Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1945Tillägg om tvåltillverkningAnonym
1804, mars-april

TILLÄGGNING OM TWÅL-TILLWERKNING, EFTER DORCET, PELLETIER OCH LELIEVRE

Beskrivning av redskap och tillverkning. Till en tvål som görs kall av köksflott tar man svagare lut. Massan vispas med en träkäpp och torkas i en ask 60 dagar. Ger en god handtvål.

----------------------------
 
1946Underrättelse varifrån fällmask kommer på nysådd råg och hur den skall utrotasAnonym
1804, mars-april

UNDERRÄTTELSE, HWARIFRÅN FÄLLMASKEN KOMMER PÅ NYSÅDD RÅG OM HÖSTEN, OCH HURU DEN SKALL DERIFRÅN AFHÅLLAS SAMT UTROTAS

Denna ohyra skadar många tunnor råg varje år. Den kommer från gödselstackarna efter kor, svin och hästar. Den kvicknar till i solen och följer med ut på åkrarna, när man gödslar. Den försvinner efter frostnätter, men då kan den redan ha förödat åkern. Det är redan i ladugården boten skall göras. Man skalar av det översta lagret på gödselstacken, där maskarna sitter och krossar dem genom att låta folk och dragare trampa runt och vagnar köra över. På 6 år har jag inte haft fällmask på min åker.

----------------------------
 
1947Tjälebrist under snörika årWäsström, Elof
1804, mars-april

ANMÄRKNINGAR OM JORDYTANS KÄLBRIST UNDER SNÖRIKT WINTERSKIFTE, I HWILKA HÄNDELSER DEN KAN MEDFÖRA SKADA PÅ ÅRSGÅNGENS HÖST-BRÅDD, SAMT PÅ HWAD SÄTT FARAN KAN AFHJELPAS; AF ELOF WÄSSTRÖM, PASTOR I FERNEBO

Om marken inte fryser innan snön lägger sig skadas brodden på höstsäden. Det finns ett sätt att avhjälpa detta genom att man kastar upp gropar i snön på jämna mellanrum. Dessa bildar liksom skorstenar och marken avkyls mer än man skulle tro.

----------------------------
 
1948Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1804, mars-april

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR, M M

Ett nybildat stipendium på 20 riksdaler för odling inom Skaraborgs län har utdelats. Samma person, soldat Junker, fick Sällskapets hedersjettong att bära på bröstet. Några till har belönats för uppodling och stenbyggning.

----------------------------
 
1949Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1804Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1950Anmärkning vid en på rågen i Roslagen iakttagen mindre vanlig åkommaÖhrströmer, Fredric
1804, maj-juni

ANMÄRKNINGAR WID EN PÅ RÅGEN DETTA ÅR I ROSLAGS ORTEN IAKTTAGEN MINDRE WANLIG ÅKOMMA.

Omkring pingsttiden syntes på rågaxen besynnerliga brandgula fläckar. Gamla i orten hade aldrig sett något liknande. Den liknade en i norra orterna vanlig åkomma på kornet, som kallades Rugga. Den tros härröra från honungsdagg, som i blomningstiden faller ned.

Våra hushållsböcker tala icke om denna åkomma på rågen utan nämner bara brand och rost. Orsaken till brand anses vara en mask. Denna åkomma på rågen tycks inte påverka växten. Mjölet var vitt och välsmakande.

Snarare är det en åkomma kallad rost. Orsakerna liksom själva sjukdomen är okända. Dock har en del gissningar gjorts. Först trodde man att det kunde vara samma insekt som Forskål hittade på vassen vid Nilen. Inte heller honungsdagg förefaller troligt. Det troligaste är en svamp, men innan man säkert vet, är det min uppgift att endast intressera för en närmare undersökning.

C.B. Rutström kommer med några erinringar med anledning av artikeln om någon åkomma på rågen. Han tror säkert att det är rosten.

Den kända hushållsboken av herr Rafn har fel när han påstår att rosten bara angriper strået och bladen. Denna är till sin natur en särskild växt i örtläran nämnd Fungi.

----------------------------
 
1951Beskrivning på en mullharv, som sedan åkern är brukad, går efter ett par dragare och myllar ned sädenAnonym
1804, maj-juni

BESKRIFNING PÅ EN MULL-HARF, HWILKEN, SEDAN ÅKERN ÄR TILBRUKAD, GÅR LÄTT EFTER ET PAR DRAGARE OCH MYLLAR WÄL NED DEN SÅDDA SÄDEN: SE BIFOGADE FIGUR.

Ritning och beskrivning.

Man kan beställa den hos slussinspektor H.S.Mossberg i Arboga. Han ombesörjer också deras avsändande till beställd ort.

----------------------------
 
1952Om ostrons plantering i EnglandSolander
1804, maj-juni

OM OSTRON-PLANTERING I ENGLAND, MEDDELAD HERR DIRECTEUREN OCH RIDDAREN P.P.BAGGE, AF FRAMLEDNE DOCTOR SOLANDER.

I maj lägger ostronen sin rom. Den ser ut som en droppe talg och är stor som ett runstycke. Den fästes på olika saker på sjöbotten. Engelsmännen kallar den clutch. Inom 24 timmar är den omgiven av ett tunt skal.

I maj är det tillåtet att fiska ostron av vad storlek som helst. Dessutom får man ta clutchen om man inte lyckas skära loss ostronet. Detta är senare helt förbjudet. Då man under maj får upp små ostron utkastas de på bankar eller s.k. ostronbäddar och efter tre år är de tillräckligt stora att fiskas.

Ostronen är sjuka när de lagt rommen men i augusti är de friska igen. Fiskarna säger att hanarna har svartsjukan och honorna vitsjukan. Detta på grund av det vita slem, som ligger omkring skägget. Doktor Lister menar att slemmet är mjölke och det svarta är rommen.

Det är stränga straff på att förstöra eller borttaga clutchen eller att inte förgöra femfingern, som har en spårklinga som förstör ostronet.

Gröna ostron utgöra ej ett särskilt släkte utan blir det genom konst. Man lägger ostron i grunda saltvatten pölar och efter 5-6 dagar ändrar de färg. Det beror troligen på jordmånen.

----------------------------
 
1953Rön över ljus av vax, talg, valrav även blandade i avseende på besparing och nödig upplysningHermbstädt
1804, maj-juni

RÖN ÖFWER ÅTSKILLIGA SLAGS LJUS, AF WAX, TALG OCH WALRAF, ÄFWEN AF DESSA ÄMNEN BLANDADE, SÅ I AFSEENDE PÅ BESPARING AF SAMMA ÄMNEN, SOM PÅ WINNANDE AF NÖDIG UPLYSNING. AF ÖFWER-MEDICINAL-RÅDET HERMSTADT.

Ljus är en nödvändighet i alla samhällsklasser och måste förbilligas så mycket som möjligt. 11 försök för att uppnå detta har gjorts, genom flera olika blandningar av vax, talg och valrav. Den som vill bränna ljus med största besparing skall stöpa smala ljus av talg. En platt veke ger större besparing, men störst skulle en ihålig veke ge.

----------------------------