Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1949Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1804Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1950Anmärkning vid en på rågen i Roslagen iakttagen mindre vanlig åkommaÖhrströmer, Fredric
1804, maj-juni

ANMÄRKNINGAR WID EN PÅ RÅGEN DETTA ÅR I ROSLAGS ORTEN IAKTTAGEN MINDRE WANLIG ÅKOMMA.

Omkring pingsttiden syntes på rågaxen besynnerliga brandgula fläckar. Gamla i orten hade aldrig sett något liknande. Den liknade en i norra orterna vanlig åkomma på kornet, som kallades Rugga. Den tros härröra från honungsdagg, som i blomningstiden faller ned.

Våra hushållsböcker tala icke om denna åkomma på rågen utan nämner bara brand och rost. Orsaken till brand anses vara en mask. Denna åkomma på rågen tycks inte påverka växten. Mjölet var vitt och välsmakande.

Snarare är det en åkomma kallad rost. Orsakerna liksom själva sjukdomen är okända. Dock har en del gissningar gjorts. Först trodde man att det kunde vara samma insekt som Forskål hittade på vassen vid Nilen. Inte heller honungsdagg förefaller troligt. Det troligaste är en svamp, men innan man säkert vet, är det min uppgift att endast intressera för en närmare undersökning.

C.B. Rutström kommer med några erinringar med anledning av artikeln om någon åkomma på rågen. Han tror säkert att det är rosten.

Den kända hushållsboken av herr Rafn har fel när han påstår att rosten bara angriper strået och bladen. Denna är till sin natur en särskild växt i örtläran nämnd Fungi.

----------------------------
 
1951Beskrivning på en mullharv, som sedan åkern är brukad, går efter ett par dragare och myllar ned sädenAnonym
1804, maj-juni

BESKRIFNING PÅ EN MULL-HARF, HWILKEN, SEDAN ÅKERN ÄR TILBRUKAD, GÅR LÄTT EFTER ET PAR DRAGARE OCH MYLLAR WÄL NED DEN SÅDDA SÄDEN: SE BIFOGADE FIGUR.

Ritning och beskrivning.

Man kan beställa den hos slussinspektor H.S.Mossberg i Arboga. Han ombesörjer också deras avsändande till beställd ort.

----------------------------
 
1952Om ostrons plantering i EnglandSolander
1804, maj-juni

OM OSTRON-PLANTERING I ENGLAND, MEDDELAD HERR DIRECTEUREN OCH RIDDAREN P.P.BAGGE, AF FRAMLEDNE DOCTOR SOLANDER.

I maj lägger ostronen sin rom. Den ser ut som en droppe talg och är stor som ett runstycke. Den fästes på olika saker på sjöbotten. Engelsmännen kallar den clutch. Inom 24 timmar är den omgiven av ett tunt skal.

I maj är det tillåtet att fiska ostron av vad storlek som helst. Dessutom får man ta clutchen om man inte lyckas skära loss ostronet. Detta är senare helt förbjudet. Då man under maj får upp små ostron utkastas de på bankar eller s.k. ostronbäddar och efter tre år är de tillräckligt stora att fiskas.

Ostronen är sjuka när de lagt rommen men i augusti är de friska igen. Fiskarna säger att hanarna har svartsjukan och honorna vitsjukan. Detta på grund av det vita slem, som ligger omkring skägget. Doktor Lister menar att slemmet är mjölke och det svarta är rommen.

Det är stränga straff på att förstöra eller borttaga clutchen eller att inte förgöra femfingern, som har en spårklinga som förstör ostronet.

Gröna ostron utgöra ej ett särskilt släkte utan blir det genom konst. Man lägger ostron i grunda saltvatten pölar och efter 5-6 dagar ändrar de färg. Det beror troligen på jordmånen.

----------------------------
 
1953Rön över ljus av vax, talg, valrav även blandade i avseende på besparing och nödig upplysningHermbstädt
1804, maj-juni

RÖN ÖFWER ÅTSKILLIGA SLAGS LJUS, AF WAX, TALG OCH WALRAF, ÄFWEN AF DESSA ÄMNEN BLANDADE, SÅ I AFSEENDE PÅ BESPARING AF SAMMA ÄMNEN, SOM PÅ WINNANDE AF NÖDIG UPLYSNING. AF ÖFWER-MEDICINAL-RÅDET HERMSTADT.

Ljus är en nödvändighet i alla samhällsklasser och måste förbilligas så mycket som möjligt. 11 försök för att uppnå detta har gjorts, genom flera olika blandningar av vax, talg och valrav. Den som vill bränna ljus med största besparing skall stöpa smala ljus av talg. En platt veke ger större besparing, men störst skulle en ihålig veke ge.

----------------------------
 
1954Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1804Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1955Anteckningar angående några märkliga orter i England, Holland och FrankrikeAnonym


1804, juli-aug

ANTECKNINGAR ANGÅENDE NÅGRA MÄRKELIGA ORTER OCH INRÄTTNINGAR I ENGLAND, HOLLAND OCH FRANKRIKE.

Garnblekeri utanför Harlem i Holland. Här sysselsätts 60 personer under sommaren.

Golvmattsfabriken i Vilton. Här tillverkas mattor av ypperligt slag. 40 vävstolar. Man väver av linnebotten med plyschinslag av ylle.

Hesselgrenske Sockerbruken i Amsterdam. Klarifieringen sker med ägg och inte med oxblod, som annars är vanligt.

Sockersorterna är: Dubbelt Canarie, Canarie, Puyker, Rafinade, Melis, Lumpen och Bastar.

