Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0066Ur Gazette d'AgricultureAnonym
1777, febr

UTUR GAZETTE D'AGRICULTURE

Beskrivning av flera försök med vagnar, som gå utan dragare. Framvagnen har ett styre, som kan ändra färdriktningen och farten är så hög att en häst i full trav har svårt att följa den.

----------------------------
 
0067Utdrag ur landshövdingarnas ingivna berättelser om årsväxten och priser.Anonym
1777, febr

UTDRAG AF HERRAR LANDSHÖFDINGARNAS TIL KONGL COMMERCE COLLEGIUM ì INGIFNA BERÄTTELSER OM ÅRSVÄXTEN, SPANMÅLS-PRISER M M FÖR ì NÄSTLEDIT ÅR

Mariestad. Sädesväxten som förra året. Vårsäden sämre, men ì höstsäden ymnig.

Åbo. Man har knappt fått igen utsädet på rågen. Kornet ì bättre, men mask på ärterna och rotsaker. Helt olönsamt. Den mest ì nödställda allmogen har fått hjälp ur kronomagasinen.

Sundsvall. Ganska god växt, man kan lägga upp förråd till ì brännvinsbrännerierna. God hö-, lin- och hampskörd. Inga svåra ì sjukdomar på boskapen.

Wasa. Ganska god rågskörd, trots att åkrarna hade frostbränna ì under våren. Även kornet medelmåttigt. Höskörden ganska god, men ì annan odling dålig.

Uleåborg. Råg och korn for illa av den kalla våren. Höskörden ì något bättre än förra året.

Visby. Råg och korn tillräckligt och även höet är gott.

Halmstad. Rågen nog frodig, men korn och havre sämre. Höet ì ganska gott och halmen drygare.

----------------------------
 
0068Utdrag ur ett brev från kyrkoherde HedeströmHedeström
1777, febr

UTDRAG AF ET BREF IFRÅN HERR KYRKOHERDEN HEDESTRÖM.

Har varit en ymnig välsignelse av säd, men missväxt på ärter, kål och trädgårdsfrukter. Ärter och frukt blev uppätna av frat och kålen blev knutrötter och tvinade bort.

----------------------------
 
0069SädespriserAnonym
SÄDES-PRISER

Redogörelse för priser.

----------------------------
 
0070Underrättelse tillhörande TabellverketTabellverket
1777, febr

UNDERRÄTTELSER TILHÖRANDE TABELL-WERKET

I Karlstad föddes 58 barn och dog 91 personer.

----------------------------
 
0071Sällsynta händelser i naturenAnonym
1777.febr

SÄLLSYNTE HÄNDELSER I NATUREN

Ett starkt åskväder inträffade i Karlstad den 15 jan. Stark tö och dimma förstörde vinterföret.

Ett litet jordskalv märktes den 6 januari i Ullered i Värmland. Små rämnor syntes på marken.

----------------------------
 
0072Av Kungl. Patriotiska Sällskapet utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1777, febr

AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELTE BELÖNINGAR.

Magister Hallborg, Hindebo, Jönköpings län har byggt nya hus, röjt äng och hagar, anlagt trädgård, skänkt frukt och fruktträd och på egen bekostnad givit ut en avhandling om trädplantering. Han har planterat 500 lönn- och häggträd på de 5 kyrkogårdarna och vid husförhören undervisat allmogen om potatisodling. Han underhåller själv skola för ungdomen. Under rödsoten har han skött sjuka och utdelat medicin av egna medel.

Avskedade soldaten Dahlberg har förökat sitt torp och uppodlat 2 nya.

Båtsman Norss i Östergötland har tagit sig an en sjuk och husvill dräng.

Länsman Blomberg i Sätra rusthåll i Näs socken för att han byggt ett brygghus och 2 källare av gråsten och gjort uppodlingar i ett kärr.

Flera andra belöningar för odling och trädgårdsskötsel samt för uppbyggnad av nedbrunnen gård.

Marta Persdotter för att hon i 9 års tid ömt skött sin mor, som genom förkylning förlorat sina lemmars bruk.

