Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0082Medel mot boskapssjukaAnonym
1777, mars

MEDEL EMOT BOSKAPSSJUKA

Paulet har bevisat att boskapssjuka inte beror på luften utan uppkommer genom smitta. Djuren skall vistas ute och fähusen hållas rena. Undvik zinober, antimonium och arsenicum till rökelse. Undvik framförallt svavel, som är dödande för boskapen. Vill man befria dem från flugor, låt dem om möjligt simma eller bränn tobak. Lägg för dem blad av malva, acella. borrago, päronmust, sallat, en blandning av vatten och vinättika. Ge dem syrligt att dricka, frottera djuren. Har de skälva eller kalla horn ge lite vin.

Ju enklare ju simplare. Misstro alla underkurer och konstiga botemedel. Naturen, med litet hjälp bör hjälpa sig själv.

----------------------------
 
0083KonsterAnonym
1777, mars

KONSTER

Eric Möller i Närke äger konsten att tillverka kronpottaska av bättre kvalitet än den som köps i Danzig.

Snickare Ågren i Hälsingborg har funnit ett sätt att överdraga likkistor med en varaktig yta som liknar kläde. Den är ganska vacker och kostar 3 daler stycket.

Manufakturfonden har utdelat ett premium till den som uppfunnit sättet att göra berlinerblått av andra ingredienser än de tidigare kända.

----------------------------
 
0084Av Kungl. Patriotiska Sällskapet utdelade och utsatta belöningarPatriotiska Sällskapet
1777, mars

AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELADE OCH UTSATTE BELÖNINGAR

Utsättes en prissumma till den som odlat artificiell äng.

I varje län utsätts en belöning till den som befordrat boskapsskötseln, att med minsta foder fått de bästa korna.

Två okända personer delar priset för Fiskeriets Historia. De uppmanas att fylla vissa brister i sitt material.

De som i Östergötland har de bästa ladugårdarna kan vinna belöningar.

Borgmästare Munthe, lantmätare Israel Ström, fraktvagnskommissarie Dan D. Swebilius har erhållit pris för sina förslag till förbättrad humleodling.

Kyrkoherde Jöns Andersson i Östervåla, Västmanland, har under fyra år byggt man- och ladugårdsbyggnad, kvarn och kvarnväg samt utökat åker.

Eric Ericsson i Ångermanland har av en stenig backe gjort god åkermark.

----------------------------
 
0085Anmärkningar angående väderleken för mars år 1777Patriotiska Sällskapet
Anmärkningar vid väderleken för mars 1777
----------------------------
 
0086Tankar om medel och utvägar att förminska och förekomma spannmålsbristen i SverigeAnonym
1777, april

TANKAR OM MEDEL OCH UTWÄGAR AT FÖRMINSKA OCH FÖREKOMMA SPANMÅLS-BRISTEN I SWERIGE

Förr räckte Sveriges sädesodling till och man kunde t.o.m. sälja till utlandet. 1350 års digerdöd, olyckliga krig och allehanda nya näringar har minskat arbetskraften vid plogen. Det värsta är dock åkerbrukets vanhävd och tvång i spannmålshandeln. Boskapsskötseln missvårdas och ger till följd gödselbrist. Dessutom används mycket säd till brännvinsbränning. Olämplig åkerindelning undergräver också tillgången på säd, så att vi varje år måste köpa utomlands.

Författaren anser att den olämpliga indelningen av åkern i tvåskifte är den största boven. Härigenom ligger hälften av åkerarealen varje år i träda. Alltså behöver varje hemmansägare större areal än om han varje år fick någon avkastning på hela sin jord. Detta medföljer att flera skulle kunna få jord genom hemmansklyvning med folkökning som följd.

Åkrarna magras av att ligga i träda och gödseln gör inte full verkan. Tabell på hur man borde fördela arealen i fyra skiften. Ogräs undviker man genom att så ren säd och att endast använda brunnen gödsel. Hårda och sega leror blandas med sand, vilket varje lantbrukare värd namnet vet. Det nya förslaget till åkerindelning kräver inte mer arbete. Någon ökning av stängsel medför det, men den kostnaden är ganska ringa.

Vi förundrar oss över våra förfäder göternas byggnadssmak, när man ser de stora husen i Italien och hoppas, att våra efterkommande inte skall förundras över våra stora sädesfält, som bara används till hälften och endast förmår föda en folkmängd mindre än 3 miljoner. Dessutom skulle vi slippa alla rättegångar, som nu uppfyller domstolarna angående utvidgning av arealer och alla kostsamma ansträngningar att av kärr, stenbackar, moras och annan oländig mark skaffa åkrar.

----------------------------
 
0087Fortsättning av granskning över åtskilliga fördomar i hushållningenAnonym
1777, april

FORTSÄTTNING AF GRANSKNING ÖFWER ÅTSKILLIGA FÖRDOMAR I HUSHÅLLNINGEN

I Hushållnings-Journalen för november 1776 fanns en artikel över åtskilliga fördomar i hushållningen. Jag vill ge ännu fler exempel.

Att vårdslösa gödseln borde vara i lag förbjudet.

