Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0690HuskurerAnonym
1782, mars

HUS-CURER

Mot stenvret, en olidligt plågsam värk och svullnad under foten, är kvicksilver blandat med ister ett säkert medel.

Mot nackvreset hos hästar, som anses obotligt, är terpentin droppat i såret ett verksamt medel.

----------------------------
 
0691Om växter som äro tjänliga till grönkålHolmberger, Bergius
1782, mars

OM VÄXTER SOM ÄRO TJENLIGA TIL GRÖN-KÅL

Människosläktets naturliga föda tycks var växter. Våra tänder är inte skapade som rovdjurens. Även de folkslag som tyrannisera djurriket skaffar sin mesta näring ur växtriket. I världens begynnelse fick vi befallning att äta av Edens frukter. Köttätandet ökar risken för sjukdomar. Vi har bevis att människor, som levt av växter varit friska och levt länge.

En disputation, som hållits under överinseende av Linné, har givit mig anledning att undersöka grönkålsmaterialier.

1) Campanula persicifolia, klocka, smakar ganska väl sönderhackade och kokade.

2) Vinbärs- och krusbärsblad ger oss en smaklig kål, särskilt de senare.

3) Vinrankornas fyrkantiga blad hackas och används som grönkål. Särskilt omtyckta av svin.

4) Musrumpa tillreds som spenat.

5) Odon, som förvälls är goda, dock inte blåbärsblad.

6) Trampegräs bör blandas med annat. I sig själv är det äckligt.

7) Rönn måste kokas och spadet urkramas. De är något sträva.

8) Törnbuskens blad blir en ganska god kål.

9) Hallon måste blandas med annat. De ger ensamma hetta i halsen, annars har de god kryddsmak.

10) Smultron är utmärkta.

11) Femfingerört kan användas i nödfall.

12) Jungfru Marie Nåldyna är bland de bästa. Urindrivande.

13) Blåklint skall kokas länge.

14) Lönn blir utmärkt om man bultar ur saften. Trädets sockerartade natur är födande.

Dessa växter har jag gjort egna försök med och kan rekommendera till andra. Några andra, som brukas är sminkegräs, särskilt av fattigt stadsfolk. Hundkäx ätes av en del, trots att alla djur, även svinen ratar dem. Roten smakar palsternacka.

Bergius svarar, att han önskar att Holmberger omtalar de växter, som är klart medicamenteusa. Hit hör rönn och smultron. Den tjänligaste är Pisenlit

----------------------------
 
0692Beskrivning på tillredning av myrättika och dess nyttaAnonym
1782, mars

BESKRIFNING PÅ TILLREDNINGEN AF MYR-ÄTTIKA OCH DESS NYTTA

Myrornas både lukt och smak utmärker att de innehåller en angenäm syra, som påminner om citron- och ättiksyra.

Man kokar myror och får myrolja. Däri upplöses svavel och såpsjudarlut och man får en tvål och blandat med blykalk ett slags plåster. Jag vill uppge det minst kostsamma sättet att göra myrättika.

Man ställer en skål i myrstacken och fyller den till hälften med kokande vatten. Vattnet blir som den starkaste ättika, då en mängd myror dränkt sig där. När man fått det så surt man vill, häller man det på buteljer, som kan förvaras i flera år. Ättikan gör samma nytta som citron vid tillredning av punsch. Tillsätts dragon får man en utmärkt dragonättika. Kan vid resor blandas med socker och vatten till en läskande dryck. Blandas det i potatismos med lite socker smakar det äppelmos.

Gikt och skörbjugg lindras med myrättika blandad med granbarr, pepparrot, enbär och gott källvatten. Pestättika kan beredas av myrättika blandad med vinruta, krusmynta, malört, salvia och kamfer. Locket fastklistras och burken ställs på en varm kakelugn. Man sköljer munnen och har en fuktad svamp att lukta på för att undvika smittsamma sjukdomar. Kan också baddas på svullnader och blånader.

Samma myrstack skall inte skattas mer än 2-3 gånger per år.

