggs av sten, åtminstone ställs på en stengrund. Att gärdsgårdsstör konserveras för röta. Stören upphettas och stryks med varm tjära, så långt ner, som den skall stå i jorden.

Vi väntar på en lag som skall upparbeta skogsplanteringen. Att man varje år på varje hemman måste plantera ett litet stycke skog.

----------------------------