Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1943Erinringar vid bins skattningAnonym
1804, mars-april

ERINRINGAR WID BIENS SKATTNING

Det i förra årets Hushållnings-Journal beskrivna skattningssättet av bin finns redan beskrivet av Fischerström och kan knappast anses vara en nyhet. Det kallas biuttrumling. Detta sätt skall bara användas, då något är fel i binas boning, annars blir det en förlust både vid aveln och för ägaren. En klok biägare tar inte mer honung än att kupan kan överleva.

Det rätta sättet är, att i god tid förbereda att kupan står stadigt och ta bort eventuell täckning. Sedan inväntar man en vacker middagsstund, då tre personer lugnt och stilla genomför skattningen. En håller stadigt överdelen, och när de andra två skurit runt kupan lyfter man bort överdelen, som förs in i ett rum. Ett platt halmlock läggs skyndsamt över underdelen av kupan. Sedan kan man skatta kupan utan att behöva röka ut bina, de flesta kanske alla redan är utflugna. Denna inbrottsstöld upptäcks inte av bina förrän allt är överståndet. Inte ens om visen skulle råka vara kvar i den skattade delen gör det något. Man ställer den framför fönstret med uppfällt lock. När bina kryper upp skyndar man på dem genom att stryka med en fjäder. Sedan kan man bryta de kakor man önskar skatta.

----------------------------
 
1944Något om såpsjuderi och tvåltillverkningSefström, E
1804, mars-april

NÅGOT OM SÅP-SJUDERI OCH TWÅL-TILLWERKNING

Tvål och såpa är en fast substans, som uppkommer genom att man blandar olja och fett med alkaliskt salt. Saltet gör att vatten kan blanda sig med fettet. Rovolja, fisktran, talg och fett av djur nyttjas vid såpsjuderierna. Linnet får dock en obehaglig lukt av såpa tillredd med fisktran. Den försvinner endast genom blekning. God bomolja ger bästa tvålen och såpan.

Saltet är oftast pottaska. I Frankrike använder man dock mest soda. Vid såpsjudning används också kalk, som förstärker saltet. Den hårda marmorerade tvålen innehåller vitriol, medan den lösa raktvålen görs av skummet på den kokande massan.

En superfin tvål tillreds av vax. Tvål för invärtes medicinskt bruk görs av bomolja och soda. För att nå högre vikt på tvålen inblandas ibland mjöl eller stärkelse. Om man upplöser tvålen i lut, lägger sig mjölet på botten.

----------------------------
 
1945Tillägg om tvåltillverkningAnonym
1804, mars-april

TILLÄGGNING OM TWÅL-TILLWERKNING, EFTER DORCET, PELLETIER OCH LELIEVRE

Beskrivning av redskap och tillverkning. Till en tvål som görs kall av köksflott tar man svagare lut. Massan vispas med en träkäpp och torkas i en ask 60 dagar. Ger en god handtvål.

----------------------------
 
1946Underrättelse varifrån fällmask kommer på nysådd råg och hur den skall utrotasAnonym
1804, mars-april

UNDERRÄTTELSE, HWARIFRÅN FÄLLMASKEN KOMMER PÅ NYSÅDD RÅG OM HÖSTEN, OCH HURU DEN SKALL DERIFRÅN AFHÅLLAS SAMT UTROTAS

Denna ohyra skadar många tunnor råg varje år. Den kommer från gödselstackarna efter kor, svin och hästar. Den kvicknar till i solen och följer med ut på åkrarna, när man gödslar. Den försvinner efter frostnätter, men då kan den redan ha förödat åkern. Det är redan i ladugården boten skall göras. Man skalar av det översta lagret på gödselstacken, där maskarna sitter och krossar dem genom att låta folk och dragare trampa runt och vagnar köra över. På 6 år har jag inte haft fällmask på min åker.

----------------------------
 
1947Tjälebrist under snörika årWäsström, Elof
1804, mars-april

ANMÄRKNINGAR OM JORDYTANS KÄLBRIST UNDER SNÖRIKT WINTERSKIFTE, I HWILKA HÄNDELSER DEN KAN MEDFÖRA SKADA PÅ ÅRSGÅNGENS HÖST-BRÅDD, SAMT PÅ HWAD SÄTT FARAN KAN AFHJELPAS; AF ELOF WÄSSTRÖM, PASTOR I FERNEBO

Om marken inte fryser innan snön lägger sig skadas brodden på höstsäden. Det finns ett sätt att avhjälpa detta genom att man kastar upp gropar i snön på jämna mellanrum. Dessa bildar liksom skorstenar och marken avkyls mer än man skulle tro.

----------------------------
 
1948Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1804, mars-april

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR, M M

Ett nybildat stipendium på 20 riksdaler för odling inom Skaraborgs län har utdelats. Samma person, soldat Junker, fick Sällskapets hedersjettong att bära på bröstet. Några till har belönats för uppodling och stenbyggning.

----------------------------
 
1949Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1804Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1950Anmärkning vid en på rågen i Roslagen iakttagen mindre vanlig åkommaÖhrströmer, Fredric
1804, maj-juni

ANMÄRKNINGAR WID EN PÅ RÅGEN DETTA ÅR I ROSLAGS ORTEN IAKTTAGEN MINDRE WANLIG ÅKOMMA.

Omkring pingsttiden syntes på rågaxen besynnerliga brandgula fläckar. Gamla i orten hade aldrig sett något liknande. Den liknade en i norra orterna vanlig åkomma på kornet, som kallades Rugga. Den tros härröra från honungsdagg, som i blomningstiden faller ned.

Våra hushållsböcker tala icke om denna åkomma på rågen utan nämner bara brand och rost. Orsaken till brand anses vara en mask. Denna åkomma på rågen tycks inte påverka växten. Mjölet var vitt och välsmakande.

Snarare är det en åkomma kallad rost. Orsakerna liksom själva sjukdomen är okända. Dock har en del gissningar gjorts. Först trodde man att det kunde vara samma insekt som Forskål hittade på vassen vid Nilen. Inte heller honungsdagg förefaller troligt. Det troligaste är en svamp, men innan man säkert vet, är det min uppgift att endast intressera för en närmare undersökning.

C.B. Rutström kommer med några erinringar med anledning av artikeln om någon åkomma på rågen. Han tror säkert att det är rosten.

Den kända hushållsboken av herr Rafn har fel när han påstår att rosten bara angriper strået och bladen. Denna är till sin natur en särskild växt i örtläran nämnd Fungi.

----------------------------
 
1951Beskrivning på en mullharv, som sedan åkern är brukad, går efter ett par dragare och myllar ned sädenAnonym
1804, maj-juni

BESKRIFNING PÅ EN MULL-HARF, HWILKEN, SEDAN ÅKERN ÄR TILBRUKAD, GÅR LÄTT EFTER ET PAR DRAGARE OCH MYLLAR WÄL NED DEN SÅDDA SÄDEN: SE BIFOGADE FIGUR.

Ritning och beskrivning.

Man kan beställa den hos slussinspektor H.S.Mossberg i Arboga. Han ombesörjer också deras avsändande till beställd ort.

----------------------------