Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0636Berättelse om en finsk lanthushållareHall, Daniel
1781, aug.

BERÄTTELSE OM EN FINSK LANDTHUSHÅLLARE. AF DANIEL HALL.

Major von Konov inköpte 1766 ett rusthåll i Karcku socken i Björneborgs län. Han har förbättrat det med sex torp, bättre åker och äng, trädgård, kvarn, tegelbruk och har planer på ett sockenmagasin. Regler för sockenmagasinet fastställdes 1781

----------------------------
 
0637Om allmänna allmoseutdelningens avskaffandeÖversättning
1781, aug.

OM ALLMÄNNA ALMOSE-UTDELNINGENS AFSKAFFANDE.

Viljen I ej hava några tiggare så hjälpen de fattige hemma hos dem, men given aldrig dem allmosor som tigga. Uppmuntra aldrig tiggare utan ge dem arbete. Förslag till straff för den som tigger och den som ger allmosor.

----------------------------
 
0638Anmärkningar angående väderleken för juli 1781Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0639Uppgift till underbädd för städstockar i hammarsmedjor av moblandad jäslera, i stället för hitintills brukliga ungskogsödande broverkeAnonym
1781, sept

UPGIFT TIL UNDERBÄDD FÖR STÄD-STOCKAR HAMMAR-SMEDJOR AF MOBLANDAD GÄSLERA, I STÄLLET FÖR HÄRINTILS BRUKELIGA UNGSKOGSÖDANDE BROWERKE

På detta sätt har jag till smedernas förnöjsamhet låtit bygga vid mina sju hammare. Detta sätt är både skogsbesparande och tidsbesparande och skonar dessutom hammaren och städet. En kista grävs och fylls med torr jäs- eller veslera i stället för ungskog, som packats tätt. Över alltsammans läggs näver. Mitt i kistan nedsättes städstocken. Det har tidigare gått åt 50 ungträd av bästa kvalitet till att fylla kistan med. Med det nya byggnadssättet bör kistan räcka en mansålder. Det finns 640 hammarverk i gång i landet. 60000 träd kan vinnas årligen.

Eftersyn och uppmuntran kan mycket bidraga, men goda arbetare är ändå det viktigaste.

Om gran får stå ovan jord och är skyddad för röta, duger den lika bra som tall.

----------------------------
 
0640Anmärkningar om de i Hushållnings-Journalen för april och juni månader innevarande år införda översättningarna av herr Fauja De S:t Fonds avhandling om kalk och pouzzolanaArbin, A M v Strussenfelt
1781, sept

ANMÄRKNINGAR WID DE I HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR APRIL OCH JUNI MÅNADER INNEWARANDE ÅR INFÖRDE ÖFWERSÄTTNINGAR AF H:R FAUJA DE S:T FONDS AFHANDLING OM KALK OCH POUZZOLANA M M

Jag har sänt de Hushållnings-Journaler, som behandlar stenbyggnaders bevarande både i vatten och på det torra till major von Strussenfelt, vars omdöme bör iakttas. Undertecknat von Arbin.

Strussenfelt svarar, att han redan läst artiklarna och finner dem i mångt och mycket riktiga. Han har dock anmärkningar att göra. Han redogör för sina experiment i samma ämne.

----------------------------
 
0641HuskurerAnonym
1781, sept

HUS-CURER

Hosta botas genom att man använder ett instrument att andas genom.

I Hittebarnhuset i Basel har man inte främmande ammor. Där ger man de nyfödda rosensirap och mandelolja de tre första dagarna. Sedan får de en välling av mjölk och fint mjöl var fjärde timme dygnet runt. Ibland också en blandning av mjölk och vatten tillsatt med sockerkandi. De får suga ur en flaska med napp av trä omlindad med linne. Det är få barn, som avgå med döden efter denna uppfödning

----------------------------
 
0642Om getterAnonym
1781, sept

OM GETTER

Getter äter inte gran och tall, men väl enbuskar. Om man anser att enen är av nytta, måste man ställa detta faktum mot getternas nytta. Av eneträdet får man utmärkta vidjor. Geten ratar gräset, äter löv så länge det finns sedan en, gran och tall. Hon efterlämnar vida och lurviga buskar i stället för träd med raka stammar. I en skrift från 1740-talet sägs, att man kan föda getter med mossa fuktad med urin. Skulle så vara fallet, vore det en utmärkt användning av obrukbar mark. Jag vill inte skrämma någon att inte hålla getter, men man måste beräkna vinsten mot förlusten.

Geten är känd för att flöja över stängsel. Här är fåret lika besvärligt, om det inte har gott bete, goda vallare och höga stängsel emot sig. Flera hemtama kreatur kan både hoppa och simma om de t. ex. blir retade, utom svinet, som bjuder till allt vad likt och olikt är.

----------------------------
 
0643Om bästa sätter att ympaAnonym
1781, sept

OM BÄSTA SÄTTET AT YMPA

De förnämsta orsaker till misslyckade ympar är tiden det sker på, tillskärning av ympen, och att klyftan i trädet är på fel ställe.

Man ympar när tjälen är tre tum i jorden. Det skall vara solsken, när klyftan öppnas. Ritning och beskrivning av ympkvisten. Blir det mycket torrt sprutar man vatten på ympstället. På femton år har trädgårdsmästare, som använder denna metod inte förlorat någon ymp.

Skulle Patriotiska Sällskapet anse denna metod värd några lod silver, skall uppgiftslämnaren träda fram med sitt namn. Han ger ju inom växtriket samma nytta, som om en uppfostrare vid våra akademier och gymnasier hade ett medel , som bevarade ynglingarna från liderlighet och förfall.

----------------------------
 
0644Om vitkåls planteringAnonym
1781, sept

OM HWIT-KÅLS PLANTERING

Man planterar överallt vitkål eller huvudkål Brassica capiata alba, men få vet hur denna växt skall skötas.

Planteringsbänken fylls med svartmylla, ställs mot söder och täcks med en halmmatta på nätterna. Så snart snön försvunnit gödslar man med ströhalm och hästgödsel. Fröet strös ut glest. För att man skall se hur glest, kan man göra fröna vita med mjöl eller krita. Man kan också med fingret göra ett hål och släppa ned ett frö. De frön som kommer från Enköping anses vara de bästa. Att förgro fröna inomhus ger inget resultat.

När de fått några blad brukar bladmasken komma. Jag strör aska över plantorna och fördriver ohyran. De finaste och friskaste plantorna doppas i gödselvatten och planteras ut på landet i god svartmylla.

Efter ett tag lägger kålfjärilen sina ägg på plantan och det är bara att plocka bort dem. Detta arbete tar ett par timmar och utan det äter maskarna upp kålen, så att de liknar små granruskor. Herr Boije råder i sin hushållsbok att så hampa runt kållandet för att hindra fjärilarna. Detta har ingen verkan. Man skall inte plocka bort de yttersta bladen i tro att huvudet då växer till sig än större.

Man skall ta in kålen i tid på hösten. Den tål inte så mycket frost. Visserligen behövs några frostnätter, så att han knyter sig, men sedan skall den tas in. Skulle det komma snö, skall man inte invänta töväder utan på en gång ta in kålen.

----------------------------