Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0650Välmenta råd för lantmannen vid foderbrist, givna på begäran av en ledamot i Kungl. VetenskapsakademienAnonym
1781, okt

WÄLMENTA RÅD FÖR LANDTMANNEN I FODERBRIST, GIFNA, PÅ BEGÄRAN, AF EN KONGL. WETENSKAPS ACADEMIENS LEDAMOT

Något råd att ge erfarna lantmän i denna fråga finns inte, annat än att samla allt som går att använda som foder. Även nedfallna löv kan torkas och ges med litet salt. Mossa, lavar särskilt renmossa, som användes av islänningen till gröt och välling. Den anses också som botemedel mot lungsot. Vitmossan används i Värmland till föda för hundar. Nässlor ger mycket mjölk och är därför lämpliga för korna. Ris av en och gran blandat med halmsorter, löv, sjöfoder och dylikt. Ingen säd bör ges rå utan i bröd eller mjöl. Drank och malt blandas i fodret. För att rädda tänderna bör djuren ibland få torrt foder. Djuren bör få mat flera gånger om dagen. Finns ljunghedar skall djuren släppas där en stund om dagen för att själva skaffa sig föda.

Lantbrukaren skall ha noga kontroll hur långt hans foder räcker och fördela det jämt över tiden. I stället för att strö halm under djuren får man ta granris. Vass och gräs, som växer vid stränderna skall tas tillvara. Varje god hushållare skall minska sin fårhjord, vilken snart går att återställa igen.

Ett förslag till fordring av hästar har kommit från Göteborg. Vetehalm och ärthalm hackas i en hackelsekista med lite hö.

Korna skall ha hö om de skall ge mjölk. Emellertid kan man ge dem skuren halm. Om kon kalvar måste hon ha rikligare foder. Bönhalm, boss och enelag. Löv uppblött i vatten.

Oxar får nöja sig med råghalm.

----------------------------
 
0651Anmärkningar angående folkmängdenAnonym
1781, okt

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FOLKMÄNGDEN

I Låchteå socken, Österbotten, har folkmängden trots smittkoppor fördubblats på 30 år. De är nu 4463 personer.

I Skara har fötts 7615 barn 1780. 114 tvillingpar och 1 hustru har fött trillingar. 4 barnaföderskor har varit över 50 år. I stiftet finns 179591 personer.

I Hallands län var folkmängden 1780 68860 personer. Hela året var hälsosamt.

----------------------------
 
0652Brev i åtskilliga hushållningsämnenWaller, Eric
1781, okt

BREF I ÅTSKILLIGA HUSHÅLLNINGS-ÄMNEN

Frommentalen har varit dålig i år på grund av torkan, men även jordarten har haft betydelse. Om jag lever skall jag berätta om jag lyckats bättre på annan jord. För några år sedan gjorde jag en liten damm, varifrån jag tänkt vattna en äng. Ortens erfarnaste hushållare gillade inte detta, då de påstod att det bara skulle gynna mossa. I år när torkan är som värst vågade jag mig dock på att vattna ett litet stycke. Det dröjde länge innan resultatet visade sig, men sedan fick jag min bästa slåtter där. Uppmuntrad härav, tänker jag nästa år, om Gud vill, börja vattningen mer regelbundet. Säden blev grov och strid trots att skyltalet inte var så stort.

Bland nyttiga påfund är en sädesrensningsmaskin som herr Ridderstam i Värmland låtit inkomma. Denna är bättre än den som herr sekreteraren lånade mig modell till.

----------------------------
 
0653Vidare angående årsväxt och varupriserAnonym
1781, okt

WIDARE ANGÅENDE ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER

Västernorrland. Liten höväxt på grund av torka. Sädesbärgningen liten men god. Säden besvärad av maskar.

Umeå. Trots torkan god skörd.

Öland. Den torraste sommar någon minns. Liten höskörd, men besynnerligt god säd. Svårt med vatten. Ingen sill eller torsk.

Kalmar. Svår torka och lite hö. Kreaturen kommer med svårighet att framfödas över vintern. Rågen ganska god. Inget smör eller ost.

Karlstad. Vid marknaden var de västgötska båtarna, som pläga sälja säd här endast halvlastade. Allt såldes första dagen.

----------------------------
 
0654Anmärkningar angående väderleken för september 1781Patriotiska Sällskapet
Så varmt har september inte varit på 30 år.

----------------------------
 
0655Berättelse om ÅlandEhrenmalm, Sam.
1781, nov

BERÄTTELSE OM ÅLAND

Åland består av flera öar. De ligger 4 mil från Grisslehamn. Fasta landet innehåller 6 socknar och 3 kungsgårdar, Kastellholm, Haga och Grelsby.

Kastellholms slott, som skall vara uppbyggt av Birger Jarl den yngre är nu uppbyggt på annan plats. Efter Gustaf Adolfs död styrdes Åbo Hövdingedöme av ståthållare Stellan Mörner.

1561 gavs Kastellholm i förläning till Gustav Vasas gemål Katarina.

