Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0695Anmärkningar angående väderleken för februari 1782Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0696Om myrar, mossar, mader och kärrAnonym
1782, april

OM MYROR, MOSSAR, MADER OCH KÄRR

Det råder delade meningar om man skall uppodla mossar så länge det finns överflöd av hårdvallsfält. Eller om det är rätt att svedja mossarna varje år och så i askan eller annars köra på sand, lera och annan jord.

Många har uppodlat sankmarker till ingen nytta, medan andra, som inte varit rädda om gödseln, fått goda skördar. Det kan vara nyttigare att bortföra den svarta jorden och lägga den på hårdvallar.



----------------------------
 
0697Om mossars uppodlingBromander, Jan Pet.
1782, april

OM MOSSARS UPODLING

Mossar har inget värde i sig. Det är endast ett osunt köldhål, som har skadlig inverkan på kringliggande åkrar. Jag har redan till Patriotiska Sällskapet insänt ett förslag, att omvända dessa osunda ställen till bördiga marker. Nu vill jag inkomma med det minst kostsamma sättet att åstadkomma detta.

Mossen dikas och året därpå planteras jordpäron. Med spade görs ett hål, där läggs en sättpotatis och en slev gödsel. Täcks med en torvbit. Detta kan ske flera år å rad, om man inte vill påföra lera, sand och märgel och bruka den till vanlig åker. Sedan skörden är bärgad släpper man kreaturen. Deras trampande och gödslande är nyttigt även vid träde.

Mossan hemföres och används som strö i får- och svinhus. Den genomdränks av spillning och blir ett utmärkt gödningsmedel.

----------------------------
 
0698Tankar om de kostnader, som användes mot odjur, vad proportion det är mellan desamma och den nytta därav plägar följaAnonym
1782, april

TANKAR OM DE KOSTNADER, SOM ANWÄNDAS EMOT ODJUR, OCH HWAD PROPORTION DET ÄR IMELLAN DESAMMA OCH DEN NYTTA DÄRAF PLÄGAR FÖLJA

Den första kostnaden är att skaffa jakttyg till luderplatserna och skjutsa dem från ena stället till det andra. Sedan gäller det skallgången, där alla boskapsägare måste medverka, även om han bara har en ko. Jägmästaren skall betalas för att få skinnet av luderhästarna, skjuts, förtäring och tidspillan. Ingen får någon förtjänst och få odjur skjuts. Den som blivit av med djur får ingen ersättning. Hur är det månne med proportion mellan arbete och frukten? Vore det inte bättre, att den som mist boskap fick ersättning genom att häradet sammansköt pengar. Detta skulle bli mycket billigare än att ordna skallgång. När jakten inte ordnas till konungens nöje, varför skall allmogen försätta tid till detta. Nu finns andra metoder, nämligen saxar, luder och fångstgropar.

----------------------------
 
0699Utdrag ur en akademisk avhandling om höfröet Trifolium hybridum och dess odling, efter flera års alnstälda rön och försökJörlin, Engelberth
1782, april

UTDRAG AV EN ACADEMISK AFHANDLING OM HÖ-FRÖET TRIFOLIUM HYBRIDUM OCH DESS ODLING, EFTER FLERA ÅRS ANSTÄLDTA RÖN OCH FÖRSÖK

Trifolium hybridum är en klöverart, som berömmes mycket av Linné. Den är ganska sällsynt i Sverige. Finns vid Alsike Gästgivargård i Uppland och är svår att få tag på frö av. Författaren fick i ett brev några frön från Botaniska Trädgården i Uppsala 1770. Den står 6-7 år innan den dör ut. Blommorna är vita med litet rosa i toppen.

Fröna samlas genom att hela växten skärs av och torkas inomhus. Den lider av torka.

----------------------------
 
0700Välmente anmärkningar om fårskötselns förbättring i Sverige, samt i synnerhet dessa kreaturs förvarande från sjukdomar och skada av odjurCarnegie, Jame
1782, april

WÄLMENTE ANMÄRKNINGAR OM FÅR-SKÖTSELNS FÖRBÄTTRING I SWERIGE, SAMT I SYNNERHET DESSA KREATURS FÖRWARANDE FRÅN SJUKDOMAR OCH FÖR SKADA AF ODJUR

Fåren klipps en gång på sommaren och de kan därför trivas ute under vintern, som deras skotska släktingar gör. Endast ett skjul är uppsatt åt dem. De får mer och bättre ull om de får sin frihet.

När de skall klippas förs de till en sjöstrand och förs ned i vattnet och tvättas av ett par hjon. Efter ett par timmar är de torra.

Under vintern får de sin föda i skjulet. De äter hö och asplöv. Får de vattusot ger man dem piller av Haepar Antimonii och svavelblomma. En salva, som befriar dem från skabb, men också fredar dem för varg och räv görs av tjära, smör, krut och svavel. Till lammen blandar man i urin. Kan användas även på kor och oxar och gäss.

----------------------------
 
0701Sätt att förvara sig mot åskaAnonym
1782, april

SÄTT AT FÖRWARA SIG EMOT ÅSKAN

Den lärde och namnkunnige Franklin är den första, som inventerat åskledare för att bevara hus för åskan. Italienaren Toaldo har förbättrat uppfinningen. En järnstång sättes på taket och en mässingstråd fästes, som går till marken helst till en sjö. Människor och djur innehåller mycket vätska, som draga åskan till sig. Det är viktigt att inte röra sig fort och att aldrig stanna under ett ensamstående träd. Alla kläder gjorda av växter, som bomull och lin, är farliga att bära. Kläderna får inte vara våta eller ha knappar av metall. Är man i ett hus utan åskledare, skall man undvika spisar, kakelugnar, speglar och allt som har metall i sig.

Ställen som anses säkra för åska är grottor och gruvor och långa tillslutna rum och källare. Vaxduk hindrar åskan att slå till.

----------------------------
 
0702Rön att nyttja eklöv i varmbänkarAnonym
1782, april

RÖN AT NYTTJA EK-LÖV MED FÖRDEL I WARM-BÄNKAR

Eklöv som nyss fallit är bättre att täcka varmbänkar med än garveribark, som tidigare använts. De hopsamlas i högar och täckes under 5-6 veckor, då de avger mycket värme.

----------------------------
 
0703Försök med plommonträdAnonym
1782, april

FÖRSÖK MED PLOMMONTRÄD

Inga av mina träd har gjort mig mera bryderi än plommonen. De äro av vit- eller äggplommon och när de ger frukt är de stora och välsmakande. Ingen får ont, som äter dem med måtta. De ger dock frukt sällan. Antingen kommer missväxten ovan- eller nedanifrån. Det tycks inte bero på jordmån och skötsel. Ett år försökte jag fördröja blomningen genom att lägga halm runt träden, så att tjälen skulle stanna längre och försena blomningen tills frosten var över. Detta hjälpte inte. Även andra experiment har slagit fel.

----------------------------