Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0078Sätt att insalta holländsk sillAnonym
1777, mars

SÄTT AT INSALTA HOLLÄNDSK SILL

I Holland används täta ekekärl och salt från edsvurna vräkare av spanskt eller portugisiskt salt. Är det raffinerat av sjövatten kallas det salt av salt. Endast perfekt sill användes, gälas och nedlägges i karet vartefter den kommer ur näten. Endast edsvurne får sedan ta upp sillen inför allmänheten och skölja den och sedan åter lägga den i tunnor. Efter att ha stått en natt hälles den silade laken på igen. Efter tio dagar får sillen föras från saltningsstället, då den är märkt. Märkningen får inte ske i hus eller om natten. Kungl. Danska Lanthushållnings Sällskapet utfärdar en pristävlan om bästa sättet att få god och riklig sill.

----------------------------
 
0079Att på tråd och linne sätta en svart färg, som varken ändrar sig eller svärtar ifrån sigAnonym
1777, mars

AT PÅ TRÅD ELLER ANNAT LINNE SÄTTA EN SWART FÄRG, SOM HWARKEN ÄNDRAR SIG ELLER SWÄRTAR IFRÅN SIG

Spansk gröna kokas i vatten och betan, som skall färgas lägges i och kokas under flitigt vändande. Gul och brun bresilja blötes och kokar en timma och silas. Häri lägges tråden eller linnet och kokas 1/4 timme. En sådan färgad tråd kan vid många tillfällen göra gagn för silke.

----------------------------
 
0080Sätt att göra potatisostAnonym
1777, mars

SÄTT AT GÖRA POTATIS-OST

Stora potatisar kokas och skalas. Rives på ett rivjärn, får ej vara grynigt. Blandas med nyss gjord ost. Knådas till en deg, saltas och kryddas med kummin. Tryckes ned i vanliga ostkar och torkas. Får ligga i minst 14 dagar, blir bättre ju längre de ligger.

----------------------------
 
0081Ett sätt att hålla hästar vid gott hull och trevnadLostbom, Johan
1777, mars

ET SÄTT AT HÅLLA HÄSTAR WID GODT HULL OCH GOD TREFNAD

I Danmark har man utfordrat hästar med torkade och stötta nässelfrön och hästarna mår mycket väl av det. Detta borde vara brukligt även vid svenska kungsstallar och kavallerier.

I Hälsingland och Norrland har man med framgång utfordrat kreatur med nässlor och fått god och riklig mjölk.

I Danmark botar man hästar, som har sår och svullnader, genom att stryka på en salva av ren lera eller krossad tegellera lagd i vinättika.

----------------------------
 
0082Medel mot boskapssjukaAnonym
1777, mars

MEDEL EMOT BOSKAPSSJUKA

Paulet har bevisat att boskapssjuka inte beror på luften utan uppkommer genom smitta. Djuren skall vistas ute och fähusen hållas rena. Undvik zinober, antimonium och arsenicum till rökelse. Undvik framförallt svavel, som är dödande för boskapen. Vill man befria dem från flugor, låt dem om möjligt simma eller bränn tobak. Lägg för dem blad av malva, acella. borrago, päronmust, sallat, en blandning av vatten och vinättika. Ge dem syrligt att dricka, frottera djuren. Har de skälva eller kalla horn ge lite vin.

Ju enklare ju simplare. Misstro alla underkurer och konstiga botemedel. Naturen, med litet hjälp bör hjälpa sig själv.

----------------------------
 
0083KonsterAnonym
1777, mars

KONSTER

Eric Möller i Närke äger konsten att tillverka kronpottaska av bättre kvalitet än den som köps i Danzig.

Snickare Ågren i Hälsingborg har funnit ett sätt att överdraga likkistor med en varaktig yta som liknar kläde. Den är ganska vacker och kostar 3 daler stycket.

Manufakturfonden har utdelat ett premium till den som uppfunnit sättet att göra berlinerblått av andra ingredienser än de tidigare kända.

----------------------------
 
0084Av Kungl. Patriotiska Sällskapet utdelade och utsatta belöningarPatriotiska Sällskapet
1777, mars

AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELADE OCH UTSATTE BELÖNINGAR

Utsättes en prissumma till den som odlat artificiell äng.

I varje län utsätts en belöning till den som befordrat boskapsskötseln, att med minsta foder fått de bästa korna.

Två okända personer delar priset för Fiskeriets Historia. De uppmanas att fylla vissa brister i sitt material.

De som i Östergötland har de bästa ladugårdarna kan vinna belöningar.

Borgmästare Munthe, lantmätare Israel Ström, fraktvagnskommissarie Dan D. Swebilius har erhållit pris för sina förslag till förbättrad humleodling.

Kyrkoherde Jöns Andersson i Östervåla, Västmanland, har under fyra år byggt man- och ladugårdsbyggnad, kvarn och kvarnväg samt utökat åker.

Eric Ericsson i Ångermanland har av en stenig backe gjort god åkermark.

----------------------------
 
0085Anmärkningar angående väderleken för mars år 1777Patriotiska Sällskapet
Anmärkningar vid väderleken för mars 1777
----------------------------
 
0086Tankar om medel och utvägar att förminska och förekomma spannmålsbristen i SverigeAnonym
1777, april

TANKAR OM MEDEL OCH UTWÄGAR AT FÖRMINSKA OCH FÖREKOMMA SPANMÅLS-BRISTEN I SWERIGE

Förr räckte Sveriges sädesodling till och man kunde t.o.m. sälja till utlandet. 1350 års digerdöd, olyckliga krig och allehanda nya näringar har minskat arbetskraften vid plogen. Det värsta är dock åkerbrukets vanhävd och tvång i spannmålshandeln. Boskapsskötseln missvårdas och ger till följd gödselbrist. Dessutom används mycket säd till brännvinsbränning. Olämplig åkerindelning undergräver också tillgången på säd, så att vi varje år måste köpa utomlands.

Författaren anser att den olämpliga indelningen av åkern i tvåskifte är den största boven. Härigenom ligger hälften av åkerarealen varje år i träda. Alltså behöver varje hemmansägare större areal än om han varje år fick någon avkastning på hela sin jord. Detta medföljer att flera skulle kunna få jord genom hemmansklyvning med folkökning som följd.

Åkrarna magras av att ligga i träda och gödseln gör inte full verkan. Tabell på hur man borde fördela arealen i fyra skiften. Ogräs undviker man genom att så ren säd och att endast använda brunnen gödsel. Hårda och sega leror blandas med sand, vilket varje lantbrukare värd namnet vet. Det nya förslaget till åkerindelning kräver inte mer arbete. Någon ökning av stängsel medför det, men den kostnaden är ganska ringa.

Vi förundrar oss över våra förfäder göternas byggnadssmak, när man ser de stora husen i Italien och hoppas, att våra efterkommande inte skall förundras över våra stora sädesfält, som bara används till hälften och endast förmår föda en folkmängd mindre än 3 miljoner. Dessutom skulle vi slippa alla rättegångar, som nu uppfyller domstolarna angående utvidgning av arealer och alla kostsamma ansträngningar att av kärr, stenbackar, moras och annan oländig mark skaffa åkrar.

----------------------------