| 0624 | Fråga till besvarande mot belöning, samt uppmuntran för dem som behaga bidraga | Patriotiska Sällskapet |
| 1781, juni FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT BELÖNING, SAMT UPMUNTRING FÖR DEM SOM BEHAGA BIDRAGA TIL DENNA JOURNAL Sällskapet har utlyst en belöning till den, som kan uppge det bästa sättet att göra harts och harpös. Sällskapet önskar att införa i sin Journal berättelser om åkerns förbättrande, artificiell ängsskötsel, skogsröjning, nya uppodlingar, dikningar, jordblandningar och liknande. Även tidigare har Sällskapet översänt ett exemplar av Journalen, om författaren varit känd. Nu vill man också ge skådepenningen i silver till den, som sänt in en väl författad avhandling eller nyttiga rön och som införes i Journalen | ||
| ---------------------------- | ||
| 0625 | Anmärkningar angående väderleken för maj | Patriotiska Sällskapet |
| Endast två klara dagar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0626 | Om engelska åkerbruket, utdrag ur Memoires de la Societé des Philanthropes | Hambraeus, O |
| 1781, juli OM ENGELSKA ÅKERBRUKET, UTDRAG UR MEMOIRES DE LA SOCIETÉ DE PHILANTHROPES På Brittiska öarna finns inga ödemarker. Man skulle kunna göra många uppodlingar, vilket med god lycka även gjorts under de sista 50 åren. Man har odlat de lätta jordarna, som troligen någon gång tidigare varit odlade. De fruktbaraste områdena är de, som bestå av hårdlänt jord, vilket man kan se av att där växer frodig småskog. Men lantmannen undviker denna mark, då den är mödosammare att uppodla. I Norfolk har man röjt sådan oländig mark och dessa ödemarker ger nu de rikaste skördar. Då man beredde dessa åkrar, bredde man ut 50-80 lass märgel och lera på tunnlandet för att sedan så säd, turnips, korn, raygräs och treffel. Trädesåker är dem obekant. De växlar gröda varje år. Här bor nu en talrik generation av idoga och verksamma människor. Denna underbara förändring har bidragit till både allmän och enskild nytta. Arrendatorerna och jordägarna har kommit överens att dela vinsten. I inget annat land, undantagandes Amerika, ger åkerbruket så stor vinst. Människor, som blivit odödliga och historiska har ofta inte uträttat något gott. Det är jordbrukare, som borde få världens högaktning. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0627 | Teori om ängsskötsel grundad på rön | Holmberger, Pehr |
| 1781, juli THEORI OM ÄNGS-SKÖTSEL, GRUNDAD PÅ RÖN När man på växtkännares vis granskar våra sädeslag finner man att de är gräs. Jordbrukaren lägger ner stor möda att bereda sina åkrar väl, men bryr sig inte om ängen. Min mening är att ängen skall behandlas som åkern. Djurens föda är lika viktig, som människans. Det gäller att kontrollera, hur djuren mår, beroende på vad föda de får. Man ser ju, vilka växter djuren ratar vid betet och ändå säljs dessa som hö. Det borde tillsättas tillsyningsmän, som undersökte höets beskaffenhet. Varför skall inte höet kontrolleras, som så många andra varor? Tabell på de växter en häst lämnar på betet. Jättegröe och rörflen växer i kärr och är begärliga för husdjuren. Det går lätt att plantera dessa tillsammans med starrväxter och få en givande äng av kärret. Visserligen måste sand påköras för att ge stadga åt sumpiga orter. Mossar skall utdikas och befrias från träd och buskar. Otjänliga växter grävs upp med spade. Ängskavle, blåtåtel och långlosta är utmärkta för kreaturen. Endast svinet ratar dem. De kan planteras både genom rötter och frö. Uppräkning av växter som trivs på svartmylla och sandblandad jord. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0628 | Om sättet att göra vaxstaplar | Wetter, Athanasius Laur. |
| 1781, juli OM SÄTTET AT GÖRA WAXSTAPLAR Biodlingen har ökat och ger nu honung och vax. Dock känner man inte konsten att draga vaxstaplar, som ger bättre ljus än talgljus. Man behöver vax, terpentin och kvickkåda. Till vekar används bomull eller hörblånor, grov som en grov sytråd. På en spinnrock sammansnor man trådarna till en vanlig vekes grovlek. Kådan tar man av granen. Ritning och beskrivning av de instrumenter som behövs. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0629 | Utdrag av ett brev från doktor Osbeck, angående den lilla fågeln Muscicapa | Osbeck |
| 1781, juli Den 11 maj uppträdde en flock fåglar, som vi inte kände. En sköts för att kunna säkerställa vilka de voro. Då den endast var skadskjuten åt den allehanda insekter, som vi bjöd. Den gör stor nytta på sin ort. En stark kyla och torka kom samtidigt. Lägg rovolja blandad med sot eller kimrök i en glasburk. Ställ burken bakom spisen, fyll upp utanpå med sand så att syrsorna kan klättra i burken. Ju fler burkar ju fortare fångst. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0630 | Anmärkningar angående handeln | Anonym |
| 1781, juli ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE HANDELN Redogörelse för sidentyger och florer, som kommit till Sverige. Karlstad. Järnpriser på Kronsäters marknad | ||
| ---------------------------- | ||
| 0631 | Tävlingsämnen | Patriotiska Sällskapet |
| 1781, juli TÄFLINGS-ÄMNEN Belöning till den, som gör en betydande förbättring av järnets blandning till kanongjutning. De skall motsvara metallkanoner och inte vara kostsammare. Belöning till den, som uppger det minst kostsamma och varaktigaste taktäckningssättet för städer och landsbygd. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0632, | Anmärkningar angående väderleken för juni 1781 | Patriotiska Sällskapet |
| Många klara dagar. | ||
| ---------------------------- | ||