Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
2066Om vattens förvarande under sjöresorRuthensparre, J L
1808, mars-april

OM WATTENS FÖRWARANDE UNDER SJÖ-RESOR. AF J.L.RUUTHENSPARRE, ÖFWERSTE OCH RIDDARE.

Hälsosamt vatten är ett av livets högsta förnödenheter. För sjömän är det extra viktigt att kunna förvara vattnet friskt. Man har funnit att den skörbjugg, som ofta drabbar sjöfarande beror på osunt vatten. Olika sätt att avhjälpa detta har varit att tillsätta kalk och träkol.

Doktor Solander, som tillsammans med Banks och Cook kringseglade Söderhavet, använde träkol att rena vattnet och även förbättra fläsk och köttvaror.

Kapten Krusentern brände hårt invändigt de vattenliggare och fat, som han använde och fann att det gick att hålla vattnet friskt.

På krigsskeppet Prins Carl provade man att hälla i en halv butelj destillerat Vårbyvatten mättat med Oleum Vikriol och röda rosor i ett fastage av 72 kannors rymd.

Flera olika sätt att bevara vatten redovisas.

----------------------------
 
2067En ny metod att röta linAnonym
1808, mars-april

EN NY METOD ATT RÖTA LIN.

Rötningen skall som bekant skilja tågen från barken eller det yttre skalet. Ibland rötas i stillastående vatten, ibland i rinnande och ibland breder man ut linet på marken.

Om linet rötas i stillastående vatten blir den omgivande luften fördärvad och kan ge upphov till epidemiska sjukdomar. Det bästa sättet är att röta på en stor yta på marken då man med människomakt kan avpassa fermentationen till sitt erforderliga förhållande.

En hr Brale i Frankrike uppfann ett rötningsätt, som synes vara befriat från förutnämnde olägenheter och medför flera fördelar.

1) att bringa vattnet i det närmaste kokning (90 grader)

2) att slå grön såpa i vattnet

3) att nedsänka linet, så att vattnet täcker och sluta till kärlet

4) att lämna linet på detta vis i 2 timmar. Linet blir mera lättspunnet och lämnar mindre skärvor efter detta rötningssätt.

----------------------------
 
0648Försök med Lathyrus Pratensis Sigals ärter eller vialAdlerberg, Bergius
1781, okt

FÖRSÖK MED LATHYRUS PRATENSIS SIGALS ÄRTER ELLER WIAL

Jag har uppmärksammat en ört på mina egendomar på Värmdö. Detta gräs kryper med fina rötter och den avslagna stjälken blommar på nytt och ger frö. Blommorna är gula. Det äts med begärlighet av hästar, kor, får och svin. Det växer i all slags jord. Det borde med alla sina goda egenskaper kultiveras. I ett herbarium har jag hittat det under namn av Lathyrus Pratensis, jordmöss. Undertecknat Adlerberg.

Bergius svarar, att denna växt är Lathyrus Pratensis och är perenn. Han anser också att den borde kultiveras.

Modeer säger, att vial ätes av hemtama djur och i England kultiveras den med förmån i ängar. Linné ansåg den dock omöjlig på öppna fält och stark sol

----------------------------
 
0649Tankar om foderbristens avhjälpandeAnonym
1781, okt

TANKAR OM FODERBRISTENS AFHJELPANDE

Den svåra foderbristen är av största intresse att avhjälpa. Jag har varit lantbrukare i 37 år och flera gånger upplevt detta. Mitt första år som lantbrukare hade jag inget eget foder utan måste köpa. Jag hade lyckligtvis skog. Där tog jag granris och hackade och bultade, slog på dricka eller saltvatten och hackad vetehalm. Även hästarna vande sig vid denna diet och jag kunde ta äldre ris och blanda i mindre halm och havremjöl. På detta sätt framfödde jag tre hästar från 2 febr till 11 maj, då de släpptes på bete med ganska gott hull. Det hade gått åt ett lass hö, ett tjog havrehalm och en tunna malen havre. Senare har jag med hjälp av två drängar framfött 9 hästar på samma sätt. Det fordrade övervakning, ty husbondens öga gör hästen fet.

Åren 1772-73 var svårare, då det inte fanns drank. Jag skaffade en liten balja till varje ko och blandade färsk hästgödsel, granris, vetehalm och blandsädsmjöl. Mellan varje mål gjordes baljorna rena. På detta levde 32 kor.

I år blir det svårare, då jag inte längre har egen skog eller nära till något kronobryggeri. Men jag tänker ändå börja med denna utfordring så snart djuren tas in för vintern.

