Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0698Tankar om de kostnader, som användes mot odjur, vad proportion det är mellan desamma och den nytta därav plägar följaAnonym
1782, april

TANKAR OM DE KOSTNADER, SOM ANWÄNDAS EMOT ODJUR, OCH HWAD PROPORTION DET ÄR IMELLAN DESAMMA OCH DEN NYTTA DÄRAF PLÄGAR FÖLJA

Den första kostnaden är att skaffa jakttyg till luderplatserna och skjutsa dem från ena stället till det andra. Sedan gäller det skallgången, där alla boskapsägare måste medverka, även om han bara har en ko. Jägmästaren skall betalas för att få skinnet av luderhästarna, skjuts, förtäring och tidspillan. Ingen får någon förtjänst och få odjur skjuts. Den som blivit av med djur får ingen ersättning. Hur är det månne med proportion mellan arbete och frukten? Vore det inte bättre, att den som mist boskap fick ersättning genom att häradet sammansköt pengar. Detta skulle bli mycket billigare än att ordna skallgång. När jakten inte ordnas till konungens nöje, varför skall allmogen försätta tid till detta. Nu finns andra metoder, nämligen saxar, luder och fångstgropar.

----------------------------
 
0699Utdrag ur en akademisk avhandling om höfröet Trifolium hybridum och dess odling, efter flera års alnstälda rön och försökJörlin, Engelberth
1782, april

UTDRAG AV EN ACADEMISK AFHANDLING OM HÖ-FRÖET TRIFOLIUM HYBRIDUM OCH DESS ODLING, EFTER FLERA ÅRS ANSTÄLDTA RÖN OCH FÖRSÖK

Trifolium hybridum är en klöverart, som berömmes mycket av Linné. Den är ganska sällsynt i Sverige. Finns vid Alsike Gästgivargård i Uppland och är svår att få tag på frö av. Författaren fick i ett brev några frön från Botaniska Trädgården i Uppsala 1770. Den står 6-7 år innan den dör ut. Blommorna är vita med litet rosa i toppen.

Fröna samlas genom att hela växten skärs av och torkas inomhus. Den lider av torka.

----------------------------
 
0700Välmente anmärkningar om fårskötselns förbättring i Sverige, samt i synnerhet dessa kreaturs förvarande från sjukdomar och skada av odjurCarnegie, Jame
1782, april

WÄLMENTE ANMÄRKNINGAR OM FÅR-SKÖTSELNS FÖRBÄTTRING I SWERIGE, SAMT I SYNNERHET DESSA KREATURS FÖRWARANDE FRÅN SJUKDOMAR OCH FÖR SKADA AF ODJUR

Fåren klipps en gång på sommaren och de kan därför trivas ute under vintern, som deras skotska släktingar gör. Endast ett skjul är uppsatt åt dem. De får mer och bättre ull om de får sin frihet.

När de skall klippas förs de till en sjöstrand och förs ned i vattnet och tvättas av ett par hjon. Efter ett par timmar är de torra.

Under vintern får de sin föda i skjulet. De äter hö och asplöv. Får de vattusot ger man dem piller av Haepar Antimonii och svavelblomma. En salva, som befriar dem från skabb, men också fredar dem för varg och räv görs av tjära, smör, krut och svavel. Till lammen blandar man i urin. Kan användas även på kor och oxar och gäss.

----------------------------
 
0701Sätt att förvara sig mot åskaAnonym
1782, april

SÄTT AT FÖRWARA SIG EMOT ÅSKAN

Den lärde och namnkunnige Franklin är den första, som inventerat åskledare för att bevara hus för åskan. Italienaren Toaldo har förbättrat uppfinningen. En järnstång sättes på taket och en mässingstråd fästes, som går till marken helst till en sjö. Människor och djur innehåller mycket vätska, som draga åskan till sig. Det är viktigt att inte röra sig fort och att aldrig stanna under ett ensamstående träd. Alla kläder gjorda av växter, som bomull och lin, är farliga att bära. Kläderna får inte vara våta eller ha knappar av metall. Är man i ett hus utan åskledare, skall man undvika spisar, kakelugnar, speglar och allt som har metall i sig.

Ställen som anses säkra för åska är grottor och gruvor och långa tillslutna rum och källare. Vaxduk hindrar åskan att slå till.

----------------------------
 
0702Rön att nyttja eklöv i varmbänkarAnonym
1782, april

RÖN AT NYTTJA EK-LÖV MED FÖRDEL I WARM-BÄNKAR

Eklöv som nyss fallit är bättre att täcka varmbänkar med än garveribark, som tidigare använts. De hopsamlas i högar och täckes under 5-6 veckor, då de avger mycket värme.

----------------------------
 
0703Försök med plommonträdAnonym
1782, april

FÖRSÖK MED PLOMMONTRÄD

Inga av mina träd har gjort mig mera bryderi än plommonen. De äro av vit- eller äggplommon och när de ger frukt är de stora och välsmakande. Ingen får ont, som äter dem med måtta. De ger dock frukt sällan. Antingen kommer missväxten ovan- eller nedanifrån. Det tycks inte bero på jordmån och skötsel. Ett år försökte jag fördröja blomningen genom att lägga halm runt träden, så att tjälen skulle stanna längre och försena blomningen tills frosten var över. Detta hjälpte inte. Även andra experiment har slagit fel.

----------------------------
 
0704Om kolstybbs och järnslaggs nyttaHallborg, Brynolph
1782, april

OM KOL-STYBBES OCH JERN-SLAGGS NYTTA

I skogstrakter, där man kolar och gör beck, kan hussvamp lätt utödas. Man lägger stybb under golven. På slättbygden kan man inte få tag på stybb, men sopor från smedjan kan läggas under golvet med samma resultat. Potatis och rotfrukter bevaras både från att ruttna och ätas av råttor och mullvadar, om de får ett lager stybb över sig. Där man förvarar smideskol, kan man ha jordfrukter. Kolstybb och aska driver bort myror och kan strös runt trädgårdssängarna. I höladan gör det också nytta. Runt bikuporna strös stybb.

----------------------------
 
0705Sätt att färga nät och notslingorAnonym
1782, april

SÄTT AT FÄRGA NÄT OCH NOT-SLINGOR

Fiskeredskap, som färgas som nya, håller längre och blir tjänligare att använda. Man kokar en lut av björk, al eller enaska. Björkbark kokas och silas och blandas med luten. Häri doppas näten, som blir mörkbruna. De torkas ute. Till notslingor används samma lut, med tillsats av tjära.

----------------------------
 
0706Anmärkningar angående handelnAnonym
1782, april

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE HANDELN

Redogörelse för ett danskt handelssällskap, som driver handel från Östersjön till kusten vid Guinea. De har besittningar i Indien och Guinea. De utnyttjar den nya Holsteinska kanalen. Vem som helst kan bli delägare. För att undvika svårigheter vid missväxt, skall det alltid finnas 30000 tunnor olika sorters säd i kompaniets magasiner. Danska skeppsbyggeriet skall ge rabatt på byggda fartyg och inga hamnavgifter tas ut. Sjöfarare och hantverksfolk från andra länder skall njuta samma fördelar som danskarna. Auktioner får hållas på varor efter eget gottfinnande. All vinst tillfaller kompaniets huvudfond tills den innehåller 50000 riksdaler. Därefter betalas 6 % per aktie. Detta kompani kan tjäna till mönster för andra nationer.

----------------------------