Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0075Rön och anmärkningar vid träbyggnaders och gärdesgårdars tillbörliga vård, samt deras varaktighet med minsta kostnad på skog och dagsverkenHedberg, Pehr
1777, mars

RÖN OCH ANMÄRKNINGAR WID TRÄBYGNADERS OCH GÄRDESGÅRDARS TILBÖRLIGA WÅRD, SAMT DERAS MÖJLIGA WARAKTIGHET OCH BESTÅND, MED MINSTA KOSTNAD PÅ SKOG OCH DAGSWERKEN

Erinringar för att spara skog och vårda våra trähus och gärdsel. Detta som en hjälp att vårt fädernesland skall föda, kläda och värma sina barn och inbyggare. Skogen ödas, så att det är ett underverk att det finns någon skog kvar i riket. Skogsförödelsen förorsakas av våra långa vintrar, bruk- och bergverk, hemmansklyvningar, gärdesgårdar, tjärbränning, svedjande och skogsbränder. Att förekomma skogens förbrukande bidrager att ge hus och gärdesgårdar längsta behållande i gott och brukbart stånd.

Genom skötsel av tak kan våra hus, uppsatta på god grund och byggda av bra timmer, stå i 60 år. Vanvårdas de är de förlorade på 30 år. Stenbyggnader kan inte uppsättas i den mån man skulle önska. Därför är det viktigt att vårda de trähus man har. Ett träd växer upp på 60 år och han efterträder det gamla. Ett konserverande medel är rödfärgen. Allmogen vill gärna se rödfärgen som endast prydnad. Det borde vara lag på att färga husen.

Jag har följt apotekare Salbergs recept, men minskat på vitriolen och använt urin istället för vatten. Denna blandnig bör ske på tak, där gnistbildning förekommer, då den förhindrar brand. Man skall aldrig tjära hus. Tjära mera främjar än hindrar träets röta. Tjäran utdrages av solvärmen och bortflyter. Redskap och båtar må tjäras, men inte hus.

När man bygger gärdsgårdar bör man använda kluven stör av mogna granar. Ett fullväxt träd räcker till lika mycket som 100 unggranar. Dessa ruttnar 7 gånger fortare än stör från äldre träd. Hank skall göras av enevidjor, som är starka och smidiga, varigenom gärdslet kan vara glest, så att vädret går igenom.

----------------------------
 
0076Sätt att överstryka träbyggnader med gul vattenfärgAnonym
1777, mars

SÄTT, AT ÖFWERSTRYKA TRÄ-BYGGNINGAR MED GUL WATTENFÄRG

Vitriol och harts stötes och kokas. Rågmjöl vispas i. Köllerfärg stötes och siktas genom hårsikt och blandas i under kraftig vispning. Med stora penslar eller borstar kan två man stryka över en stor byggnad på en dag.

----------------------------
 
0077Anmärkningar om humlegårdars anläggandeAckerman
1777, mars

ANMÄRKNINGAR WID HUMLEGÅRDARS ANLÄGGANDE

Humlegårdar skall läggas med sängar hellre än kupor. Sängen görs två alnar bred. Två, tre rankor på varje stör. På våren lägger man varsamt en ranka i jorden och får flera goda rötter. Sår man frön omvandlar de sig och blir annan sort än den man sådde. Det blir ofta gallhumle. Humlen mognar vid samma tid som rågen skäres.

----------------------------
 
0078Sätt att insalta holländsk sillAnonym
1777, mars

SÄTT AT INSALTA HOLLÄNDSK SILL

I Holland används täta ekekärl och salt från edsvurna vräkare av spanskt eller portugisiskt salt. Är det raffinerat av sjövatten kallas det salt av salt. Endast perfekt sill användes, gälas och nedlägges i karet vartefter den kommer ur näten. Endast edsvurne får sedan ta upp sillen inför allmänheten och skölja den och sedan åter lägga den i tunnor. Efter att ha stått en natt hälles den silade laken på igen. Efter tio dagar får sillen föras från saltningsstället, då den är märkt. Märkningen får inte ske i hus eller om natten. Kungl. Danska Lanthushållnings Sällskapet utfärdar en pristävlan om bästa sättet att få god och riklig sill.

----------------------------
 
0079Att på tråd och linne sätta en svart färg, som varken ändrar sig eller svärtar ifrån sigAnonym
1777, mars

AT PÅ TRÅD ELLER ANNAT LINNE SÄTTA EN SWART FÄRG, SOM HWARKEN ÄNDRAR SIG ELLER SWÄRTAR IFRÅN SIG

Spansk gröna kokas i vatten och betan, som skall färgas lägges i och kokas under flitigt vändande. Gul och brun bresilja blötes och kokar en timma och silas. Häri lägges tråden eller linnet och kokas 1/4 timme. En sådan färgad tråd kan vid många tillfällen göra gagn för silke.

----------------------------
 
0080Sätt att göra potatisostAnonym
1777, mars

SÄTT AT GÖRA POTATIS-OST

Stora potatisar kokas och skalas. Rives på ett rivjärn, får ej vara grynigt. Blandas med nyss gjord ost. Knådas till en deg, saltas och kryddas med kummin. Tryckes ned i vanliga ostkar och torkas. Får ligga i minst 14 dagar, blir bättre ju längre de ligger.

----------------------------
 
0081Ett sätt att hålla hästar vid gott hull och trevnadLostbom, Johan
1777, mars

ET SÄTT AT HÅLLA HÄSTAR WID GODT HULL OCH GOD TREFNAD

I Danmark har man utfordrat hästar med torkade och stötta nässelfrön och hästarna mår mycket väl av det. Detta borde vara brukligt även vid svenska kungsstallar och kavallerier.

I Hälsingland och Norrland har man med framgång utfordrat kreatur med nässlor och fått god och riklig mjölk.

I Danmark botar man hästar, som har sår och svullnader, genom att stryka på en salva av ren lera eller krossad tegellera lagd i vinättika.

----------------------------
 
0082Medel mot boskapssjukaAnonym
1777, mars

MEDEL EMOT BOSKAPSSJUKA

Paulet har bevisat att boskapssjuka inte beror på luften utan uppkommer genom smitta. Djuren skall vistas ute och fähusen hållas rena. Undvik zinober, antimonium och arsenicum till rökelse. Undvik framförallt svavel, som är dödande för boskapen. Vill man befria dem från flugor, låt dem om möjligt simma eller bränn tobak. Lägg för dem blad av malva, acella. borrago, päronmust, sallat, en blandning av vatten och vinättika. Ge dem syrligt att dricka, frottera djuren. Har de skälva eller kalla horn ge lite vin.

Ju enklare ju simplare. Misstro alla underkurer och konstiga botemedel. Naturen, med litet hjälp bör hjälpa sig själv.

----------------------------
 
0083KonsterAnonym
1777, mars

KONSTER

Eric Möller i Närke äger konsten att tillverka kronpottaska av bättre kvalitet än den som köps i Danzig.

Snickare Ågren i Hälsingborg har funnit ett sätt att överdraga likkistor med en varaktig yta som liknar kläde. Den är ganska vacker och kostar 3 daler stycket.

Manufakturfonden har utdelat ett premium till den som uppfunnit sättet att göra berlinerblått av andra ingredienser än de tidigare kända.

----------------------------