Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0721Hur en genomdrivande betsning erhålles på svenska träslagMöller, Eric P
1782, juni

SWAR PÅ KONGL SWENSKA PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HURU EN GENOMGRIPANDE BETSNING ERHÅLLES PÅ SWENSKA TRÄDSLAG?

Torra färgstoffer som örter, bark, bär och löv stötes. De blötes i vatten. Kokas och avsilas. Färgen kokas igen och förvaras i slutna burkar. Vit bergkalk nyttjas i färger.

Trästyckena lägges i färgen. Efter några veckor är de genomfärgade. Man bör använda glas eller lerkärl, då metall ändrar färgen.

Rött får man av fernbock och kalk, svarta vinbär, syror, oxel, hagtorn, sälg, jolster. Tillsätter man järnvitriol får man rödblått.

Blåbär med pottaska ger blårött.

Gult på asp och en får man av pepparrotsblad, plommonlöv, gurkmeja, fernbock.

Alla röda växtsafter mättas med pottaska och ger blått. Lackmus och alun ger vissa träslag gulbrun färg. Efterbehandling med svavel och vit bergkalk på rött ger blått.

Grönt med brakvedsbär gör hägg blågrön och asp grön.

Blågrått med gammalt järnskräp, rostvatten. Järngrått med blåbär och plommonblad. Askgrått med eklöv.

Svart av mjölonrissoppa och järnvitriol gör alla träslag svartgrå och eken helt svart. Svart trä kan bli brunt med pottaskelut.

Inte alla färger blir beständiga.

Förteckning över salter och färgstoffer. Anmärkningar på de insända proven av färgade träslag.

----------------------------
 
0722Svar på samma frågaUnander, Carl Knut
1782, juni

SWAR PÅ SAMMA FRÅGA

Jag anser, att svenska träslag kan förädlas och ges det prydligaste utseende med hjälp av färgning. Beständigheten är betänklig.

Träskivan måste ligga i färgbadet tills den har lika färg alltigenom. Fanéren bör poleras eller fernissas. Får inte utsättas för solljus. Recept på silvergrå träbets till björkfanér. Vill man ha den mörkare tillsätts smedjeslagg. Recept på andra färger.

Anmärkningar vid de inkomna berättelserna om träbetsning av Johan Fischerström. Jag saknar beskrivningar av berberis, gummigutta, galläpplen och skrivbläck. Ett enkelt sätt att färga rött är att fukta en korg med hästgödsel och stryka på med en borste. Betsningen bör inte vara till bara för utseendets skull, utan mera för bevarandet av träet.

----------------------------
 
0723Om färgörter, utdrag ur min oration vid introduktion som extra ordinarius professor i UppsalaThunberg, C P
1782, juni

OM FÄRGE-ÖRTER, UTDRAG UTUR MIN ORATION WID INTRODUCKTION SOM EXTRA ORDINARIUS PROFESSOR, HÅLLEN I UPSALA, D. 11 APRIL 1782

Indigo är mycket populär och dyr, då den måste hämtas från Java, Madagaskar och andra Indiska öar. Varje bonde vill nu ha blå rock istället för den grå vadmalsrocken. Javaneserna använder anil och säljer den som äkta indigo. I Sverige skulle både Polygonum aviculare och flera andra växter kunna kultiveras.

----------------------------
 
0724Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1782, juni

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

Belöningar för uppodling, trädplantering och stenbyggnad samt lång och trogen tjänst. Dessutom har tilldelats drängen Johan Samuelsson en silverbägare. Han har varit blind sedan åttaårsåldern, men kan spinna, sticka och väva. Dessutom spelar han både flöjt och violin.

Studenten Örn får en skådepenning för att han utan instrumenter räddade en drunknad torpare vid Rånöholm i Stockholms län.

Postmästare Johan Jung på Åland belönas med guldmedalj för att han under svåra isförhållanden och inför en svår storm räddat 4 postväskor och flera resande från Stockholm. Även fem raska karlar som hjälpte till blir belönade.

----------------------------
 
0725Anmärkningar angående väderleken för maj 1782
----------------------------
 
0726Sätt att plantera lärkträd och silverfuruAnonym
1782, juli.

SÄTT AT PLANTERA LÄRKE-TRÄDET OCH SILFWER-FURUN.

Då skogarna i de flesta provinser minskas och man kan frukta stor brist på byggnadsvirke i framtiden, vill jag lämna underrättelser om, hur man skall plantera tvenne barrträd, silvergran och lärkträd, som trivas i vårt klimat och som kan tillväxa snabbt.

Lärkträdets (Pinus larix) kottar samlas under våren och lägges varmt tills de öppnar sig. Fröna sås i fet och lös jord och efter ett år planteras de ut i trädskolan. De planteras om ett par gånger och är vid 7 års ålder klara att placeras, där de skall kvarbliva.

Silvergran (Pinus picea) sås på mager jord i början av våren. Den planteras om några gånger och vid 10 års ålder är den färdig att utplanteras för gott på fet och tung jord.

----------------------------
 
0727Beskrivning på en ny åkerharvHedberg, Erik
1782, juli.

BESKRIFNING PÅ EN NY ÅKER-HARF.

Den råg, som myllas blir bättre än den som harvas ned. Det beror på att med harv blir jorden jämnare och plattare och rötterna får svårare att breda ut sig.

Beskrivning på en ny sorts myllmaskin, som med lätthet myllar ned sådden. Ritning saknas men beskrivning till figurerna finns.

Ett viktigt meddelande till alla jordbrukare: Dika era åkrar

----------------------------
 
0728Anmärkningar vid svar på frågan: Om sädesaxens avskiljande från halmen på åkernAnonym
1782, juli.

ANMÄRKNINGAR WID DE TIL KONGL. WETENSKAPS ACADEMIEN AFGIFNA SWAR PÅ FRÅGAN: OM SÄDES-AXEN MED FÖRMÅN FÖR LANDTMANNEN WID SKÖRDEN UTE PÅ ÅKERN KUNNA IFRÅN HALMEN AFSKILJAS, SAMT HURU DET BEQWÄMLIGAST KUNDE GÖRAS?

Med det vanliga bärgningssättet undergår säden 8 särskilda hanteringar, innan den är under slagan. Vid varje hantering bortspilles litet säd, sammantaget 1/6.

Att råda bot på detta fordrar egentligen en maskin, men med allmogens ringa begrepp om en sådan är det uteslutet.

Säden bör skäras med skära, bindas strax under axen och med en yxa avslås mot vagnens kantbräde. Detta går fort och lätt. Med en duk i botten på vagnen kan man med en krok lyfta alltsammans. Om man har tillgång på skog, skall man lägga täta golv i sin lada.

Man spar tid vid tröskningen genom att den grova halmen inte finns med och det är lättare att ta till vara den finare halmen, som djuren helst vill ha.

----------------------------
 
0729Om ängens förbättrande genom bensamlingarKyllenbeck, Magn.
1782, juli.

OM ÄNGENS FÖRBÄTTRANDE GENOM NEDGRAFNA BEN-SAMLINGAR.

Samla alla ben vid slakt och krossa dem. Gräv ned dem i ängen och de blir en förträfflig gödsel.

----------------------------