Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0672Om svingel eller svarta ärter i rågenAckelius, Isr.
1782, jan.

OM SWINGEL OCH SWARTA ÄRTER I RÅGEN.

Ackelius i Fellingsbro föreslår att man måste köpa ren råg från länder där man inte har dessa ofrön. Det är enda sättet att bli fri från dem. Man måste också se till att de inte sprids med gödseln. Att svingel under vissa omständigheter skulle omvandlas till råg är bara fördomar

----------------------------
 
0673Berömliga författningar och företagandenAnonym
1782, jan.

BERÖMLIGA FÖRFATTNINGAR OCH FÖRETAGANDER.

Lund. Årligt stipendium till ekonomisk adjunktur inrättas av doktor Trozelius.

Vänersborg. Sekreterare Lindqvist har anlagt ett klinkerslageri där lika god klinker tas fram som den holländska.

Stockholm. Fabrikör A. Hardt har till konungen överlämnat ett kabinett med 940 kulörer och 78 schatteringar av silkesfärger.

----------------------------
 
0674Underrättelser angående väderlek, årsväxt, varupriserAnonym
1782, jan.

UNDERRÄTTELSER ANGÅENDE WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER.

Kullen. God skörd trots att säden på andra orter i Skåne slagit fel.

Fräkne härad. Skörden blev så god att folket någorlunda kan hjälpa sig. Dock är foderbristen stor.

Karlstad. Skörden ojämn. Folk har dock pengar och aldrig har man köpt så mycket brännvin som i år. Orsaken är att spannmålen är så dyr, att det inte lönar sig att smygbränna utan man köper från kronobrännerierna. Konungen har tillåtit fri införsel av utlänsk säd utan extra tullar, vilket gör att de nödlidande kan få bröd.

Mariefred. Ett svårt oväder drabbade orten. Hagel stora som valnötter förstörde växtligheten, dödade småkreaturen och åsamkade skador på byggnader. Haglen låg kvar till dagen därpå.

----------------------------
 
0675Anmärkningar angående väderleken för december 1781Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0676Anmärkning angående åkerbruket i EnglandAnonym
1782, febr

ANMÄRKNING ANGÅENDE ÅKERBRUKET I ENGLAND

1/4 del av Englands åker ligger i träda. Man sår efter en växt, som magrat jorden, något som berikar den. Vete, turnip, klöver. Det sås lite råg. Havre anses mer lönande än råg och persiljerötter bedöms som tre gånger vetet. Men så är ju engelsmän ett kuriöst folk.

Man underhåller jordens löshet genom att köra mellan sängarna. Detta går då säden är sådd med maskin och inte för hand. När nästa gröda skall sås har sängarna blivit gångar och gångarna sängar. På detta sätt undviks trädesgärden. Åkern blir år från år allt bättre och utsädet minskas. Denna kultur används även vid potatisodling, luzern, melon, sainfoin och blomkål. Beräkningar av vinsten. Ovisst om den är så stor

----------------------------
 
0677Om träsks och mossars uppodlingBromander, Jan Peter
1782, febr

OM TRÄSKS OCH MOSSARS UPODLING

Bland alla slags uppodlingar torde träsks och mossars upptagande till åker vara mest gagneliga. Det avskaffar frostnästen och ökad jord befordrar folkmängden. Tyvärr har lantmannen nog med sitt vanliga åkerbruk och det kostar minst två års arbete att uppodla en mosse. Jag har därför beslutat inrätta en fond, där åkermannen kan låna till denna odling. Säkert tror jag andra bemedlade patrioter vill hjälpa till.

Lånet skulle räcka fem år, sedan ger åkern så ymnig växt, att återbetalningen inte blir besvärlig. Räntan beräknas till 4 %. Säkerhet i Statskontorets obligationer, Depositionsattester på Gull och Silverpant insatt i bank eller kyrkor. Vid ansökan skall redogöras för mossens beskaffenhet och skulle någon använda lånet till något annat, bötar han 25 %, hälften till Barnhuset Pro Patria och hälften till kassan. Namn uppges i tidningarna. Pengarna till fonden insamlas genom aktieköp.

Följer ett Memorial där författaren hyllar konungen för hans nytänkande inom alla näringsgrenar och där han med patrioters hjälp vill upprätta fonden för uppodling av mossar och kärr. Han menar att de belöningar Patriotiska Sällskapet utdelar inte hjälper. Jag vågar tro att Patriotiska Sällskapet antager denna sak samt att herrar ledamöter blir aktieägare. Jag vill med några tusende daler bli den förste att bidraga, om Konungen biträder med sitt höga beskydd.



Kungörelse

Kungl. Patriotiska Sällskapet har med särdeles nöje upptagit det förslag en okänd medborgare avlämnat, angående mossars och kärrs uppodling. Vid sitt senaste sammanträde avsattes betydande summor till detta ändamål.