----------------------------
 
0650Välmenta råd för lantmannen vid foderbrist, givna på begäran av en ledamot i Kungl. VetenskapsakademienAnonym
1781, okt

WÄLMENTA RÅD FÖR LANDTMANNEN I FODERBRIST, GIFNA, PÅ BEGÄRAN, AF EN KONGL. WETENSKAPS ACADEMIENS LEDAMOT

Något råd att ge erfarna lantmän i denna fråga finns inte, annat än att samla allt som går att använda som foder. Även nedfallna löv kan torkas och ges med litet salt. Mossa, lavar särskilt renmossa, som användes av islänningen till gröt och välling. Den anses också som botemedel mot lungsot. Vitmossan används i Värmland till föda för hundar. Nässlor ger mycket mjölk och är därför lämpliga för korna. Ris av en och gran blandat med halmsorter, löv, sjöfoder och dylikt. Ingen säd bör ges rå utan i bröd eller mjöl. Drank och malt blandas i fodret. För att rädda tänderna bör djuren ibland få torrt foder. Djuren bör få mat flera gånger om dagen. Finns ljunghedar skall djuren släppas där en stund om dagen för att själva skaffa sig föda.

Lantbrukaren skall ha noga kontroll hur långt hans foder räcker och fördela det jämt över tiden. I stället för att strö halm under djuren får man ta granris. Vass och gräs, som växer vid stränderna skall tas tillvara. Varje god hushållare skall minska sin fårhjord, vilken snart går att återställa igen.

Ett förslag till fordring av hästar har kommit från Göteborg. Vetehalm och ärthalm hackas i en hackelsekista med lite hö.

Korna skall ha hö om de skall ge mjölk. Emellertid kan man ge dem skuren halm. Om kon kalvar måste hon ha rikligare foder. Bönhalm, boss och enelag. Löv uppblött i vatten.

Oxar får nöja sig med råghalm.

----------------------------
 
0651Anmärkningar angående folkmängdenAnonym
1781, okt

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FOLKMÄNGDEN

I Låchteå socken, Österbotten, har folkmängden trots smittkoppor fördubblats på 30 år. De är nu 4463 personer.

I Skara har fötts 7615 barn 1780. 114 tvillingpar och 1 hustru har fött trillingar. 4 barnaföderskor har varit över 50 år. I stiftet finns 179591 personer.

I Hallands län var folkmängden 1780 68860 personer. Hela året var hälsosamt.

----------------------------
 
0652Brev i åtskilliga hushållningsämnenWaller, Eric
1781, okt

BREF I ÅTSKILLIGA HUSHÅLLNINGS-ÄMNEN

Frommentalen har varit dålig i år på grund av torkan, men även jordarten har haft betydelse. Om jag lever skall jag berätta om jag lyckats bättre på annan jord. För några år sedan gjorde jag en liten damm, varifrån jag tänkt vattna en äng. Ortens erfarnaste hushållare gillade inte detta, då de påstod att det bara skulle gynna mossa. I år när torkan är som värst vågade jag mig dock på att vattna ett litet stycke. Det dröjde länge innan resultatet visade sig, men sedan fick jag min bästa slåtter där. Uppmuntrad härav, tänker jag nästa år, om Gud vill, börja vattningen mer regelbundet. Säden blev grov och strid trots att skyltalet inte var så stort.

Bland nyttiga påfund är en sädesrensningsmaskin som herr Ridderstam i Värmland låtit inkomma. Denna är bättre än den som herr sekreteraren lånade mig modell till.

----------------------------
 
0653Vidare angående årsväxt och varupriserAnonym
1781, okt

WIDARE ANGÅENDE ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER

Västernorrland. Liten höväxt på grund av torka. Sädesbärgningen liten men god. Säden besvärad av maskar.

Umeå. Trots torkan god skörd.

Öland. Den torraste sommar någon minns. Liten höskörd, men besynnerligt god säd. Svårt med vatten. Ingen sill eller torsk.

Kalmar. Svår torka och lite hö. Kreaturen kommer med svårighet att framfödas över vintern. Rågen ganska god. Inget smör eller ost.

Karlstad. Vid marknaden var de västgötska båtarna, som pläga sälja säd här endast halvlastade. Allt såldes första dagen.

----------------------------
 
0654Anmärkningar angående väderleken för september 1781Patriotiska Sällskapet
Så varmt har september inte varit på 30 år.

----------------------------