Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0654Anmärkningar angående väderleken för september 1781Patriotiska Sällskapet
Så varmt har september inte varit på 30 år.

----------------------------
 
0655Berättelse om ÅlandEhrenmalm, Sam.
1781, nov

BERÄTTELSE OM ÅLAND

Åland består av flera öar. De ligger 4 mil från Grisslehamn. Fasta landet innehåller 6 socknar och 3 kungsgårdar, Kastellholm, Haga och Grelsby.

Kastellholms slott, som skall vara uppbyggt av Birger Jarl den yngre är nu uppbyggt på annan plats. Efter Gustaf Adolfs död styrdes Åbo Hövdingedöme av ståthållare Stellan Mörner.

1561 gavs Kastellholm i förläning till Gustav Vasas gemål Katarina.

1680 förlänades Åland Carl XI:s gemål, Drottning Ulrika Eleonora. Av ålder har Åland varit en kungspark och djurgård för älgar, men sedan dessa högdjur blivit förstörda vid den ryska invasionen, har Åland ställts lika som andra provinser.

Där finns 186 ordinarie båtsmän, prästerskap, skola, fältskär, provinsialläkare, kronofogde och jägeribetjäning.

Näringsfången är åkerbruk, fiske, ladugårdsskötsel och vedförsäljning till Stockholm. Ängsskötseln är frodig. Skogarna innehåller gran och tall och alla trädslag som finns i riket utom bok. Med 80 båtar och åtskilliga kajutbåtar driver de handel med Stockholm. Frakter, skjutsningar och postbefordran ger någon inkomst. Redogörelse för inkomst och ränta i åtskilliga tabeller.

----------------------------
 
0656Strödda underrättelser om landthushållningen uti HolsteinAlströmer, Jonas
1781, nov

STRÖDDA UNDERRÄTTELSER OM LANDTHUSHÅLLNINGEN UTI HOLSTEIN

Jag vill redovisa mina intryck från en resa i Holstein. De är dock något ostädade på grund av andra göromål. Redogörs i detalj för gården Haselburgs skötsel och avkastning. Gården tillhör greve von der Nats och är belägen 1/2 mil från Neustadt. Ritning på ladugård. Smör och osttillverkningen är omfattande och Modeer skriver i en anmärkning att dylika mekaniska smörkärnor finns beskrivna i Norska Vetenskapssällskapets skrifter.

----------------------------
 
0657Sätt att förbättra ängar och betesmarker utan plöjningAnonym
1781, nov

SÄTT ATT FÖRBÄTTRA ÄNGAR OCH BETESMARKER UTAN PLÖJNING

Högar av mylla förs ut på ängen under sommaren. På vintern fryser den sönder och nästa vår sås marken med så gott höfrö man kan få och myllan krattas över och vältas. Den underliggande mossan ruttnar och ger gödning till gräset. Man bör undvika surtuppor, hundloka, vildmynta och försöka få hö av tåtel, vial, luzern och väppling. När man slår skall man spara 2-3 tum och inte låta djuren beta för tidigt. Särskilt på hösten är ängen ömtålig för trampning. Gör man diken är det bra mull att ta tillvara för ängsförbättring. Även torv är utmärkt förbättringsmedel, om man tänder den och strör ut askan. Samma metod kan kanske användas vid flygsand, om man byter ut myllan mot lera. Denna ängsförbättring kan ske när som helst, av vem som helst utan hjälp av dragdjur.

----------------------------
 
0658Oförgripliga tankar om lyxens verkan på folkmängdenHolthusen, C J v
1781, nov

OFÖRGRIPLIGA TANKAR OM LUXENS WERKAN PÅ FOLK-BRISTEN

Hur lätt en nation förfaller genom självsvåld, slöseri, tvedräkt, egennytta och maklighet vet vi. Detta är ej mitt ämne. Men den personliga lyxen, som förgiftar hjärtat och sederna, vill jag förklara.

Den högfärdige slösaren strör ut pengar, men vad gynnar det staten? Nu ökas betjäningen med en tredjedel. Giftermålen minskar, vem vill ha en solbränd eller urblekt flicka längre? Vad skall man göra med alla gamla kammarpigor, som är otjänliga att öka folknumren? Skulle ett krig komma blev det endast gamla kammartjänare, kuskar, taffeltäckare, hårfrisörer och kockar kvar att sköta jorden, handeln och sjöfarten. En soldat bör vara härdad och inte lat, då är han otjänlig till det militära. Vad gör alla dess betjänter under de många timmar deras herrskap inte behöver dem. Jo, sover, spelar och sprider ut på gator och torg, vad de hört sina herrskap tala om. Borde de inte hållas i nyttigt arbete, att på fritimmar lära sig ett hantverk. Det pudrade håret och klockkedjan skulle ändå skilja dem från buldanrocken.

