Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0676Anmärkning angående åkerbruket i EnglandAnonym
1782, febr

ANMÄRKNING ANGÅENDE ÅKERBRUKET I ENGLAND

1/4 del av Englands åker ligger i träda. Man sår efter en växt, som magrat jorden, något som berikar den. Vete, turnip, klöver. Det sås lite råg. Havre anses mer lönande än råg och persiljerötter bedöms som tre gånger vetet. Men så är ju engelsmän ett kuriöst folk.

Man underhåller jordens löshet genom att köra mellan sängarna. Detta går då säden är sådd med maskin och inte för hand. När nästa gröda skall sås har sängarna blivit gångar och gångarna sängar. På detta sätt undviks trädesgärden. Åkern blir år från år allt bättre och utsädet minskas. Denna kultur används även vid potatisodling, luzern, melon, sainfoin och blomkål. Beräkningar av vinsten. Ovisst om den är så stor

----------------------------
 
0677Om träsks och mossars uppodlingBromander, Jan Peter
1782, febr

OM TRÄSKS OCH MOSSARS UPODLING

Bland alla slags uppodlingar torde träsks och mossars upptagande till åker vara mest gagneliga. Det avskaffar frostnästen och ökad jord befordrar folkmängden. Tyvärr har lantmannen nog med sitt vanliga åkerbruk och det kostar minst två års arbete att uppodla en mosse. Jag har därför beslutat inrätta en fond, där åkermannen kan låna till denna odling. Säkert tror jag andra bemedlade patrioter vill hjälpa till.

Lånet skulle räcka fem år, sedan ger åkern så ymnig växt, att återbetalningen inte blir besvärlig. Räntan beräknas till 4 %. Säkerhet i Statskontorets obligationer, Depositionsattester på Gull och Silverpant insatt i bank eller kyrkor. Vid ansökan skall redogöras för mossens beskaffenhet och skulle någon använda lånet till något annat, bötar han 25 %, hälften till Barnhuset Pro Patria och hälften till kassan. Namn uppges i tidningarna. Pengarna till fonden insamlas genom aktieköp.

Följer ett Memorial där författaren hyllar konungen för hans nytänkande inom alla näringsgrenar och där han med patrioters hjälp vill upprätta fonden för uppodling av mossar och kärr. Han menar att de belöningar Patriotiska Sällskapet utdelar inte hjälper. Jag vågar tro att Patriotiska Sällskapet antager denna sak samt att herrar ledamöter blir aktieägare. Jag vill med några tusende daler bli den förste att bidraga, om Konungen biträder med sitt höga beskydd.



Kungörelse

Kungl. Patriotiska Sällskapet har med särdeles nöje upptagit det förslag en okänd medborgare avlämnat, angående mossars och kärrs uppodling. Vid sitt senaste sammanträde avsattes betydande summor till detta ändamål.

Till utgivaren av förslaget till mossars uppodling i Dagliga Tidningen N:o 86.

Jag erkänner den berömvärda nit förslagsställaren uppger, men tvivlar på möjligheten att med lånade pengar kunna genomföra dessa projekt. Jag vill gärna veta varifrån man skall taga de arbetare, som skall göra denna uppodling. De måste ju tagas från andra jordbrukare, som får vika för penningstyrkan och vanhävda sin jord. Varifrån skall gödseln tas? Varför inte uppta ängen, som med lite möda kan bli fruktbärande? Inte förrän vissa författningar blivit hävda kan man tänka på att bringa mossar till åker.

Till författaren av de uti Dagligt Allehanda N:o 116 införda påminnelser emot förslaget till mossars uppodling i samma tidning N:o 86

Svar på tidigare insändare, där förslagsställaren ironiserar över kritiken. Han svarar på frågan om folkbrist, att man nog kan arbeta mer än man gör. Min granne med 8 minderåriga barn, lånade pengar av mig och med dalkarlars hjälp skall han uppodla en mosse, som skall ge honom så stor höfångst, att han kan anlägga ett torp för sina döttrar. Min granne menar att om fler grep sig an sådant arbete, skulle folkbristen minska. Visst har vi hindrande författningar, men man kan segla med lite vind också. Se inte bara svårigheter. Mycken jord ligger i vanhävd, men det hindrar inte mitt välmenta förslag. Jag håller med min herre, att det saknas mekaniska redskap, som skulle hjälpa folkbristen, men när Polheimare blir lantbrukare blir den bristen hävd. Var skall gödseln tas, frågar min herre. Om kreatursspillning vore den enda gödseln, skulle denna fråga göra mig alldeles rådlös. Men min herre vet, att många ämnen är lämpliga som jordförbättringsmedel. Nu skall jag gå ut och se hur långt min granne har kommit med sin utdikning av mossen för lånta pengar.