Till utgivaren av förslaget till mossars uppodling i Dagliga Tidningen N:o 86.

Jag erkänner den berömvärda nit förslagsställaren uppger, men tvivlar på möjligheten att med lånade pengar kunna genomföra dessa projekt. Jag vill gärna veta varifrån man skall taga de arbetare, som skall göra denna uppodling. De måste ju tagas från andra jordbrukare, som får vika för penningstyrkan och vanhävda sin jord. Varifrån skall gödseln tas? Varför inte uppta ängen, som med lite möda kan bli fruktbärande? Inte förrän vissa författningar blivit hävda kan man tänka på att bringa mossar till åker.

Till författaren av de uti Dagligt Allehanda N:o 116 införda påminnelser emot förslaget till mossars uppodling i samma tidning N:o 86

Svar på tidigare insändare, där förslagsställaren ironiserar över kritiken. Han svarar på frågan om folkbrist, att man nog kan arbeta mer än man gör. Min granne med 8 minderåriga barn, lånade pengar av mig och med dalkarlars hjälp skall han uppodla en mosse, som skall ge honom så stor höfångst, att han kan anlägga ett torp för sina döttrar. Min granne menar att om fler grep sig an sådant arbete, skulle folkbristen minska. Visst har vi hindrande författningar, men man kan segla med lite vind också. Se inte bara svårigheter. Mycken jord ligger i vanhävd, men det hindrar inte mitt välmenta förslag. Jag håller med min herre, att det saknas mekaniska redskap, som skulle hjälpa folkbristen, men när Polheimare blir lantbrukare blir den bristen hävd. Var skall gödseln tas, frågar min herre. Om kreatursspillning vore den enda gödseln, skulle denna fråga göra mig alldeles rådlös. Men min herre vet, att många ämnen är lämpliga som jordförbättringsmedel. Nu skall jag gå ut och se hur långt min granne har kommit med sin utdikning av mossen för lånta pengar.

----------------------------
 
0678Utdrag ur en Akademisk avhandling om knylhavre eller fromental, Avena Elatior, och dess odling; efter några års anställda rön och försökJörlin, Engelbert
1782, febr

UTDRAG AF EN ACADEMISK AFHANDLING OM KNYL-HAFREN ELLER FROMENTAL, AVENA ELATIOR, OCH DESS ODLING; EFTER FLERE ÅRS DÄRMED ANSTÄLDTA RÖN OCH FÖRSÖK

Knylhavren är det bästa grässlaget vid ängsodling. Det håller flera år, tål svår torka. Gräset finns vilt i Sverige, särskilt i Skåne. I mitten av juli kan man skära av topparna och torka och ta vara på fröna. Stråna avslås och torkas. Snart uppväxer en ny slåtter. Det är ingen skillnad på vårt svenska frö, jämfört med det utländska. Svårigheten är att få fram tillräckligt med frö. Någon kungsgård skulle specialisera sig på detta

----------------------------
 
0679Försök med lostaAnonym
1782, febr

FÖRSÖK MED LOSTA

En orimlig fördom, som hänger kvar, är att råg förvandlas till losta och tvärt om. Rent utsäde skulle alltså vara onödigt. Jag gjorde försöket att utså ren losta. Avskar axen innan de var mogna och lät tre tum av växten stå över vintern. Den var död på våren. Alltså är losta en perenn växt, som varje år uppväxer av sitt frö.

----------------------------
 
0680Om säldjuret, samt dess fångst och nyttaÖdman, Samuel
1782, febr

OM SKÄL-DJURET, SAMT DESS FÅNGST OCH NYTTA

Ingen har utrett alla de arter av säl, som Linné uppger i Phoca vitulina. I Östersjön finns två arter: gråsäl och vikare. Mitt i vintern blåser honan ett hål underifrån genom isen och föder sin unge, kuten, där. På iskanten sover ungen och modern uppstiger då och då genom vaken och ger honom di. Han är helt oskyddad och hela släktet skulle dö ut, om inte naturen utsett så avlägsna födelseplatser. Vid vårfrutid ger sig ungen iväg på egen hand. Man anser att sälarnas antal minskar. När sälen ligger och vilar i havsbandet, är han utsatt för människor jakt. Förr ägdes vissa platser av särskilda personer, som fick skjuta de sälar, som låg på hans sten. Man fångar med nät, men säljärn används sällan. Man lockar med visslingar eller att ha röd båt.

En stor sälhund ger 5 fjärdingar tran, vilka används att dränka in buldansdukar, som kallas presenningar. De används som regnskydd. Man river färg i tranen istället för linolja. Man stöper utsädesråg i tran, för att undvika rotmask. Dragare smörjer man med tranen för att de skall slippa bromsen. Kor med svår kalvning får ett stycke sälspäck. Ibland ätes köttet. Skinnen säljs.

----------------------------