Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0680Om säldjuret, samt dess fångst och nyttaÖdman, Samuel
1782, febr

OM SKÄL-DJURET, SAMT DESS FÅNGST OCH NYTTA

Ingen har utrett alla de arter av säl, som Linné uppger i Phoca vitulina. I Östersjön finns två arter: gråsäl och vikare. Mitt i vintern blåser honan ett hål underifrån genom isen och föder sin unge, kuten, där. På iskanten sover ungen och modern uppstiger då och då genom vaken och ger honom di. Han är helt oskyddad och hela släktet skulle dö ut, om inte naturen utsett så avlägsna födelseplatser. Vid vårfrutid ger sig ungen iväg på egen hand. Man anser att sälarnas antal minskar. När sälen ligger och vilar i havsbandet, är han utsatt för människor jakt. Förr ägdes vissa platser av särskilda personer, som fick skjuta de sälar, som låg på hans sten. Man fångar med nät, men säljärn används sällan. Man lockar med visslingar eller att ha röd båt.

En stor sälhund ger 5 fjärdingar tran, vilka används att dränka in buldansdukar, som kallas presenningar. De används som regnskydd. Man river färg i tranen istället för linolja. Man stöper utsädesråg i tran, för att undvika rotmask. Dragare smörjer man med tranen för att de skall slippa bromsen. Kor med svår kalvning får ett stycke sälspäck. Ibland ätes köttet. Skinnen säljs.

----------------------------
 
0681Svar uppå anmärkningen vid not i Oeconom. Dictionair, tagen ur Kungl. Patriotiska Sällskapets Hushållnings-JournalMozelius, Fredric
1782, febr

SWAR UPPÅ ANMÄRKNINGEN, WID NOT. I OECONOM. DICKTIONAIR, 2:DRA DEL. P. 40, TAGEN UTUR KONGL PATR SÄLLSK:S HUSHÅLLS-JOURNAL 1777, S 76; INFÖRD I SAMMA JOURNAL FÖR NOVEMB 1781

Redogörelse för utsäde och skörd. Dessa uppgifter stämmer med Bergnehrs och von Essens, som redogjorts i Hushållnings-Journalen. Anledningen till artikeln har inte varit att upphöja artificiella ängar med klöver, framför annat, utan visa att de ger en förmånligare avkastning. Åkerbruket är beroende av gödsel. Den får man av en framgångsrik ladugård, som fordrar god höskörd. Klövern ger den bästa avkastningen och är därtill nyttig för jorden. Försök borde göras





----------------------------
 
0682Om svins uppfödande med hackelseAnonym
1782, febr

OM SWINS UPPFÖDANDE MED HACKELSE

I detta missväxtens år har jag försökt att föda svin med hackelse kokad i enelag. Detta blev helt misslyckat, trots att svinen fått svälta, vägrade de äta. Det kan bero på att deras tänder inte har sådana skärtänder, som hästen. Kanske borde man torka och mala hackelsen.

----------------------------
 
0683Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1782, febr

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För uppodling, trädplantering, stenhusbyggnad, långvarig tjänst.

----------------------------
 
0684Anmärkningar angående väderleken för januari 1782Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0685Om Eiderstadtska hushållningenAlströmer, Jonas
1782, mars

OM EIDERSTADTSKA HUSHÅLLNINGEN

Eiderstadtska landet har tidigare bestått av tre öar, men är nu en halvö. Landet skyddas från havet av 12-15 alnar höga vallar, som anlagts med stor kostnad. 1634 bröt havet ändå igenom och gjorde stor skada och bortförde ett stycke land. Flygsanden hotar att förstöra en del av landet och här bor nu de fattigaste, som inte orkar underhålla vallarna. Om de inte får hjälp av Danska Regeringen blir landet snart översvämmat.

Husen är av sten och täckta med vass. Allt är under ett tak. Jordmånen består av märgel och är så fet att den aldrig gödes. Jorden plöjes 7-11 gånger per år. Plöjningen sker med 6 hästar. Ordningen av säden är raps, vinterkorn, vete, bönor och träde. Ängarna omväxlar mellan bete och höskörd, men görs aldrig till åker. Bränsle är dyrt och man brukar fårgödsel blandat med halm.