----------------------------
 
0693Anmärkning angående ängars förbättrande och kol och sotarLenholm, Jacob
1782, mars

ANMÄRKNING ANGÅENDE ÄNGARS FÖRBÄTTRANDE, SAMT KOL- OCH SOTAR

Så snart man tagit bort tuvorna från ängen, kan fröet sås utan tillförsel av mull. Tuvorna kan man låta ligga och brinna ihop innan man för ut dem på ängen.

Mossan försvinner om man kalkar.

Att kalka utsädet för att undvika sot på vetet är inte alltid nog. Jag torkar fröna och blöter dem sedan i kött- sill- eller strömmingslake.

----------------------------
 
0694Underrättelser om väderlek, årsväxt och varupriserAnonym
1782, mars

UNDERRÄTTELSE OM WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER I ORTERNA

Kymmendegårds län. Efter tre svaga år är skörden i år god.

Berheda i Småland. Nattfrost följt av stark värme har gjort gräsväxten till knappt hälften av förra årets. Rågen är ren och matfull, men kornet och havren usel. Vår penningbrist och ringa förråd av spannmål gör att vi inte kan hjälpa de nödställda. Det finns bröd endast till nyår på vissa ställen.

Karlstad. Liten handel med säd på Luciamarknaden

----------------------------
 
0695Anmärkningar angående väderleken för februari 1782Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0696Om myrar, mossar, mader och kärrAnonym
1782, april

OM MYROR, MOSSAR, MADER OCH KÄRR

Det råder delade meningar om man skall uppodla mossar så länge det finns överflöd av hårdvallsfält. Eller om det är rätt att svedja mossarna varje år och så i askan eller annars köra på sand, lera och annan jord.

Många har uppodlat sankmarker till ingen nytta, medan andra, som inte varit rädda om gödseln, fått goda skördar. Det kan vara nyttigare att bortföra den svarta jorden och lägga den på hårdvallar.



----------------------------
 
0697Om mossars uppodlingBromander, Jan Pet.
1782, april

OM MOSSARS UPODLING

Mossar har inget värde i sig. Det är endast ett osunt köldhål, som har skadlig inverkan på kringliggande åkrar. Jag har redan till Patriotiska Sällskapet insänt ett förslag, att omvända dessa osunda ställen till bördiga marker. Nu vill jag inkomma med det minst kostsamma sättet att åstadkomma detta.

Mossen dikas och året därpå planteras jordpäron. Med spade görs ett hål, där läggs en sättpotatis och en slev gödsel. Täcks med en torvbit. Detta kan ske flera år å rad, om man inte vill påföra lera, sand och märgel och bruka den till vanlig åker. Sedan skörden är bärgad släpper man kreaturen. Deras trampande och gödslande är nyttigt även vid träde.

Mossan hemföres och används som strö i får- och svinhus. Den genomdränks av spillning och blir ett utmärkt gödningsmedel.

----------------------------
 
0698Tankar om de kostnader, som användes mot odjur, vad proportion det är mellan desamma och den nytta därav plägar följaAnonym
1782, april

TANKAR OM DE KOSTNADER, SOM ANWÄNDAS EMOT ODJUR, OCH HWAD PROPORTION DET ÄR IMELLAN DESAMMA OCH DEN NYTTA DÄRAF PLÄGAR FÖLJA

Den första kostnaden är att skaffa jakttyg till luderplatserna och skjutsa dem från ena stället till det andra. Sedan gäller det skallgången, där alla boskapsägare måste medverka, även om han bara har en ko. Jägmästaren skall betalas för att få skinnet av luderhästarna, skjuts, förtäring och tidspillan. Ingen får någon förtjänst och få odjur skjuts. Den som blivit av med djur får ingen ersättning. Hur är det månne med proportion mellan arbete och frukten? Vore det inte bättre, att den som mist boskap fick ersättning genom att häradet sammansköt pengar. Detta skulle bli mycket billigare än att ordna skallgång. När jakten inte ordnas till konungens nöje, varför skall allmogen försätta tid till detta. Nu finns andra metoder, nämligen saxar, luder och fångstgropar.

----------------------------