Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1339Om dalkärranForseman, J
1789, mars

OM DAL-KÄRRAN

Alla uppmuntringar till uppodling faller om man inte rår på stenen. Drängen Olof Birgerssons stenvagn beskriven i Vetenskapsakademiens Handlingar vann sådant förtroende, att man snart trodde, att ingen sten skulle ligga kvar till hinders. Den var dock tung och kostsam att tillverka. Slutet blev att stenarna ligger kvar.

Får jag nu föreslå ett annat redskap, nyttjat av dalkarlarna, så enkelt att vilken klåpare som helst med ringa kostnad, kan göra det. Kärran duger att flytta annat, t.ex. träd eller tvätterskans bykså. Ritning av kärran.

----------------------------
 
1340Anteckningar angående folknumrenAnonym
1789, mars

ANTECKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMERN

Åbo har 8351 innevånare. Falun har 2907 innevånare. I Stockholm föddes 89 äkta och 25 oäkta barn. 168 personer dog.

----------------------------
 
1341Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1789, mars

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För uppodling, trädplantering, stenbyggnad, stengärdsgård, biskötsel, trogen tjänst och berömliga gärningar har utdelats belöningar.

----------------------------
 
1342Fråga till besvarande av belöningPatriotiska Sällskapet
1789, mars

FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT BELÖNING

Genom vilken författning eller genom vilka medel skulle lantmannen i Sverige säkrast och snarast kunna förmås, i sådan mån utvidga och förbättra sin Ladugård eller Boskapsskötsel, att den samma komme i full jämvikt med Åkerbruket, därmed bleve ansedd för lika lönande, och således i verk och gärning allmänt erkänd för vad den är och vara bör, nämligen grundnäringen i vårt land?

Belöningen är 60 riksdaler specie eller en guldmedalj.

----------------------------
 
1941Anmärkningar angående väderleken för dec. 1803 och jan.1804Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1942OdlingsberättelseDarelli, Isac af
1804, mars-april

ODLINGS BERÄTTELSE

I september 1803 lät jag tända på ett litet magert, utdikat kärr, som var överväxt av tät granskog och al. Elden hölls vid liv så länge att alla träden var omkullbrända, rötter och mossa och svartmylla förvandlade till aska. Allt sköttes av en enda karl. Jag hade bjudit dalkarlar 50 riksdaler för att rothugga, men de tyckte att träden var för grova. Marken är nu så fri från rötter som en åker och kan till våren trädas med stock överallt. Detta lilla kärr skall bli äng till ett torp, så jag skall inte ta någon sädesskörd här, utan så höfrö och klöver. Genom att begagna mig av elden har jag denna sommar sparat hundrade dagsverken.

----------------------------
 
1943Erinringar vid bins skattningAnonym
1804, mars-april

ERINRINGAR WID BIENS SKATTNING

Det i förra årets Hushållnings-Journal beskrivna skattningssättet av bin finns redan beskrivet av Fischerström och kan knappast anses vara en nyhet. Det kallas biuttrumling. Detta sätt skall bara användas, då något är fel i binas boning, annars blir det en förlust både vid aveln och för ägaren. En klok biägare tar inte mer honung än att kupan kan överleva.

Det rätta sättet är, att i god tid förbereda att kupan står stadigt och ta bort eventuell täckning. Sedan inväntar man en vacker middagsstund, då tre personer lugnt och stilla genomför skattningen. En håller stadigt överdelen, och när de andra två skurit runt kupan lyfter man bort överdelen, som förs in i ett rum. Ett platt halmlock läggs skyndsamt över underdelen av kupan. Sedan kan man skatta kupan utan att behöva röka ut bina, de flesta kanske alla redan är utflugna. Denna inbrottsstöld upptäcks inte av bina förrän allt är överståndet. Inte ens om visen skulle råka vara kvar i den skattade delen gör det något. Man ställer den framför fönstret med uppfällt lock. När bina kryper upp skyndar man på dem genom att stryka med en fjäder. Sedan kan man bryta de kakor man önskar skatta.

----------------------------
 
1944Något om såpsjuderi och tvåltillverkningSefström, E
1804, mars-april

NÅGOT OM SÅP-SJUDERI OCH TWÅL-TILLWERKNING

Tvål och såpa är en fast substans, som uppkommer genom att man blandar olja och fett med alkaliskt salt. Saltet gör att vatten kan blanda sig med fettet. Rovolja, fisktran, talg och fett av djur nyttjas vid såpsjuderierna. Linnet får dock en obehaglig lukt av såpa tillredd med fisktran. Den försvinner endast genom blekning. God bomolja ger bästa tvålen och såpan.

Saltet är oftast pottaska. I Frankrike använder man dock mest soda. Vid såpsjudning används också kalk, som förstärker saltet. Den hårda marmorerade tvålen innehåller vitriol, medan den lösa raktvålen görs av skummet på den kokande massan.

En superfin tvål tillreds av vax. Tvål för invärtes medicinskt bruk görs av bomolja och soda. För att nå högre vikt på tvålen inblandas ibland mjöl eller stärkelse. Om man upplöser tvålen i lut, lägger sig mjölet på botten.

----------------------------
 
1945Tillägg om tvåltillverkningAnonym
1804, mars-april

TILLÄGGNING OM TWÅL-TILLWERKNING, EFTER DORCET, PELLETIER OCH LELIEVRE

Beskrivning av redskap och tillverkning. Till en tvål som görs kall av köksflott tar man svagare lut. Massan vispas med en träkäpp och torkas i en ask 60 dagar. Ger en god handtvål.

----------------------------