Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0658Oförgripliga tankar om lyxens verkan på folkmängdenHolthusen, C J v
1781, nov

OFÖRGRIPLIGA TANKAR OM LUXENS WERKAN PÅ FOLK-BRISTEN

Hur lätt en nation förfaller genom självsvåld, slöseri, tvedräkt, egennytta och maklighet vet vi. Detta är ej mitt ämne. Men den personliga lyxen, som förgiftar hjärtat och sederna, vill jag förklara.

Den högfärdige slösaren strör ut pengar, men vad gynnar det staten? Nu ökas betjäningen med en tredjedel. Giftermålen minskar, vem vill ha en solbränd eller urblekt flicka längre? Vad skall man göra med alla gamla kammarpigor, som är otjänliga att öka folknumren? Skulle ett krig komma blev det endast gamla kammartjänare, kuskar, taffeltäckare, hårfrisörer och kockar kvar att sköta jorden, handeln och sjöfarten. En soldat bör vara härdad och inte lat, då är han otjänlig till det militära. Vad gör alla dess betjänter under de många timmar deras herrskap inte behöver dem. Jo, sover, spelar och sprider ut på gator och torg, vad de hört sina herrskap tala om. Borde de inte hållas i nyttigt arbete, att på fritimmar lära sig ett hantverk. Det pudrade håret och klockkedjan skulle ändå skilja dem från buldanrocken.

Om man undantar Riksens Råd och de högre ämbeten, som för sin värdighet är nödsakade att ha uppvaktning, skulle andra kunna nöja sig med unga flickor till taffeltäckning och uppvaktning vid borden. De kunde var snyggt klädda med snören och dekorationer. Äldre och stadigare kvinnor till matlagning och möer eller änkor till kammartjänare. Då skulle det räcka med en lakej och en kusk.

De unga flickorna skulle lära sparsamhet och anständiga hussysslor och bli gott födda och snarare gifta, vilket skulle ge upphov till att öka folkmängden.

Handelsmän skulle kunna ha flickor i sina butiker istället för boddrängar. Flickor kan också räkna, mäta och väga. Hantverkare skulle ha kvinnor istället för gesäller och lärgossar. Arbetet skulle gå fortare för dem, som inte känner så många krogar och härbärgen. Dessa kunde sedan gifta sig inom skrået och vara sin man till hjälp med sitt arbete, vilket vore bättre än arv och hemgifter.

----------------------------
 
0659Sätt att anlägga sänghumlegårdLenholm, Jacob
1781, nov

SÄTT ATT ANLÄGGA SÄNG-HUMLEGÅRD

Istället för ris- eller kuphumlegårdar, som ofta blir överväxta med ogräs, har jag anlagt en sänghumlegård. Sängen är 2 alnar i fyrkant. Att blanda svindynga i gödningen kan skrämma mullvadarna, som annars äter rötterna. Rötterna läggs i sängen och allt täcks med vetehalm. Rensa bort det ogräs som syns. På våren, när gökarna sticker upp, sätter man en stör vid varje gök. Man behåller de kraftigaste skotten från varje rot. När rankorna hunnit upp binder man dem vid stören. Tjuvskott nedtill klippes bort. På detta sätt spar man skog, då rishumlegårdar oftast är byggda på unga talltoppar.

----------------------------
 
0660Anmärkning vid noten i Oeconom Dictions 2:dra del, tagen ur Kungl. Patriotiska Sällskapets Hushållnings-Journal 1777Anonym
1781, nov

ANMÄRKNING WID NOTEN I OECONOM. DICTION. 2:DRA DEL. PAG. 490, TAGEN UTUR KONGL, PATR, SÄLSK. HUSHÅLLNINGS-JOURNAL 1777, SIDAN 76. F MOZELIUS

Anmärkningen gäller utsäde på ett tunnland. Man har inte gjort denna anmärkning för att bestrida den stora förmån artificiella ängar har, utan för att visa hur uträkningar kan göras på en annan hushållsgrens bekostnad, nämligen åkerbrukets

----------------------------
 
0661Anmärkningar angående väderleken för oktober 1781Patriotiska Sällskapet
Sommaren som höll ut hela september fick ett brått slut, då det var frost den 2 oktober.

----------------------------
 
0662Tankar om skogars vård och nyttjandeAnonym
1781, dec.

TANKAR OM SKOGARS WÅRD OCH NYTTJANDE.

Stormväder, yxa och eld är skogens fiender. Enstaka träd som blir stående, faller ofta vid storm. Om man har en mosse med vitriolvatten kan man konservera träden i den.

Om man fäller ett träd i avsikt att ta lövet skövlar man snart sin skog. Att kvista trädet ger lika mycket löv, men trädet står kvar. Om man tar näver skall man spara litet och inte ta runt om. Trädet överlever med en remsa näver kvar.

Till gärdsel bör man välja gran eller en, som är varaktigare än tallen.

Lagen tillåter svedjning för mulbetets skull. Men man bör iakttaga stor försiktighet och anpassa tiden till när träden fäller sina frön, annars får man ingen återväxt.

Man bör inte lämna eldstål till vallhjonen, som ofta eldar för mygg. De kan orsaka svåra vådeldar. Husbonden borde plikta något.

Det vore önskvärt att man återplanterar efter svedjning.

Man bör skaffa sig ny kunskap om skogshushållning. Patriotiska Sällskapet verkar i hög grad för detta, men vid varje gymnasium borde finnas en lektor, som lärde eleverna dessa praktiska ting.

Till vad glädje och nytta lär vi oss Roms och Greklands historia, om vi inte kan lära oss sköta vår lanthushållning.

----------------------------
 
0663Om arrenden, lantegendomar, kronoutlagor, utrikes skatteköp och penningbrist i SverigeAnonym
1781, dec.

OM ARRENDEN, LANDT-EGENDOMAR OCH KRONO-UTLAGOR UTRIKES, SKATTE-KÖP OCH PENNINGE BRIST I SWERIGE, TJENANDE TIL SWAR PÅ ANMÄRKNINGARNE, SOM INFLUTIT UTI MARS MÅNADS HUSHÅLLNINGS-JOURNAL 1781. SIDAN 8 OCH DE FÖLJANDE.

Att jord, som från sitt vilda tillstånd skall förvandlas till åker, alltid fordra påkostning. Det räcker inte att på lättingars sätt utnyttja elden som sin arbetare.

I Sverige finns inga uträkningar på kostnaden, att förvandla ett stycke vildmark till åker. En hög herre i Frankrike har gjort en sådan uträkning vilken redovisas.

----------------------------
 
0664Anmärkningar vid ängsskötselnAnonym
1781, dec

ANMÄRKNINGAR WID ÄNGS-SKÖTSELN

En äng som är våt av höstregn blir mossig. Därför bör ängen dikas och groparna fyllas innan jorden fryser. Höstvattnet är skadligt för jorden, medan vårvattnet är gödande. Kan man ha en damm för vårvattnet, som släppes på vartefter våren framskrider, är detta till nytta. Om hela ängen på hösten täcks med vatten till en sjö, som fryser är det inte skadligt. Det är endast när vattnet står i pussar.

----------------------------
 
0665Om mortaliteten i StockholmAnonym
1781, dec.

OM MORTALITETEN I STOCKHOLM.

I alla stora städer dör fler än som föds, men i Stockholm är antalet döda betydligt fler än födda. Till Stockholm måste vart år i medeltal inflytta 786 personer om folkmängden skall vara stabil.

----------------------------
 
0666Anmärkningar angående väderleken för november 1781Patriotiska Sällskapet
----------------------------