Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0618Tankar om fiskars födaHolmberger, Petrus
1781, juni

TANKAR OM FISKARNAS FÖDA

Vi tycker, att färsk fisk är smakligare än gammal. Därför inrättas sumpar och dammar. Men hur skall vi kunna bevara fisken, om vi inte vet vad de olika arterna äter. Följer en noggrann förteckning av vad olika fiskar äter

----------------------------
 
0619Orsaker till planteringars ringa framgång och botemedel däremotNoreen, Axel
1781, juni

ORDSAKER TIL PLANTERINGARS RINGA FRAMGÅNG MED BOTEMEDEL DEREMOT OCH EN NY UPGIFT AT PLANTERA FRUCKT-TRÄN OM WINTERN, SÅSOM MYCKET SÄKRARE ÄN WANLIGA WÅR-PLANTERINGAR

För 1000 års sedan ansåg persernas lagstiftare Zoroaster, att trädplantering skulle belönas av gudarna. Även nu räknar vi det för nyttigt och hedrande. Tyvärr är beklagligt att man använder orätt sätt.

Man har inte tålamod att vänta på resultatet. Dessutom köper man grisen i säcken, då man inte vet vad slags frukt träden frambringar. Vidare misslyckas ofta planteringen. Rotympning är förkastligt. Träden skall stå kvar i plantskolorna tills de visat sin första frukt. De säljes sedan sent på hösten, då frosten kommer. En stor grop så att alla rötter kommer med grävs. När frosten frusit en klimp om roten, transporteras den till sin växtplats och jord fylls på. Den skall ha samma sida mot solen, som i plantskolan. Samma läge mot solen, samma jord och att alla rötter behålls är viktigt. Jag har i flera år på detta sätt transporterat träd från det grevliga Löwenhielmska godset Apertin.

----------------------------
 
0620Beskrivning på framlidne lanshövdingen Urban Hjärnes trädbalsamLagerström, Magnus
1781, juni

BESKRIFNING PÅ FRAMLEDNE LANDSHÖFDINGENS URBAN HJÄRNES TRÄD-BALSAM. INLÄMNAD TIL SWENSKA OST-INDISKA COMPANIET

Recept på träbalsam som konserverar allt trävirke mot förruttnelse och mask.

----------------------------
 
0621Nyttiga påfund och företagandenAnonym
1781, juni

NYTTIGA PÅFUND OCH FÖRETAGANDER

Brukspatron Samuel Kochs vid Dingelviks säteri nära Katrineholm, har tillsammans med övermasmästare Johan Carl Garneijs biträde hittat ett sätt att ur hammarsmedsslagget frambringa smidigt järn och stål.

----------------------------
 
0622,Om de gråstensbyggnader och förbättringar vilka bonden Anders Svensson förrättat vid kronoskattehemmanet Falla i Kinda härad ÖstergötlandKindahl, Reuselius
1781, juni

OM DE GRÅSTENS-BYGGNADER OCH FÖRBÄTTRINGAR, HWILKA BONDEN ANDERS SVENSSON FÖRRÄTTAT WID FJERDEDELS KRONO-SKATTE-HEMMANET NORRA FALLA, I OPPEBY SOKN, KINDA HÄRAD OCH ÖSTER-GÖTHLAND, OCH AF UNDERTECKNADE ÄRO BESICKTIGADE OCH BEFUNDNE, SOM FÖLJER

Sedan Anders Svensson inlöst besittningen på Norra Falla, började han iståndsätta mangårdsbyggnaden. Det fanns ingen skog till hemmanet. Han, som andra hade väl kunnat få timmer ur allmänningsskogen, men med omtanke om skogen avstod han. Istället tog han av stenen, som fanns på åkern och byggde två stugor med kök och förstuga emellan under ett tak. Det ena taket täckt med näver och klappersten för att spara torven.

Då det fanns kalksten 6 mil därifrån, lät han hopsamla det tunna lagret av kalksten vid Åsundens strand och bränna vitkalk själv. Han byggde källare och stenmurar och förbättrade de befintliga husen. Vilket intygas.

----------------------------
 
0623Anmärkning angående folkmängdenAnonym
1781, juni

ANMÄRKNING ANGÅENDE FOLKMÄNGDEN

I Stockholm var fler döda än födda. I Köpenhamn och St Petersburg var det tvärtom. Orsakerna till degenerationen i Stockholm borde undersökas

----------------------------
 
0624Fråga till besvarande mot belöning, samt uppmuntran för dem som behaga bidragaPatriotiska Sällskapet
1781, juni

FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT BELÖNING, SAMT UPMUNTRING FÖR DEM SOM BEHAGA BIDRAGA TIL DENNA JOURNAL

Sällskapet har utlyst en belöning till den, som kan uppge det bästa sättet att göra harts och harpös.

Sällskapet önskar att införa i sin Journal berättelser om åkerns förbättrande, artificiell ängsskötsel, skogsröjning, nya uppodlingar, dikningar, jordblandningar och liknande. Även tidigare har Sällskapet översänt ett exemplar av Journalen, om författaren varit känd. Nu vill man också ge skådepenningen i silver till den, som sänt in en väl författad avhandling eller nyttiga rön och som införes i Journalen

----------------------------
 
0625Anmärkningar angående väderleken för majPatriotiska Sällskapet
Endast två klara dagar.

----------------------------
 
0626Om engelska åkerbruket, utdrag ur Memoires de la Societé des PhilanthropesHambraeus, O
1781, juli

OM ENGELSKA ÅKERBRUKET, UTDRAG UR MEMOIRES DE LA SOCIETÉ DE PHILANTHROPES

På Brittiska öarna finns inga ödemarker. Man skulle kunna göra många uppodlingar, vilket med god lycka även gjorts under de sista 50 åren. Man har odlat de lätta jordarna, som troligen någon gång tidigare varit odlade. De fruktbaraste områdena är de, som bestå av hårdlänt jord, vilket man kan se av att där växer frodig småskog. Men lantmannen undviker denna mark, då den är mödosammare att uppodla.

I Norfolk har man röjt sådan oländig mark och dessa ödemarker ger nu de rikaste skördar. Då man beredde dessa åkrar, bredde man ut 50-80 lass märgel och lera på tunnlandet för att sedan så säd, turnips, korn, raygräs och treffel. Trädesåker är dem obekant. De växlar gröda varje år.

Här bor nu en talrik generation av idoga och verksamma människor. Denna underbara förändring har bidragit till både allmän och enskild nytta. Arrendatorerna och jordägarna har kommit överens att dela vinsten. I inget annat land, undantagandes Amerika, ger åkerbruket så stor vinst.

Människor, som blivit odödliga och historiska har ofta inte uträttat något gott. Det är jordbrukare, som borde få världens högaktning.

----------------------------