1680 förlänades Åland Carl XI:s gemål, Drottning Ulrika Eleonora. Av ålder har Åland varit en kungspark och djurgård för älgar, men sedan dessa högdjur blivit förstörda vid den ryska invasionen, har Åland ställts lika som andra provinser.

Där finns 186 ordinarie båtsmän, prästerskap, skola, fältskär, provinsialläkare, kronofogde och jägeribetjäning.

Näringsfången är åkerbruk, fiske, ladugårdsskötsel och vedförsäljning till Stockholm. Ängsskötseln är frodig. Skogarna innehåller gran och tall och alla trädslag som finns i riket utom bok. Med 80 båtar och åtskilliga kajutbåtar driver de handel med Stockholm. Frakter, skjutsningar och postbefordran ger någon inkomst. Redogörelse för inkomst och ränta i åtskilliga tabeller.

----------------------------
 
0656Strödda underrättelser om landthushållningen uti HolsteinAlströmer, Jonas
1781, nov

STRÖDDA UNDERRÄTTELSER OM LANDTHUSHÅLLNINGEN UTI HOLSTEIN

Jag vill redovisa mina intryck från en resa i Holstein. De är dock något ostädade på grund av andra göromål. Redogörs i detalj för gården Haselburgs skötsel och avkastning. Gården tillhör greve von der Nats och är belägen 1/2 mil från Neustadt. Ritning på ladugård. Smör och osttillverkningen är omfattande och Modeer skriver i en anmärkning att dylika mekaniska smörkärnor finns beskrivna i Norska Vetenskapssällskapets skrifter.

----------------------------
 
0657Sätt att förbättra ängar och betesmarker utan plöjningAnonym
1781, nov

SÄTT ATT FÖRBÄTTRA ÄNGAR OCH BETESMARKER UTAN PLÖJNING

Högar av mylla förs ut på ängen under sommaren. På vintern fryser den sönder och nästa vår sås marken med så gott höfrö man kan få och myllan krattas över och vältas. Den underliggande mossan ruttnar och ger gödning till gräset. Man bör undvika surtuppor, hundloka, vildmynta och försöka få hö av tåtel, vial, luzern och väppling. När man slår skall man spara 2-3 tum och inte låta djuren beta för tidigt. Särskilt på hösten är ängen ömtålig för trampning. Gör man diken är det bra mull att ta tillvara för ängsförbättring. Även torv är utmärkt förbättringsmedel, om man tänder den och strör ut askan. Samma metod kan kanske användas vid flygsand, om man byter ut myllan mot lera. Denna ängsförbättring kan ske när som helst, av vem som helst utan hjälp av dragdjur.

----------------------------
 
0658Oförgripliga tankar om lyxens verkan på folkmängdenHolthusen, C J v
1781, nov

OFÖRGRIPLIGA TANKAR OM LUXENS WERKAN PÅ FOLK-BRISTEN

Hur lätt en nation förfaller genom självsvåld, slöseri, tvedräkt, egennytta och maklighet vet vi. Detta är ej mitt ämne. Men den personliga lyxen, som förgiftar hjärtat och sederna, vill jag förklara.

Den högfärdige slösaren strör ut pengar, men vad gynnar det staten? Nu ökas betjäningen med en tredjedel. Giftermålen minskar, vem vill ha en solbränd eller urblekt flicka längre? Vad skall man göra med alla gamla kammarpigor, som är otjänliga att öka folknumren? Skulle ett krig komma blev det endast gamla kammartjänare, kuskar, taffeltäckare, hårfrisörer och kockar kvar att sköta jorden, handeln och sjöfarten. En soldat bör vara härdad och inte lat, då är han otjänlig till det militära. Vad gör alla dess betjänter under de många timmar deras herrskap inte behöver dem. Jo, sover, spelar och sprider ut på gator och torg, vad de hört sina herrskap tala om. Borde de inte hållas i nyttigt arbete, att på fritimmar lära sig ett hantverk. Det pudrade håret och klockkedjan skulle ändå skilja dem från buldanrocken.

Om man undantar Riksens Råd och de högre ämbeten, som för sin värdighet är nödsakade att ha uppvaktning, skulle andra kunna nöja sig med unga flickor till taffeltäckning och uppvaktning vid borden. De kunde var snyggt klädda med snören och dekorationer. Äldre och stadigare kvinnor till matlagning och möer eller änkor till kammartjänare. Då skulle det räcka med en lakej och en kusk.

De unga flickorna skulle lära sparsamhet och anständiga hussysslor och bli gott födda och snarare gifta, vilket skulle ge upphov till att öka folkmängden.

Handelsmän skulle kunna ha flickor i sina butiker istället för boddrängar. Flickor kan också räkna, mäta och väga. Hantverkare skulle ha kvinnor istället för gesäller och lärgossar. Arbetet skulle gå fortare för dem, som inte känner så många krogar och härbärgen. Dessa kunde sedan gifta sig inom skrået och vara sin man till hjälp med sitt arbete, vilket vore bättre än arv och hemgifter.

----------------------------