Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0586Beprövat sätt att göra hus innantill dragfriaGeyer. Carl Fr.
1781, febr

BEPRÖVAT SÄTT, AT GÖRA HUS INNANTIL DRAGFRIA, MEDDELT AF COMMINISTER ERIC NORDENBERG

Man blandar ler och sand till en tjock välling, som uppblandas med draglimsvatten. Detta strykes på de ställen, där man befarar drag, även golv och tak behandlas på samma sätt. Har man brist på näver kan man ta björnmossa eller sågspån.

----------------------------
 
0587Berömliga gärningarAnonym
1781, febr

BERÖMLIGA GÄRNINGAR

Greve Melker Falkenberg har skänkt en stor boksamling till Kungl. Karolinska Akademiens bibliotek.

Vid Kronobergs regemente finns en skolinrättning för de 1400 barnen. De undervisas 10-12 i taget av avskedade soldater. Vid mitt besök blev jag imponerad av den ordning och tydliga metod, som användes. Dock lyckades jag inte få reda på hur denna inrättning finansierades.

----------------------------
 
0588Vittsjö sockenmäns å allmän sockenstämma den 3 september 1780 träffade överenskommelse om en fattigstocks upprättande till fattiga barns understödAnonym
1781, febr

LUND. WITTSJÖ SOCKNEMÄNS Å ALLMÄN SOCKNESTÄMMA DEN 3 SEPTEMBER 1780 TRÄFFADE ÖFWERENSKOMMELSE OM EN FATTIGSTOCKS UPRÄTTANDE TIL FATTIGE BARNS UNDERSTÖD

Då det är känt, att flera barn i socknen på grund av fattigdom inte får någon undervisning i kristendom utan lever ett otidigt liv, beslöts att inrätta en fattigstock, där kristliga människor kunde lägga en slant. Vidare skall böter betalas för följande brott:

1) den som uppträder berusad, så att han inte kan reda sig själv

2) den som utbrister i eder och svordomar

3) den som åstadkommer träta och slagsmål

Var och en äger rätt att vara den andres angivare och tredskas någon skall sexmännen uttaga böterna. En gång om året skall fattigstocken öppnas och de barn, som är armast, men visar mesta flit skall få mest.

----------------------------
 
0589Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1781, febr

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För odling, frukt- och trädplantering, stenbrytning, biskötsel och för lång och trogen tjänst.

----------------------------
 
0590Kungl. Patriotiska Sällskapets redan tagna grunder för dess hedersbelöningars utdelandePatriotiska Sällskapet
1781, febr

KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS REDAN TAGNE GRUNDER FÖR DESS HEDERSBELÖNINGARS UTDELANDE

Patriotiska Sällskapet har tidigare utsträckt sina belöningar utanför huvudnäringen till ämnen av skilda slag t.ex. spånad, vävning, byggnader, koppympning, läkare som lyckats med kurer för människor och djur, målning, teckning, färgning, långvarig tjänst och vackra gärningar. Tyvärr kan man inte fortsätta efter den belöningsplanen, då fler och fler söker och kassan inte ökar i samma takt.

Belöning för uppodling skall gälla för den, som skapat fyra tunnland åker eller 12 lass äng samt dessutom hävdat gammal åker. Har marken varit särskilt svår räcker hälften. Samma belöning gäller för torpare och hälftenbrukare. Ståndspersoner, fogdar, officerare, ryttare, länsmän, soldater och båtsmän utesluts.

Minst 50 frukträd med 6 års växttid eller 200 lövträd fordras för belöning. Trädgårdsmästare utesluts, om han inte planterat 300 träd.

Hägnader av sten skall vara 100 famnar, trakter där det finns gott om sten 200 famnar.

Minst 30 bistockar fordras.

Hela mangården eller ladugården skall i fortsättningen var uppförd av sten.

För tjänstefolk förlängs anställningstiderna.

Vid ansökan skall bevis från präst eller kyrkvärdar uppläsas från predikstolarna

----------------------------
 
0591Anmärkningar angående väderleken för januari 1781Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0592Om lanthushållningen i Chur-PfaltzAlströmer
1781, mars.

OM LANDT-HUSHÅLLNINGEN UTI CHUR-PFALTZ.

Direktör Alströmers fortsatta berättelse om lanthushållning. Denna gång från Chur-Pfaltz. Tack vare kurfurstens regering och förmåga att sätta fart på handel och manufakturer blomstrar även lanthushållningen. Man får avsättning för sina produkter.

Beskrivning av jordmån och odling och boskapsskötsel.

----------------------------
 
0593Granskning över åtskilliga fördomar i hushållningenKrake, Otto
1781, mars.

AMÄRKNINGAR WID DE TANKAR, SOM AF EN OKÄND FÖRFATTARE BLIFWIT YTTRADE UTI KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLNINGS JOURNAL FÖR NOVEMBER MÅNAD ÅR 1776, PAG. 127 KALLADE: GRANKSNING ÖFWER ÅRSKILLIGE FÖRDOMAR I HUSHÅLLNINGEN

En okänd författare har skrivit i Hushållsjournalen november 1776 om fördomar i hushållningen. Otto Krake granskar nu artikeln. Han vederlägger satsen: att bonden för att göra rätt gagn, ej själv bör vara jordägare och ingen egendomsherre undergiven. Vilken verkan har det på åkerbruket, folkökningen och sederna?

Åkerbruket fordrar kunskap, flit och förmögenhet. En egendomsägare med språkkunskaper skulle alltså kunna läsa allt av trycket. Men blir den kunskapen gedigen? En bondes erfarenheter är värda mycket mer.

Jag vet att det finns egendomsherrar, som har kunskap och hanterar sina underlydande efter kristligt sinnelag. Det är inte dem jag talar om, utan den mängd höglärda klåpare som fått en stor förmögenhet i arv.

Den som arbetar åt sig själv, är naturligtvis flitigare än om arbetsinsatsen tillfaller någon annan. Där har övervakning ingen verkan.

Vad beträffar folkökningen är det ingen mening med den, om barn föds i familjer, som inte kunna föda dem. Nej, se på en skattebonde omgiven av raska, friska och arbetsamma barn!

De goda sederna frodas, där man har en säker utkomst för sig och sina barn. En herregårdsbonde i sin trälaktiga ställning har ibland av nöd måst avvika från lagen och säkert följer även hans barn i de spåren.

----------------------------
 
0594Beskrivning, jämte ritning över åbyggnaden på ett bondehemmanAnonym
1781, mars.

BESKRIFNING, JEMTE RITNING, ÖFWER ÅBYGGNADEN PÅ ET BONDE-HEMMAN.

Ritning och beskrivning av en åbyggnad på ett bondehemman

----------------------------