Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0609Sammanlikning mellan de norska och svenska fiskeriernaStröm, Hans
1781, maj

SAMMANLIKNING IMELLAN DE NORRSKA OCH SWENSKA FISKERIER

Saxo Grammaticus berättar, att man kunde ta fisk med blotta händerna vid Öresund och båtarna hade svårt att komma fram för den myckna fiskens skull. Troligen var det sill. Kung Valdemar införde en lag om sillfisket i Skåne, kallad Skanörs lag och Sidtha Rätt. Sid var sådana ställen, där feta varor blev behandlade.

Sommarsillen är den fetaste och kan jämföras med holländsk. Vårsill kallas också valsill, gråben eller ulvsill. 1740-1741 förändrades vädret i Norge, en envis dimma lade sig under sommaren över landet. På våren jagades sillen in i havsvikar av valen och kunde där ösas upp med händerna. Mängder av sill skeppades ut ur Norge ända till 1756, då sillen övergav landet. Därefter vände den sig till Sverige. Drivis från Grönland tros ha påverkat sillens vägar. Vissa artförändringar påvisas. Både norska och svenska sillfiskare har slarvat vid fisket och saltningen, vilket gjort att fisken blivit kasserad i Danzig. Följderna, när sillen upphörde, blev stora. Allt som satsats på både vad gäller människor och redskap blev överflödiga. Även annat fiske avtog, då sillynglen varit föda åt större fiskar.

Torskfisket har inte flyttat från Norge till Sverige som sillen. Med bättre redskap och båtar har man lyckats öka torsk- och kabeljofisket i Norge. Torskgarn är inte skadliga att använda. Det ger större fångster än med krok.

1752-1757 utfördes från Bergenska tullkammaren 312960 tunnor sill. Så bör också svenska utförseln ökas.

----------------------------
 
0610Om lanthushållningen i Flandern mellan Tournay och LilleAlströmer, Johan
1781, maj

OM LANDTHUSHÅLLNINGEN I FLANDERN IMELLAN TOURNAY OCH LILLE

Lantbruket i Flandern får företräde framför andra länder i Europa. Här brukar alla lika och väl. Alla åkrar plöjs och reds varje år och ingen vila ges. Goda skördar. De har ingen äng och knappast något ord för bete. Deras åkerbruk fordrar mycket arbete, men de har få dragare och tjänstefolk. Med flit och kunskap sköter de sin jord. Redogörs för deras skattesystem, jordmån, odling, arbetsmetoder, redskap och priser på diverse varor.

----------------------------
 
0611Granskning av förslaget om skallgångars avskaffande, samt om betänkligheter vid en del belöningarAnonym
1781, maj

GRANSKNING AF FÖRSLAGET OM SKALLGÅNGARS AFSKAFFANDE, SAMT OM BETÄNKLIGHETEN WID EN DEL BELÖNINGAR

Kritik mot artikeln i oktober 1780 om skallgång och belöningarna. Redogörelse för vinst och förlust vid jakter.

----------------------------
 
0612Rön angående sädeskorn, som efter 28 år bibehållit dess groningskraft; av trovärdig man inlämnatAnonym
1781, maj

RÖN ANGÅENDE SÄDES-KORN, SOM EFTER 28 ÅR BIBEHÅLLIT DESS GRONINGSKRAFT; AF TROWÄRDIG MAN INLEMNADT

1746 upptäcktes ett ovanligt stort ax, vilket innehöll 96 korn. Det torkades och lades i ett kuvert och glömdes bort till 1774. Då lät jag min trädgårdsmästare Eric Ljungström så dem vid Ådö Trädgård. Han skördade 7 fullmogna ax, men förvarade dem inte bättre än att fåglarna åt upp dem. Detta förargade mig mycket, då jag tänkt driva dem till utsäde.

----------------------------
 
0613Berättelse om två svenska färgämnenTham, Pehr
1781, maj

BERÄTTELSE OM TWÄNNE SWENSKA FÄRGE-ÄMNEN

Grön jordfärg tog jag vid Stentorps församling i Skaraborg. Den är lik den franska Terre verde.

Köllerfärg tillverkar en gammal ryttare i Dala församling, Skaraborgs län. Där finns även bleke, som de vitmenar sina skorstenar med

----------------------------
 
0614Försök med tvenne insända jordarter till färgRothoff, Birger
1781, maj

FÖRSÖK MED TWÄNNE INSÄNDE JORDARTER TIL FÄRG

De två jordfärger, som Pehr Tham insänt är av följande art och egenskap.

Grönjorden är kisel eller fin sand, litet lera och kalk. Det är järnet, som ger färgen. Till målning med vattenfärg är denna jord helt otjänlig. Den kan dock med fördel användas till oljefärg. Den täcker bra och är mörk. I eld rodnar den starkt. Vore önskvärt om försök gjordes, hur den klarar sol och vatten.

En gul fin och lös jord från Skaraborg innehåller kalk, kisel, lera och järn. Den duger inte till vattenfärg och är inte heller bra tillsammans med olja. Färgen tillhör inte de vackrare.

----------------------------
 
0615Anmärkningar angående väderleken för april 1781Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0616Översättning av herr Fauias de St Fonds avhandling om PouzzolanaArbin, A M von
1781, juni

ÖFWERSÄTTNING AF HERR FAUIAS DE ST FONDS AFHANDLING OM POUZZOLANA

Pouzzolanan kan användas både på land och i vatten. Den stelnar till ett starkt cement i vatten. Den är enkel att tillreda och arbeta med. Den bereds som vanligt murbruk med sand och stenskärv och nysläckt kalk. Romarna använde den till att mura sina utmärkta hamnar. Vitruvius beskriver hur det gick till.

Recept och beskrivning hur man gör pouzzolanabruk att användas i havet.

Recept för vattenledningar

----------------------------
 
0617RecensionAfzelius, Arv.
1781, juni

VON DEM DREHEN DER SCHAFE UND DEM BLASENBAND-WURME IM GEHIRNE DERSELBEN ALS DER URSACHE DIESER KRANKHEIT, VON NATH GOTFR LEFKE, PROF DER OECON UND NATURGESCH ZU LEIPZIG MIT I KUPFERT

Författaren beskriver kringsjukan hos får, sjukdomens natur, botemedel och orsak. Drabbar unga lamm som äter lite och magrar. Hänger och slänger med huvudet. Verkar vara medfödd. Finns ibland mjuka ställen på kraniet. Hinnan kring hjärnan är skadad. Inuti hjärnan en blåsa med vatten och några vita korn. I bröstets hålighet fanns bandmaskar. De kallas för blåsmaskar och fastnar i skinnet hos fåren, men har inte hittills blivit ansedda som orsak till kringsjukan. Men troligen är kornen i hjärnan också blåsmaskar. Dessa maskar liknar inte dem som finns på sanka ställen. De finns hela tiden i hjärnan och verkar vara medfödda, då man inte kan förklara hur de annars skulle komma in i hjärnan. Denna blåsa trycker på hjärnan och gör fåren yra. Det är säkert smärtsamt. Det finns inget botemedel. Trepanering som ibland förslagits är osäker. Det enda är att döda de sjuka fåren på ett tidigt stadium, innan de bli för magra. På detta sätt förs sjukdomen inte vidare. Flera personers iakttagelser och erfarenheter redovisas.

----------------------------