Marseillansk ansjovis. Ansjovisen är en liten havsfisk lik en sardin eller liten strömming. Den varvas i kar med grovsalt och en speciell röd jord som finns runt Marseille.

Husassuranser i Berlin. Då någon byggt eller köpt ett hus inregistreras värdet i magistraten. Vid eldsvåda betalas en ringa summa till staden. Detta är således en säker brandkassa, som egentligen inte finns. En mycket märklig inrättning. Var 13:e månad erhåller varje husägare eller hyresman en sedel, där han förbinder sig att hålla en karl till hands om eld utbryter.

Handelsbiblioteket i Hamburg. En samling av traktater, som används av handlande endast.

Rostat och gammalt smitt järn samlas och återvinns i Danzig och säljs i Polen.

Krutet i Holland är billigare än det som framställs i Sverige. Detta är märkligt med tanke på att inga av ingredienserna finns i Holland, medan Sverige har både bränslet, salpetern och svavlet.

Yllesvepningar i England är i lag beslutat 1666 till yllefabrikernas stora förkovran. Man kan betala böter om man föredrar att begravas i linnesvepning.

Penningintresset i England är 5%. Tar man mer straffas man med 3 gånger kapitalets värde.

Engelska kanoner som nyttjas på krigsskeppen är lättare än de svenska.

----------------------------
 
1956Anstalter till allmänna hushållningens förbättrande på ÖlandAnonym
1804, juli-aug

ANSTALTER TIL ALLMÄNNA HUSHÅLLNINGENS FÖRBÄTTRANDE PÅ ÖLAND.

Djurgårdsinrättningen på Öland skall upphöra. Landshövdingen Ankarsvärd har låtit infordra upplysningar om, hur man skall kunna förbättra hushållningen. Skogsplantering både för kronan och landets nytta föreslås. Det gäller plantering av ekskog och den inhägnad som behövs skall göras av sten som ett frivilligt arbete av allmogen. Däremot skall det åläggas inhyseshjonen som fått taga mark på området att underhålla muren.

8 skogvaktare skall utses. Allmogen skall dessutom intresseras för att utöka sin ängsmark för att kunna hålla fler kreatur. Då får man mer gödsel till åkern och förbättrad avkastning. Man uppmanas att hålla ordning på alla de kringströvande hästar som finns på kronans mark.

För att inte ännu mer förvärra skogsbristen skall byggas av sten. Till bränsle får bara tas skräpved. Kalkbränning till husbehov liksom tjärbränning får ta bränsle på kronans mark. Dock inte om kalken skall säljas.

De stora väderkvarnarnas antal måste minska, då de slukar allt för mycket virke vid byggningen. Flera måste dela kvarn.

Det skall bli tillåtet att skjuta räv och andra skadedjur nu, då inte bara jägeribetjänter får ha vapen.

----------------------------
 
1909Att minska trädesjordenWäsström, Elof
1803, jan-febr

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS ÅR 1801 UTSATTE PRIS-FRÅGA: OM BÄSTA MEDEL OCH SÄTT, LÄMPELIGT TIL SWENSKA CLIMATET, AT MINDSKA WÅR ÅRLIGEN ÖFWERFLÖDIGA TRÄDESJORD TIL BÄRANDE SKÖRD AF SÄD, BOSKAPSFODER, JORDFRUKTER M.M. AF ELOF WÄSSTRÖM, COMMINISTER PÅ WERMDÖN.

Hur skall man mätta alla de nya medborgarna? Sveriges folkmängd har ingått ett stycke in på fjärde miljonen.

Hur skall man lösa problemet med all den gräsliga mängd säd, som den tillåtliga och otillåtliga brännvinspannan årligen slukar?

I andra länder ligger aldrig jorden i träda.

Trädgårdar, som visserligen gödslas, bär skörd varje år på samma jord.

Ängen, som trampas ner av kreaturen, bärgas varje år, ofta med vackert resultat.

Jag har använt tredingssäde med god avkastning.

Att odla all jord varje år medför ökat arbete, men betalar sig självt genom större glädje och vinst.

Ett problem vid ett nytt hushållsbruk är att sätta upp stängsel. Det är ett stort arbete och på orter med skogsbrist svårt, dock ej omöjligt.

Om 81000 hemman odlade ett tunnland istället för träda skulle riket få 486000 tunnor spannmål. Detta köpes nu och ett land med så stor åkerareal borde inte vara i behov att köpa ärter.

En förändring av stängsellagen måste ske. Skogen minskar genom träsk, sjöar, och vattendragens uttorkning. Den orimliga byggnadslagen att bondens halmlada skall vara timmerhus, vidare hemmansklyvningen som gör allt för att förminska skogen. Hägnaden tar orimligt med tid och borde bara finnas runt beteshagar för de större kreaturen.

Herdar och vallhjon bliva nu av nöden. Men på mindre hemman fördelade på flera åbor utfaller vallgång med större svårighet. Någon medelväg bör därför kunna påtänkas.

Beskrivning på en flyttbar stängselfålla, som kan användas på platser med skogsbrist.

Våra förfäder skrev i sina almanackor: När våt väderlek inträffar, låt hetta genomgå höstsäden. Dessutom gåvo de akt på månen och lät den styra arbetet. Detta var en dårskap, som dock hade korn av sanning åtminstone vad väderobservationerna anbelangar. Okunnigheten kastade sin harm på vår herre. Men att så i sur kall jord är inte det bästa.

Några anmärkningar angående väderleken, som är observerad från 1796-1802. Om tidningarna gav en rapport om det förutvarande väderläget, skulle lantbrukaren kunna lära sig att förutse det kommande vädret.

----------------------------