Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0711Förslag till lantkulturens förbättrande i planteringen i allmänhetRörström, Fischerström
1782, maj

FÖRSLAG TIL LANDT-CULTURENS FÖRBÄTTRANDE UTI PLANTERINGEN I ALLMÄNHET

Det angelägnaste är den dyrbara och för kronan så nyttiga ekplanteringen. Trädgårdsmästare borde anställas i varje socken för att plantera ek och samtidigt lära allmogen all plantering. Varje bonde borde inom en inhägnad plantera ekar. Där skall både knä- och resträd böjas naturligt för att passa till skeppsbygge. Träden skall vårdas och hållas fria från sjukdomar. Den bästa sorten är järnek. Den tål ligga i jord eller vatten 70-80 år. Det gäller att få raka träd. Beskärningen kan verkställas utan stege med stålsporrar på fötterna. När träden är ganska uppvuxna kan smådjur beta under dem. Med denna odling skulle mycket skeppsvirke kunna säljas, vilken export skulle förkovra handeln.

Bok, ask, lind och lönn, som ger fint slöjdvirke skulle planteras på samma sätt. Särskilt bökar, vars bark vid missväxt ger begärlig föda åt kreaturen.

Av björk och lönn får man sirap.

Furuträd skall hållas i tre avdelningar, den som är färdigväxt, halvväxt och mindre. På så sätt sker återplantering och tjära och olja till preparering av andra trädsorter finns alltid till hands.

Vid prästgårdar och mindre herrgårdar utan trädgårdsmästare borde anläggas trädgårdar, där allmogen efter gudstjänsten kunde lära trädgårdsskötsel. Av frukten kan brännvinsbränningen ske. Enbär, som växer i överflöd bör nyttjas. Rotsaker och skidväxter samt kål och framför allt potatis bör odlas. De ger bröd, brännvin, puder och stärkelse. Man måste också lära hur man i jordkulor eller backekällrare skall förvara skörden under vintern. Av bären skall tillredas syltsaker, som håller sjukdomar borta. Dessa trädgårdar skulle kunna anläggas i kärr och mossar.

Levande växter, hagtorn och törne, skulle planteras till hägn. Till dessa odlingar kan man ha arbetare, som nu bara driver omkring.

Överste Heldenhjelms projekt om lantkulturen är den största jag sett. Den är dock ogrundad, då den bara finns på en plats. Min idé att över hela riket anlägga planteringar vore den allra bästa hushållningen. Ritning och förklaring till plantskolan.

Chapmans anmärkning. Kungl. Patr. Sällskapet har sänt med trädgårdsmästare Rörströms avhandling och jag kan bara yttra mig om ekplantering. Jag fruktar att trädet skadas om det under växten skall ges den form, som behövs vid skeppsbygge. Bonden hatar ekar. Han måste uppleva att han får en verklig förmån innan man förmår honom att plantera och vårda eken. Då eken växer sakta får varken bonden, som planterat den eller hans barn nytta av den. Han bör uppmuntras genom att vart tionde år få en slant för sina ekar. När de fälls bör han få dubbelt för de träd som är planterade.

Fischerströms anmärkning. Kungl. Maj:t har i resolution av den 19 januari 1757 bifallit att trädgårdsmästare anställs i var socken för att undervisa allmogen. Nu betalar man klockare, skallfogde och brofogde. Skulle dessa tjänster samlas på en hand hos en person, som hade kunskap i trädgårdsskötsel vore det ett framsteg. Beskrivning på hur eken som liten skall böjas för att passa skeppsbyggnation. Även fällning och upphuggning bör läras ut. Jag betvivlar nyttan av detta, då fibrerna troligen skadas vid böjningen. Växer eken i sluttning får den ett naturligt knä.

----------------------------
 
0712Sätt att bereda rött och gult saffian i Astrakan, översatt ur professor Gmelins ryska resaÖversättning
1782, maj

SÄTT AT BEREDA RÖDT OCH GULT SAFFIAN I ASTRAKAN; ÖFWERSATT UTUR PROF. GMELINS RYSKA RESA, ANDRA DELEN, P 165 FÖLJ.