----------------------------
 
0073Anmärkningar angående väderleken för februari år 1777Patriotiska Sällskapet
I mitten av februari köld, annars ganska blitt väder. Snö och mulet. Märkligt är att kölden varit starkast vid dimma.
----------------------------
 
0074Socrate Rustique eller den kloka landtmannen, såsom ett nyttigt exempel för svenska åkermänMozelius, Fredric
1777, mars

SOCRATE RUSTIQUE ELLER DEN KLOKA LANDTMANNEN, SÅSOM ET NYTTIGT EXEMPEL FÖR SWENSKA ÅKERMÄN

Klyogg från Zürich beskriver sin hushållsmaxim och sitt levnadssätt. Hans huvudsakligaste möda, var att öka gödseln, trots få kreatur. Orsaken var att han med så få djur kunde föda dem inomhus och på så sätt taga vara på gödseln. Han utnyttjade halmen endast till strö, för att därmed öka gödseln. Han strödde med vass, löv och mossa. Även tall- och grankvistar och kottar samlade han. Under vinterkvällarna putsade han dem och tog de grövsta till bränsle. Han tog bort strö var åttonde dag, men strödde varje dag på med nytt. Detta gjorde att ströet var indränkt i djurens urin. Djuren låg torrt och mjukt och var alltid friska. Han vattnade hela tiden gödselstacken. Det överblivna vattnet samlade han i kistor för att låta ruttna. Senare ledde han vattnet till en grop i trädgården.

Detta ledde honom till att låta grankvistar ruttna i en jordtäckt hög utan att ha använts till strö. Han köpte också gödsel och märgel. Han försökte hela tiden blanda olika jordar med varandra.

Han skötte sina ängar genom att gödsla och vattna dem. Vattenspridningen görs genom rännor med sidogrenar. När han omvandlade åker till äng, valde han alltid den fetaste åkern. Han har gjort försök med artificiell äng, men såg ingen skillnad mellan treffeln och inhemska grässorter. Andra borde göra flera försök för att klarlägga vilket som är det bästa.

Hans åkrar var indelta i tresäde, där en del låg i träda, en del såddes med vete och den tredje med havre, bönor, ärter eller råg. Han ömsade utsädet. Han förde på sand på åkern, ibland flera mil bortifrån och växten förundrade en åskådare. Klyogg menar att sanden värmer jorden och förhindrar ogräs. Han odlade stora arealer med potatis och rotfrukter och klarade på så sätt försörjningen under sommaren. Potatislandet gödslades och kördes och potatisen lades för hand i fårorna. Fick ligga orört i 14 dagar. Vattnades med gödselvatten och sladdades. Rensades noga. En månad innan skörden slogs blasten av och användes till kreatursfoder. Potatisen grävdes upp med spade och kördes sedan, då resten plockades. Säden växte ypperligt året efter.

Betet i trakten skedde sen gammalt på skogsparker, som uppstått genom att skogen huggits. Någon ny skog växte aldrig upp igen, då djuren betade bort skotten. Klyogg lät göra åker av dessa skogsparker eller lät skogen växa igen med naturens hjälp.

Hans skogsskötsel bestod i att han kvistade träden och lämnade en liten krona. Han rensade marken från buskar och skräp, så att späda träd fick plats. Allt arbete på hans egendom skedde med endast 4-5 arbetare, alltså kan inte folkbrist skyllas för lantbrukets dåliga lönsamhet.

Klyogg föreslår att regeringen skulle lägga handen vid sedernas förbättrande hos allmogen genom tillsyn och låta prästerna sköta undervisning och visitationer samt hålla predikningar, som allmogen förstod.

Anmärkning och slutsats. I vårt land finns säkerligen personer av Klyoggs modell. Det gäller att få dem att dela med sig av sina kunskaper. Präster och ståndspersoner måste ge vackra exempel och försök ges uppmuntran. Utgivning av bonderegler och förbättring av flit och goda seder bör spridas. I Kina upphöjs till mandarin den enklaste lantman, som utfört ett gott arbete. Han får äta vid vice konungens bord. Låt vår svenska goda lantman vara den främste vid sockenstämmor, bröllop och samkväm näst efter prästen och herrarna. Låt honom kallas fader ålderman.

----------------------------