Att adeln och ståndspersoner skulle äga all mark och låta den brukas under deras överinseende är inte rätt. Alla har sin uppgift och adeln skall ägna sig åt vetenskaper, utrikes resor och att bli skickliga tjänstemän. Frälsebönderna skall ägna sig åt jordens skötsel både på jordägarens egendom och sin egen. Utan överhet blir folk, som Amerikas vildar och måste söka föda varhelst de kan hitta och leva ett osäkert liv. När viltet tryter och hungersnöden angriper dem, äter de upp sina egna. Liksom i ett ur, är alla delar lika viktiga. Bondens lagliga skyldigheter driver honom till arbete och förkovran.

Redogörelse för folkmängden i södra Sverige. När brännvinsbränning var tillåten fanns ett stort antal pannor igång, vilka krävde en mängd personer både till att tillverka dem och bruka dem. När kronobrännerierna inrättades, sparade man mycket. Att använda sten istället för trä är naturligtvis också arbetsbesparande. Även stora bryggerier och bagerier, som sköts med litet folk är besparande. Ett bra sätt att sköta åkerbruket, goda redskap och välfödda dragare är viktigt för att spara folk.

När en torpare sätter sig på egen gård, måste han räkna med att han kan bli utblottad och drabbad av olyckor. Då kan han falla tillbaks på sina dagsverken. Genom idogt arbete kan han lyckas förbättra sin situation.

Det gäller att hindra utflyttning. I London skall finnas 10000 svenskar.

----------------------------
 
0088Anmärkningar angående fruktträdsplanteringHof, Sv
1777, april

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FRUKTTRÄDS-PLANTERING

1) På den plats, där man vill anlägga trädskola, gräves en aln djupt och fylles med god mylla. Gödslas med väl brunnen gödsel. Kärr- och mossjord kan med stor fördel nyttjas.

2) Man kan så mogna kärnor direkt på jorden om hösten, men är vintern otjänlig kommer få upp. Bättre är att lägga dem mellan ett par jordtorvor eller så på ett fat och sätta ut på våren.

3) Man skulle tro att kärnor av goda äpplen och päron skall ge samma frukt. Men om de är ympade, blir frukten av samma slag som det ursprungliga trädet, vilket ofta är en vildapel. Det gäller alltså att få kärnor av bra träd.

4) Man bör taga kärnor av gamla träd, då unga inte ger frukt förrän efter 15 år.

5) Vid planteringen grävs en grop ungefär 5 kvarter tvärs över. Plantorna bör vara 4 alnar höga. Stick- och spångödsel läggs i botten och plantan sätts inte för djupt, då solen annars inte värmer rötterna tillräckligt.

6) För att få gödsel till trädgården utan att taga från åkern har jag låtit ingärda en liten plats, där allt köksavfall hamnar. Sopor av hackat granris, hönsträck, inkråm vid slakt, avslag vid bryggning blandas med litet kärrjord, och blir, när det legat 1-2 år utmärkt gödsel.

----------------------------
 
0089Anmärkning om Ackermans sätt att anlägga humleplantering i sängar och vad mera som dess skrift innehållerAckerman
1777, april

ANMÄRKNING WID HR ACKERMANS SÄTT, AT ANLÄGGA HUMLE-PLANTERING UTI SÄNGAR; MED HWAD MERA SOM DES SKRIFT INNEHÅLLER.

1) Detta sätt är inte obekant i Sverige, utan har 1754 beskrivits av Stridsberg i Vetenskapsakademiens handlingar. Han har också gjort försök, utan större framgång.

2) Ackerman har haft gott uppsåt, när han skrev sin artikel, men borde talat om hur försöken lyckades, dess kostnader och dagsverken.

Man borde utnyttja stengärdsgården och så i den fina myllan, som samlas på insidan av gärdsgården. Dock måste husdjur och hundar tämjas att inte förstöra planteringen. Jag har inte gjort försök, men när jag rensade humle föll en del vid ett plank och växte utmärkt. Det vore också en prydnad, att få gärdsgården klädd med grönt.

Ackermans bekymmer, att humlefrö kan ge gallhumle, kan man undvika genom att så och sedan gallra bort gallhumlen. Orsaken till att humlen går ut är dess ålder. Liksom människan kan den inte bära frukt hur länge som helst. Att avlägga rotskott är en god sak. Nu verkar det som om lantmannen tröttnat på att odla humle och återgår till pors, jordbinda, malört och enbär, vilka ger hälsosamt, men inte så klart dricka. Lantmannen skall nu odla så många växter, att han inte hinner sköta dem alla. Det vore bättre att välja dem, som kan trivas med de förhållanden som finns. Kungl. Förordningen, att varje gård skall ha en humlegård är inte lätt att följa, när det är brist på rötter och frön och kunskap. Man borde koncentrera sig till skogsområden. Vi borde följa engelsmännens exempel att följa naturen och odla där växten har förutsättningar att trivas.

----------------------------
 
0090Förbättrat sätt att bleka lärfterAnonym
1777, april

FÖRBÄTTRADT SÄTT AT BLEKA LÄRFTER

Miltz anser att det vanliga sättet att bleka lärft är långsamt. Han föreslår att man, när väven är färdig, lägger den i ett kar med vatten att trampas. Flera vatten bytes. När man suger på väven och inte känner lutsmak, breder man ut den på marken och låter den ligga två dagar. Efter två dagar vänder man den och byker och sköljer den på nytt. Nu skadar inte solen längre.

Hans lutrecept är, att ta bokaska. Efter fyra dagar på marken har han tvättat väven i brun såpa. Detta upprepas. Sköljning i mjölkvatten rekommenderas.

----------------------------