Det Astrakanska röda och gula saffianet är populärt. Man lägger bockskinn i vatten ett dygn. Därefter avskrapas kött och hår. Lägges 10 dygn i kallt kalkvatten. Sköljes och håret avskrapas. Lägges i kalkvatten igen i 14 dagar. De trampas i ett kar med vatten 7 gånger. Lägges parvis med yttre sidan mot varandra. Tvättas och trampas flera gånger. Varje skinn beströs med vit hundträck, trampas med vatten en kvart och sköljes 9 gånger. De torkas och delas. Hälften strös med vetekli och får ligga med vatten 4 dygn, doppas i honungsvatten och pressas.

Färgen får man genom att koka Tschagan (Artemisa Annua) tills det blir gult. Då upptas färgämnet och man tillsätter cochenille, solotnik och alun. Nu färgas varje skinn. Upprepas tre eller fyra gånger. Trampas med ekblad tills det smakar sött. Smörjes med bomolja och poleras. Nu har man fått röd Saffian.

Det gula görs lika utan honung och med en färg som kallas ruk.

----------------------------
 
0713Om nyttan av så kallade musärterAnonym
1782, maj

OM NYTTAN AF DE SÅ KALLADE MUS-ÄRTER

De små svarta musärter, som rågen var ogement blandad med 1780 gick inte att använda till varken hästar, svin eller höns. Till kreaturen kan man ge dem om de först bryggs till drank. Även människor kan dricka denna dricka, som är ganska välsmakande. Kan i nödfall nyttjas till mjöl, om det blandas med vete. Förra året växte tranärter i säden. Jag vet inte om de kan användas. Landhavre är det seglivaste sorts ogräs jag känner. Kanske den kan användas till något. Man borde i så fall odla den på något avlägset ställe.

----------------------------
 
0714Blandning, som är tjänlig att förbättra skämda viner till lukt och smak, enkannerligen franska vinerAnonym
1782, maj

BLANDNING, SOM ÄR TJENLIG AT FÖRBÄTTRA SKÄMDA WINER TIL LUCKT OCH SMAK, ENKANNERLIGEN FRANSKA WINER

Koka honung, regnvatten och vin av samma slag som skall förbättras och slå blandningen i det skämda vinet. Låt stå öppet tills det svalnat

----------------------------
 
0715Tillägg vid Hushålls-Journalen för 1779, januariPatriotiska Sällskapet
1782, maj

TILLÄGGNINGAR wid Hushållnings-Journalen för 1779, Januarius, Sidan 10

Jäst till dricka måste upplösas i vatten.

Brukspatron Geijer på Ransäter säger att långsam kalkning av hudar ger bättre läder

----------------------------
 
0716Ett torparkontrakt i en skogsbygd av UpplandAnonym
1782, maj

ET TORPAR-CONTRACKT I EN SKOGSBYGD AF UPLAND

För torpet skall göras tre dagsverken om sommaren och två på vintern samt tröskning av 6 tunnor råg. Gör han flera dagsverken får han betalt, men försummar han skall han betala. Utan vedergällning skall hustrun plocka humle och rovor, bråka lin och tvätta och klippa får samt ge 6 mark spunna blår.

Torparen skall hålla byggnaderna i gott stånd, även kälke och trädesstock. Även vägen skall han sköta och föra på grus.

Han skall hägna, dika och sköta åkern och ängen.

När så behövs, skall han i överensstämmelse med husbonden bygga nya hus. Han har 27 år på sig att till ett värde av 48 riksdaler bygga alla nya hus som behövs.

Han skall vårda skogen och inte utan tillstånd ta något därifrån.

----------------------------
 
0717Märkliga händelser i naturenAnonym
1782, maj

MÄRKLIGA HÄNDELSER I NATUREN

I Larvs prästgård har ingen avlidit på ett halvt sekel, trots att där bott 16-19 personer.

Härnösand. Den 10 september 1780 bortfördes en 1 1/2 års gosse av en örn.

Fräkne. Gräsväxten svag. En märklig kålplanta med 30 små huvuden har uppmärksammats.

----------------------------
 
0718Berömliga företagandenHell, Anders
1782, maj

BERÖMLIGA FÖRETAGANDER

Prosten Nils Josephsson i Ljungby inrättade en fattigkassa, så att ingen behövt tigga. Han har katekesföreläsningar för nattvardsbarnen och arbetar emot överflöd. En brandstod inrättades i socknen. Han har förbättrat kyrkan och prästgården. Genom dalkarlar har en brunn grävts, 24 alnar djup. Anlagt en trädgård och en plantskola för lövträd. Uppgift om 4 torp.

----------------------------
 
0719Anmärkningar angående väderleken för april 1782Patriotiska Sällskapet


----------------------------