Om man undantar Riksens Råd och de högre ämbeten, som för sin värdighet är nödsakade att ha uppvaktning, skulle andra kunna nöja sig med unga flickor till taffeltäckning och uppvaktning vid borden. De kunde var snyggt klädda med snören och dekorationer. Äldre och stadigare kvinnor till matlagning och möer eller änkor till kammartjänare. Då skulle det räcka med en lakej och en kusk.

De unga flickorna skulle lära sparsamhet och anständiga hussysslor och bli gott födda och snarare gifta, vilket skulle ge upphov till att öka folkmängden.

Handelsmän skulle kunna ha flickor i sina butiker istället för boddrängar. Flickor kan också räkna, mäta och väga. Hantverkare skulle ha kvinnor istället för gesäller och lärgossar. Arbetet skulle gå fortare för dem, som inte känner så många krogar och härbärgen. Dessa kunde sedan gifta sig inom skrået och vara sin man till hjälp med sitt arbete, vilket vore bättre än arv och hemgifter.

----------------------------
 
0659Sätt att anlägga sänghumlegårdLenholm, Jacob
1781, nov

SÄTT ATT ANLÄGGA SÄNG-HUMLEGÅRD

Istället för ris- eller kuphumlegårdar, som ofta blir överväxta med ogräs, har jag anlagt en sänghumlegård. Sängen är 2 alnar i fyrkant. Att blanda svindynga i gödningen kan skrämma mullvadarna, som annars äter rötterna. Rötterna läggs i sängen och allt täcks med vetehalm. Rensa bort det ogräs som syns. På våren, när gökarna sticker upp, sätter man en stör vid varje gök. Man behåller de kraftigaste skotten från varje rot. När rankorna hunnit upp binder man dem vid stören. Tjuvskott nedtill klippes bort. På detta sätt spar man skog, då rishumlegårdar oftast är byggda på unga talltoppar.

----------------------------
 
0660Anmärkning vid noten i Oeconom Dictions 2:dra del, tagen ur Kungl. Patriotiska Sällskapets Hushållnings-Journal 1777Anonym
1781, nov

ANMÄRKNING WID NOTEN I OECONOM. DICTION. 2:DRA DEL. PAG. 490, TAGEN UTUR KONGL, PATR, SÄLSK. HUSHÅLLNINGS-JOURNAL 1777, SIDAN 76. F MOZELIUS

Anmärkningen gäller utsäde på ett tunnland. Man har inte gjort denna anmärkning för att bestrida den stora förmån artificiella ängar har, utan för att visa hur uträkningar kan göras på en annan hushållsgrens bekostnad, nämligen åkerbrukets

----------------------------
 
0661Anmärkningar angående väderleken för oktober 1781Patriotiska Sällskapet
Sommaren som höll ut hela september fick ett brått slut, då det var frost den 2 oktober.

----------------------------
 
0662Tankar om skogars vård och nyttjandeAnonym
1781, dec.

TANKAR OM SKOGARS WÅRD OCH NYTTJANDE.

Stormväder, yxa och eld är skogens fiender. Enstaka träd som blir stående, faller ofta vid storm. Om man har en mosse med vitriolvatten kan man konservera träden i den.

Om man fäller ett träd i avsikt att ta lövet skövlar man snart sin skog. Att kvista trädet ger lika mycket löv, men trädet står kvar. Om man tar näver skall man spara litet och inte ta runt om. Trädet överlever med en remsa näver kvar.

Till gärdsel bör man välja gran eller en, som är varaktigare än tallen.

Lagen tillåter svedjning för mulbetets skull. Men man bör iakttaga stor försiktighet och anpassa tiden till när träden fäller sina frön, annars får man ingen återväxt.

Man bör inte lämna eldstål till vallhjonen, som ofta eldar för mygg. De kan orsaka svåra vådeldar. Husbonden borde plikta något.

Det vore önskvärt att man återplanterar efter svedjning.

Man bör skaffa sig ny kunskap om skogshushållning. Patriotiska Sällskapet verkar i hög grad för detta, men vid varje gymnasium borde finnas en lektor, som lärde eleverna dessa praktiska ting.

Till vad glädje och nytta lär vi oss Roms och Greklands historia, om vi inte kan lära oss sköta vår lanthushållning.

----------------------------