| 0059 | Om mjölonättika | Anonym |
| 1777, febr OM MJÖLON-ÄTTIKA Sättet att göra mjölonsirup är beskrivet i Vetenskapsakademiens Handlingar 1774. På samma sätt gör man ättika, dock utan att koka så länge. Får inte kokas i järngryta. Saften slås i ett med ättika syrat träkärl. Surdeg, långpeppar och nejlikor tillsätts. Kärlet sprundas och låter jäsa i ett varmt rum | ||
| ---------------------------- | ||
| 0060 | Om mos av gallibär | Anonym |
| 1777, febr OM MOS AF CRATAEG. CRUR. GALLI-BÄR Detta träd växer inte vilt i Sverige, men borde kunna odlas. Träet duger till svarvning och bären kan användas i hushållningen. De likna oxelbär, som också kan ge ett gott mos. Jag rensade bären och lade dem i en stenkruka, där de krossades. Kokande vatten slogs på och en duk täckte krukan tills det svalnat. Silades genom dubbla filtrerpapper i en förtent kopparpanna. Moset i filtret användes på nytt. När det mjöliga ämnet, som blev kvar torkades och blandades med rågmjöl, kunde man baka ett gott bröd, dock inte särskilt vitt. I Sverige använder man oxel till gröt och i pannkakor. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0061 | Moutarde de Dijon av svensk senap | Holmberger, Petrus |
| 1777, febr MOUTARDE DE DIJON AF SWENSK SENAP Anledningen till detta försök gav mig en förnäm fru, som trodde att denna slags senap gjordes av rostade frön. Jag rostade den svarta senapen i järnpanna, blandade med salt och god vinättika och resultatet blev lika bra som den från Dijon. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0062 | Tågvirke av ljung | Anonym |
| 1777, febr TÅGVIRKE AF EN ART LJUNG Under regeringens beskydd har ett repslageri inrättats i Paris förstad St Antoine, där man gör tåg av ljung, Gramen Sparteum. Franska marinen använder tågvirke av andra ljungsorter från Spanien och Afrika, som är mycket brukbara både i salt och sött vatten. Man försöker nu använda ljung istället för hampa för att göra tapeter, som tål att tvättas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0063 | Sätt att plantera potatis av frö | Anonym |
| 1777, febr SÄTT, AT PLANTERA POTATOS AF FRÖ Tag en knippa potatisfrukter och häng på tork hela vintern. Gnugga loss fröna och torka på ett papper. Sås i en mullbänk och när plantorna är en tum planteras de ut. Två gånger skall de allt eftersom de växer täckas med jord. På en sommar blir potatisen stor som ett hönsägg. Det märkliga är att det blir potatis av flera slag från dessa frön. Man har märkt att potatis avtar och bör förnyas genom frösådd vart 14:de år. Lantbrukaren beklagar sig att hans jord tröttnat, men orsaken ligger i potatisens ålder. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0064 | Hjälpmedel mot stenpassion | Anonym |
| 1777, febr HJELPMEDEL MOT STENPASSION En människovän har detta recept mot den smärtsamma sjukdomen. Man bränner 15 snäckor så att de kan krossas till ett fint pulver. En tesked var morgon i tre dagar, nedsköljt med te. Den fattige kan laga sitt te av enbär. Används i förebyggande syfte varje vecka. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0065 | Ritning och beskrivning av Björkenboms åker- och skärharv. | Anonym |
| 1777,febr RITNING OCH BESKRIFNING ÖFWER BJÖRKENBOMS ÅKER- OCH SKÄR-HARV Ritning och beskrivning. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0066 | Ur Gazette d'Agriculture | Anonym |
| 1777, febr UTUR GAZETTE D'AGRICULTURE Beskrivning av flera försök med vagnar, som gå utan dragare. Framvagnen har ett styre, som kan ändra färdriktningen och farten är så hög att en häst i full trav har svårt att följa den. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0067 | Utdrag ur landshövdingarnas ingivna berättelser om årsväxten och priser. | Anonym |
| 1777, febr UTDRAG AF HERRAR LANDSHÖFDINGARNAS TIL KONGL COMMERCE COLLEGIUM ì INGIFNA BERÄTTELSER OM ÅRSVÄXTEN, SPANMÅLS-PRISER M M FÖR ì NÄSTLEDIT ÅR Mariestad. Sädesväxten som förra året. Vårsäden sämre, men ì höstsäden ymnig. Åbo. Man har knappt fått igen utsädet på rågen. Kornet ì bättre, men mask på ärterna och rotsaker. Helt olönsamt. Den mest ì nödställda allmogen har fått hjälp ur kronomagasinen. Sundsvall. Ganska god växt, man kan lägga upp förråd till ì brännvinsbrännerierna. God hö-, lin- och hampskörd. Inga svåra ì sjukdomar på boskapen. Wasa. Ganska god rågskörd, trots att åkrarna hade frostbränna ì under våren. Även kornet medelmåttigt. Höskörden ganska god, men ì annan odling dålig. Uleåborg. Råg och korn for illa av den kalla våren. Höskörden ì något bättre än förra året. Visby. Råg och korn tillräckligt och även höet är gott. Halmstad. Rågen nog frodig, men korn och havre sämre. Höet ì ganska gott och halmen drygare. | ||
| ---------------------------- | ||