Fårskötseln är ganska enkel. Baggen nyttjas mycket ung och bara ett år. Lammen skiljs från tackorna efter två månader. Ullen är mycket fin men väger litet. Tackorna mjölkas 3 gånger om dagen. Fårsmöret är fetare än kosmöret och härsknar fortare. Den gröna fårosten tillreds som vanligt, men färgas med fårlort. Fåren kopplas ihop 2 och 2 med en järnlänk. Den, som har 12 får, skall hålla vallhjon. Köpmän kommer i maj och köper upp ullen.

Boskapsskötseln har sin höjd, men samma fel observeras, nämligen att tjurarna nyttjas för tidigt och kvigorna får göra hans bekantskap redan vid två års ålder. Mjölkkammaren är alltid en källare med stengolv, som hålls ganska ren.

Hästaveln är ganska god, men hingsten nyttjas redan vid 2 år. En erfaren hästhandlare säger, att inte förrän vid 5 år skall hingsten göra tjänst och betjäna 20-30 ston. Här har han 300 ston. Stoet är färdigt för att på nytt mottaga hingsten, redan 9 dagar efter att fölet är fött. Stona får föl varje år. Översättningar av mått och vikt samt priser på varor.

----------------------------
 
0686Anmärkning angående gräsfrösåningAnonym
1782, mars

ANMÄRKNING ANGÅENDE GRÄS-FRÖ-SÅNING M M

Både röd, vit och gul klöver sås till boskapsfoder. I Frankrike kallas den treffel, i England clower och i Sverige klöver. Tillhör Trifolium.

Sain-foin kallar fransmännen detta gräs för dess hälsosamma nyttas skull. Måste torka väl, då det är fett och saftfullt.

Luzern är den medicinalväxt, som Vigilius talar om. Blommorna liknar ärtväxtens och har vacker purpurfärg. De efterlämnar skidor, krökta som en halvmåne. Den magrar inte jorden och håller djuren friska.

----------------------------
 
0687Om ofrusen sädesåker och hur den hjälpesAnonym
1782, mars

OM OFRUSEN SÄDES-ÅKER OCH HURU DEN HIELPES

Ordspråket säger: Av skadan blir man vis. De senaste två årens missväxt är säkert ett straff från Gud, men om vi gripit oss bättre an och arbetat efter befallningen: Du skall arbeta i ditt anletes svett, hade kanske inte straffet blivit så hårt. När snön lägger sig över sådd åker utan att jorden frusit blir det oftast missväxt. Detta kan avhjälpas om man kör med snedårder, så att kylan kommer ned till marken. Man kan också köra med vält. Flera ansåg denna metod vara ett misstroende mot Gud, men var troligen avundsjuka mot den som kommit på idén.

----------------------------
 
0688Om medel vid infallande foderbrist och jordpäronplanteringens befordranAnonym
1782, mars

OM MEDEL WID INFALLANDE FODERBRIST, OCH JORD-PÄRON-PLANTERINGENS BEFORDRING

Vid den svåra foderbristen, som jag råkade ut för 1763, visste jag inte hur jag skulle vända mig. Jag erinrade mig ett samtal med en hederlig lantman, som berättat att granris kunde vara nödfoder. Jag skickade ut drängen i skogen att samla granris. Riset hackades och lades i vatten. På aftonen gav jag mina två hästar hacket påstrött med litet mjöl. På morgonen var mjölet bortslickat och hacket kvar. De fick inget annat under dagen. Mot kvällen kom åldermannen och några gode män, med förebråelser mot den hårdhet jag visade djuren. Jag försvarade mig med att nöden var för handen. Denna dag gav jag hästarna en ny giv av riset och de började äta av det. I fem veckor fortsatte denna utfodring.

Även i ladugården måste detta fodringssätt användas. Bark och kvistar av asp, rönn, björkris, mjölon, blåbärsris, renmossa, ljung, vide, tall och furukvistar. Hästgödsel går att använda, men det bästa är potatis, som nu över hela landet odlas. Det hade varit till gagn om någon författning i likhet med humleodlingsförfattningen kommit till redan för 30-40 år sedan. Varje hemman skulle enligt lag odla ett viss kvantum potatis.

----------------------------