Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0662Tankar om skogars vård och nyttjandeAnonym
1781, dec.

TANKAR OM SKOGARS WÅRD OCH NYTTJANDE.

Stormväder, yxa och eld är skogens fiender. Enstaka träd som blir stående, faller ofta vid storm. Om man har en mosse med vitriolvatten kan man konservera träden i den.

Om man fäller ett träd i avsikt att ta lövet skövlar man snart sin skog. Att kvista trädet ger lika mycket löv, men trädet står kvar. Om man tar näver skall man spara litet och inte ta runt om. Trädet överlever med en remsa näver kvar.

Till gärdsel bör man välja gran eller en, som är varaktigare än tallen.

Lagen tillåter svedjning för mulbetets skull. Men man bör iakttaga stor försiktighet och anpassa tiden till när träden fäller sina frön, annars får man ingen återväxt.

Man bör inte lämna eldstål till vallhjonen, som ofta eldar för mygg. De kan orsaka svåra vådeldar. Husbonden borde plikta något.

Det vore önskvärt att man återplanterar efter svedjning.

Man bör skaffa sig ny kunskap om skogshushållning. Patriotiska Sällskapet verkar i hög grad för detta, men vid varje gymnasium borde finnas en lektor, som lärde eleverna dessa praktiska ting.

Till vad glädje och nytta lär vi oss Roms och Greklands historia, om vi inte kan lära oss sköta vår lanthushållning.

----------------------------
 
0663Om arrenden, lantegendomar, kronoutlagor, utrikes skatteköp och penningbrist i SverigeAnonym
1781, dec.

OM ARRENDEN, LANDT-EGENDOMAR OCH KRONO-UTLAGOR UTRIKES, SKATTE-KÖP OCH PENNINGE BRIST I SWERIGE, TJENANDE TIL SWAR PÅ ANMÄRKNINGARNE, SOM INFLUTIT UTI MARS MÅNADS HUSHÅLLNINGS-JOURNAL 1781. SIDAN 8 OCH DE FÖLJANDE.

Att jord, som från sitt vilda tillstånd skall förvandlas till åker, alltid fordra påkostning. Det räcker inte att på lättingars sätt utnyttja elden som sin arbetare.

I Sverige finns inga uträkningar på kostnaden, att förvandla ett stycke vildmark till åker. En hög herre i Frankrike har gjort en sådan uträkning vilken redovisas.

----------------------------
 
0664Anmärkningar vid ängsskötselnAnonym
1781, dec

ANMÄRKNINGAR WID ÄNGS-SKÖTSELN

En äng som är våt av höstregn blir mossig. Därför bör ängen dikas och groparna fyllas innan jorden fryser. Höstvattnet är skadligt för jorden, medan vårvattnet är gödande. Kan man ha en damm för vårvattnet, som släppes på vartefter våren framskrider, är detta till nytta. Om hela ängen på hösten täcks med vatten till en sjö, som fryser är det inte skadligt. Det är endast när vattnet står i pussar.

----------------------------
 
0665Om mortaliteten i StockholmAnonym
1781, dec.

OM MORTALITETEN I STOCKHOLM.

I alla stora städer dör fler än som föds, men i Stockholm är antalet döda betydligt fler än födda. Till Stockholm måste vart år i medeltal inflytta 786 personer om folkmängden skall vara stabil.

----------------------------
 
0666Anmärkningar angående väderleken för november 1781Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0667Grunder till indelningen av ett förbättrat åkerbrukAlströmer, Jonas
1782, jan.

GRUNDER TIL INDELNINGEN WID ETT FÖRBÄTTRADT JORDBRUK.

Att indela sin jord i åker eller äng har tidigare skett efter vana. Nu finns en del litteratur med anvisningar hur man skall bete sig. Dock måste var och en tänka över och anställa försök på sin jord, om den högsta avkastning skall nås.

Hur mycket gödsel fordras, hur mycket hö ger det och hur mycket gödsel producerar boskapen då? Följer utdrag ur goda hushållsböcker, som kan vara till hjälp.

----------------------------
 
0668Om förbättringar i åkerbruket, samt höfrösåningAnonym
1782, jan.

OM FÖRBÄTTRINGAR I ÅKERBRUKET, SAMT HÖ-FRÖ-SÅNING.

Redogörelse för förbättringar genom stenröjning och dikning och påförsel av kärrjord samt försök med olika frösorter

----------------------------
 
0669Översättning av PariserJournalen angående förgiftiga ångorAnonym
1782, jan.

ÖFWERSÄTTNING AF DEN MÄRKELIGA HÄNDELSE, SOM FINNES INFÖRD I PARISER-JOURNALEN FÖR D. 25 JULII 1781 ANG:DE FÖRGIFTIGA ÅNGOR.

Operahuset i Paris har brunnit och en svår olycka i en av kanalarmarna nära Bastillien har inträffat.

7 personer, som skulle utföra rensningsarbete i kanalen, drabbades av de dunster, som fanns där och 4 av dem dog. De som inte blev åderlåtna blev snabbare friska än de andra och även de som intog syrliga saker. Under tre dagar vårdades de angripne med Hoffmans droppar, citron och vinättika och de låg framför öppet fönster.

Arbetet med rensningen av kanalen fortsatte sedan med större försiktighet

----------------------------
 
0670Medel mot rasande hundars bettAnonym
1782, jan.

MEDEL EMOT RASANDE HUNDARS BETT.

En gammal herde i England har uppfunnit följande: man krossar sex vitlöksklyftor och lika mycket kardborrot, blandar med salt och lägger på såret. Nytt lägges på varje dag och åderlåtning påskyndar tillfrisknandet

----------------------------