Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1337Anmärkningar angående väderleken för januari 1789Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1338Undersökning om svenska åkerbruket är i tilltagande eller avtagande; om väderleken är ensam orsak till missväxtenBlix
1789, mars

UNDERSÖKNING OM SWENSKA ÅKERBRUKET; OM DET ÄR I TILTAGANDE ELLER AFTAGANDE: OM WÄDERLEKEN ÄR ENSAM ORDSAK TIL WÅRA MISSWÄXTER; ELLER OM ANDRA ORDSAKER MEDWERKA

Vårt lands åkerbruk måste ha stått högt tidigare. I Johan III:s tid hade Sverige 3 millioner innevånare utom de som bodde i Skåne, Halland och Blekinge. Vi utskeppade till andra länder säd och 80000 oxar varje år. Men krig och misshushållning i handeln har gjort att vi inte längre klarar oss utan sädimport. Det beror inte på större vällevnad eller att kronobrännerierna tar säden. Frosseriet var mycket större tidigare. Jag tror att vår sädesbrist beror på att adel och ståndspersoner upparbetar sina gårdar till förfång för bönderna. Redogörs hur jorden fördelas och hur skatterna sätts. Jag vill inte tadla skattebönderna, utan visa att det inte går att hushålla bättre under de omständigheter som ges.

Visst orsakar vädret missväxt, men den vanmäktige lantmannen dras med en ständig missväxt. Tidigare kunde en bonde ha raska drängar, föda fullvuxna söner hemma och ha torpare på utmarken. Nu delar ända upp till 32 åbor samma jord. Karl XII:s krigsutskrivningar gjorde att mycket av den gamla åkerbruksmetoden gick förlorad. Jorden sköttes ju av gamla orkeslösa gubbar och gummor. När krigarna kom tillbaka medförde de ofta förakt för bondesysslor. Visserligen heter det: att man arbetar med fördubblad iver på egen jord. Men det var ju sällan egen jord det handlade om för skattebönderna. Borgenärerna lurade. Man hade dåligt utsäde, svaga dragare och håglöshet på grund av stora skulder. Början till allmogens elände var när man införde gäldbunden ägorätt till en jord de borde äga ändå. Vid arv är sällan arvet skuldfritt. Bondeskuld är alltid svårare att gälda än andra lån. De lånar av andra bönder, som förutom att vilja ha ränta och avbetalning också vill ha några volmar hö, en kalv och några stockar ur skogen. Det finns ingenstans så stora procentare som bönder. Förordningen om hemmansklyvningen ger folkökning. Men kan det ökta folket livnära sig? Man borde inte klyva efter hemmanstal, utan varje hushåll skulle tilldelas så mycket jord att de kunde försörja sig. Stark reaktion mot förordningar, som behandlar klyvningar och arvsrätt.

Enligt tabellverket finns 2.800000 personer i landet. De behöver 2 tunnor råg till bröd och gröt, 1 tunna korn till dricka, 1 tunna dessutom, 1/8 tunna ärter, 1/8 tunna vete. Man kan mena att många dricka vatten, så en besparing kan göras. Samtidigt finns ännu fler brännvinssupare än vattendrickare, så summan blir stående.

All erfarenhet visar, att inga andra länder kan sälja säd, än de som har sammanhängande och stora egendomar. Alltså borde hushållningen på adelns och ståndspersoners gods och gårdar ökas.

----------------------------
 
1339Om dalkärranForseman, J
1789, mars

OM DAL-KÄRRAN

Alla uppmuntringar till uppodling faller om man inte rår på stenen. Drängen Olof Birgerssons stenvagn beskriven i Vetenskapsakademiens Handlingar vann sådant förtroende, att man snart trodde, att ingen sten skulle ligga kvar till hinders. Den var dock tung och kostsam att tillverka. Slutet blev att stenarna ligger kvar.

Får jag nu föreslå ett annat redskap, nyttjat av dalkarlarna, så enkelt att vilken klåpare som helst med ringa kostnad, kan göra det. Kärran duger att flytta annat, t.ex. träd eller tvätterskans bykså. Ritning av kärran.

----------------------------
 
1340Anteckningar angående folknumrenAnonym
1789, mars

ANTECKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMERN

Åbo har 8351 innevånare. Falun har 2907 innevånare. I Stockholm föddes 89 äkta och 25 oäkta barn. 168 personer dog.

----------------------------
 
1341Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1789, mars

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För uppodling, trädplantering, stenbyggnad, stengärdsgård, biskötsel, trogen tjänst och berömliga gärningar har utdelats belöningar.

----------------------------
 
1342Fråga till besvarande av belöningPatriotiska Sällskapet
1789, mars

FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT BELÖNING

Genom vilken författning eller genom vilka medel skulle lantmannen i Sverige säkrast och snarast kunna förmås, i sådan mån utvidga och förbättra sin Ladugård eller Boskapsskötsel, att den samma komme i full jämvikt med Åkerbruket, därmed bleve ansedd för lika lönande, och således i verk och gärning allmänt erkänd för vad den är och vara bör, nämligen grundnäringen i vårt land?

Belöningen är 60 riksdaler specie eller en guldmedalj.

----------------------------
 
1941Anmärkningar angående väderleken för dec. 1803 och jan.1804Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1942OdlingsberättelseDarelli, Isac af
1804, mars-april

ODLINGS BERÄTTELSE

I september 1803 lät jag tända på ett litet magert, utdikat kärr, som var överväxt av tät granskog och al. Elden hölls vid liv så länge att alla träden var omkullbrända, rötter och mossa och svartmylla förvandlade till aska. Allt sköttes av en enda karl. Jag hade bjudit dalkarlar 50 riksdaler för att rothugga, men de tyckte att träden var för grova. Marken är nu så fri från rötter som en åker och kan till våren trädas med stock överallt. Detta lilla kärr skall bli äng till ett torp, så jag skall inte ta någon sädesskörd här, utan så höfrö och klöver. Genom att begagna mig av elden har jag denna sommar sparat hundrade dagsverken.

----------------------------
 
1943Erinringar vid bins skattningAnonym
1804, mars-april

ERINRINGAR WID BIENS SKATTNING

Det i förra årets Hushållnings-Journal beskrivna skattningssättet av bin finns redan beskrivet av Fischerström och kan knappast anses vara en nyhet. Det kallas biuttrumling. Detta sätt skall bara användas, då något är fel i binas boning, annars blir det en förlust både vid aveln och för ägaren. En klok biägare tar inte mer honung än att kupan kan överleva.

Det rätta sättet är, att i god tid förbereda att kupan står stadigt och ta bort eventuell täckning. Sedan inväntar man en vacker middagsstund, då tre personer lugnt och stilla genomför skattningen. En håller stadigt överdelen, och när de andra två skurit runt kupan lyfter man bort överdelen, som förs in i ett rum. Ett platt halmlock läggs skyndsamt över underdelen av kupan. Sedan kan man skatta kupan utan att behöva röka ut bina, de flesta kanske alla redan är utflugna. Denna inbrottsstöld upptäcks inte av bina förrän allt är överståndet. Inte ens om visen skulle råka vara kvar i den skattade delen gör det något. Man ställer den framför fönstret med uppfällt lock. När bina kryper upp skyndar man på dem genom att stryka med en fjäder. Sedan kan man bryta de kakor man önskar skatta.

----------------------------