----------------------------
 
0678Utdrag ur en Akademisk avhandling om knylhavre eller fromental, Avena Elatior, och dess odling; efter några års anställda rön och försökJörlin, Engelbert
1782, febr

UTDRAG AF EN ACADEMISK AFHANDLING OM KNYL-HAFREN ELLER FROMENTAL, AVENA ELATIOR, OCH DESS ODLING; EFTER FLERE ÅRS DÄRMED ANSTÄLDTA RÖN OCH FÖRSÖK

Knylhavren är det bästa grässlaget vid ängsodling. Det håller flera år, tål svår torka. Gräset finns vilt i Sverige, särskilt i Skåne. I mitten av juli kan man skära av topparna och torka och ta vara på fröna. Stråna avslås och torkas. Snart uppväxer en ny slåtter. Det är ingen skillnad på vårt svenska frö, jämfört med det utländska. Svårigheten är att få fram tillräckligt med frö. Någon kungsgård skulle specialisera sig på detta

----------------------------
 
0679Försök med lostaAnonym
1782, febr

FÖRSÖK MED LOSTA

En orimlig fördom, som hänger kvar, är att råg förvandlas till losta och tvärt om. Rent utsäde skulle alltså vara onödigt. Jag gjorde försöket att utså ren losta. Avskar axen innan de var mogna och lät tre tum av växten stå över vintern. Den var död på våren. Alltså är losta en perenn växt, som varje år uppväxer av sitt frö.

----------------------------
 
0680Om säldjuret, samt dess fångst och nyttaÖdman, Samuel
1782, febr

OM SKÄL-DJURET, SAMT DESS FÅNGST OCH NYTTA

Ingen har utrett alla de arter av säl, som Linné uppger i Phoca vitulina. I Östersjön finns två arter: gråsäl och vikare. Mitt i vintern blåser honan ett hål underifrån genom isen och föder sin unge, kuten, där. På iskanten sover ungen och modern uppstiger då och då genom vaken och ger honom di. Han är helt oskyddad och hela släktet skulle dö ut, om inte naturen utsett så avlägsna födelseplatser. Vid vårfrutid ger sig ungen iväg på egen hand. Man anser att sälarnas antal minskar. När sälen ligger och vilar i havsbandet, är han utsatt för människor jakt. Förr ägdes vissa platser av särskilda personer, som fick skjuta de sälar, som låg på hans sten. Man fångar med nät, men säljärn används sällan. Man lockar med visslingar eller att ha röd båt.

En stor sälhund ger 5 fjärdingar tran, vilka används att dränka in buldansdukar, som kallas presenningar. De används som regnskydd. Man river färg i tranen istället för linolja. Man stöper utsädesråg i tran, för att undvika rotmask. Dragare smörjer man med tranen för att de skall slippa bromsen. Kor med svår kalvning får ett stycke sälspäck. Ibland ätes köttet. Skinnen säljs.

----------------------------
 
0681Svar uppå anmärkningen vid not i Oeconom. Dictionair, tagen ur Kungl. Patriotiska Sällskapets Hushållnings-JournalMozelius, Fredric
1782, febr

SWAR UPPÅ ANMÄRKNINGEN, WID NOT. I OECONOM. DICKTIONAIR, 2:DRA DEL. P. 40, TAGEN UTUR KONGL PATR SÄLLSK:S HUSHÅLLS-JOURNAL 1777, S 76; INFÖRD I SAMMA JOURNAL FÖR NOVEMB 1781

Redogörelse för utsäde och skörd. Dessa uppgifter stämmer med Bergnehrs och von Essens, som redogjorts i Hushållnings-Journalen. Anledningen till artikeln har inte varit att upphöja artificiella ängar med klöver, framför annat, utan visa att de ger en förmånligare avkastning. Åkerbruket är beroende av gödsel. Den får man av en framgångsrik ladugård, som fordrar god höskörd. Klövern ger den bästa avkastningen och är därtill nyttig för jorden. Försök borde göras





----------------------------
 
0682Om svins uppfödande med hackelseAnonym
1782, febr

OM SWINS UPPFÖDANDE MED HACKELSE

I detta missväxtens år har jag försökt att föda svin med hackelse kokad i enelag. Detta blev helt misslyckat, trots att svinen fått svälta, vägrade de äta. Det kan bero på att deras tänder inte har sådana skärtänder, som hästen. Kanske borde man torka och mala hackelsen.

----------------------------
 
0683Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1782, febr

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För uppodling, trädplantering, stenhusbyggnad, långvarig tjänst.

----------------------------
 
0684Anmärkningar angående väderleken för januari 1782Patriotiska Sällskapet


----------------------------