Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0576Tankar om hushållningens upphjälpande i FinlandAnonym
1781, jan.

TANKAR OM HUSHÅLLNINGENS UPHJELPANDE I FINLAND.

För att höja Finlands hushållning måste man ge skogen ömmare vård. Det slöseri med skog som nu sker gör att hela handeln slås ut. De produkter vi säljer utomlands är beroende av skog. Kan vi inte smälta metaller och sälja skogsprodukter, kan vi inte klara att köpa utländska varor, främst salt. Det sker i dag ingen återplantering av skog. Utan återplantering blir Finland ett uselt land.

Man måste förbjuda svedjebruket.

Man bör utnyttja floder och sjöar, så att avlägsenheten till städer inte hindrar lanthushållningens tillväxt. I norra Amerika använder man näverbåtar vid frakt. Dessa båtar kan med lätthet bäras förbi forsar och svåra passager.

Man bör anlägga städer uppe i landet, så att lantmannen kan få avsättning för sina produkter utan att föra dem 20-30 mil.

Man måste dika ut mossar och kärr så att arealen av åker och äng ökas, men också att landet blir hälsosammare att bo i.

Man måste ge bonden utbildning i att förbättra sin åker och äng och inte som nu använda fars och farfars metoder. Det bästa sättet vore att låta någon betrodd person, som prövat metoderna skriva en lärobok.

Boställen för präster och officerare bör bli förebilder för bönderna, men då kan inte officerarna flyttas så ofta som nu.

Salpeterinrättningen skadar spannmålsodlingen. Det är ju förbjudet att ta vara på gödseln, då den skall gå till salpetertillverkningen. Genom salpeterladors inrättande skulle detta förekommas.

Vissa överflödsvarors bruk borde inskränkas, t ex kaffe. Många tunnor guld dansar ur riket för denna onödiga och skadliga drycks skull. Dessutom går det ju åt en mängd socker vid kaffedrickningen.

Men om vi inte sköter våra skogar bättre, lär inte något kaffe kunna införas i landet.

----------------------------
 
0577Anmärkning angående kopparkärlAnonym
1781, jan.

ANMÄRKNING ANGÅENDE KOPPAR-KÄRIL.

Det är märkligt, att man inte som i Frankrike förbjudit kopparkärl. Insikten om dess skadlighet finns, men trots det fortsätter man att använda dem. Även om kopparslagaren inte skulle tycka om ett förbud, måste det enskilda intresset vika för det allmänna.

----------------------------
 
0578Brev angående ardackern (växt)Anonym
1781, jan.

BREF ANGÅENDE ARDACKERN.

En växt med goda egenskaper, som borde spridas. Rötterna goda som kastanjer och ger bättre mjöl än potatis. Halmen begärlig för hästar. Vackra blommor.

----------------------------
 
0579Anmärkningar angående väderleken i orternaAnonym
1781, jan.

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M.M. I ORTERNE.

Abborfors. God väderlek i oktober och november. God sädesbrodd.

Skärkind. Svag höskörd, medelmåttig säd och dålig vårsådd.

Öjhult i Småland. Lång och kall vår, sedan svår torka. Skogseld och brist på vatten.

Lund. Svåraste torkan i mannaminne. Sjöar har torkat ut, så att man kunnat gå över dem.

----------------------------
 
0580Märkliga händelser i naturenAnonym
1781, jan.

MÄRKLIGA HÄNDELSER I NATUREN.

Den 13 oktober märktes en jordbävning i Torne stad.

----------------------------
 
0581Berömliga gärningarBackman, And.
1781, jan.

BERÖMLIGE GÄRNINGAR.

Till minne av kronprinsens födelse har kornetten Abraham Bratt i Otterstad, Skaraborgs län skänkt ett helt frälsehemman. Avkastningen skall ge lön åt en skollärare i Otterstad.

I Qwille gjordes av samma anledning en kassafond, som utdelades som belöning åt torparen Bryngel Ericsson, som byggt stenbyggnad och åt hans hustru Marta Hansdotter, som räddat grannarna undan en eldsvåda. Även blinde Anders Angrimson och Dragonen Olof Örberg fick uppmuntran, då de uppodlat oländig mark, dikat och planterat träd.

I Karlstad har urfabrikören Prints och en stor del av borgerskapet, sedan de yttrat sin underdåniga glädje att konungen återkommit till fäderneslandet, inrättat en sjuk- och begravningskassa och vård och uppsikt om fattiga och föräldralösa barn.

----------------------------
 
0582Anmärkningar angående väderleken i december 1780Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0583Om kakelugnarAnonym
1781, febr

OM KAKELUGNAR

I rikets södra provinser och bergslagen brukades järnugnar nästan överallt. Nu finns de kvar hos allmogen. De varar i flera mansåldrar och ärvs som lösöresegendom. Ibland kan man hitta järnugnar från 1500-talet från Pehr Brahes bruk. De luktar vid stark upphettning och leran i fogarna faller bort varefter de ryker. De har nu ersatts av porslins eller kakelugnar. Dessa är vackrare, men kostar åtskilligt i underhåll.

Sedan den lärde doktor Franklin, nu amerikanskt sändebud i Paris, sagt att järn aldrig är skadligt, om det inte används till vapen, har man funderat över att göra en järnkamin och klä den med kakel. Även på Stockholms slott har man försökt. Ritning och beskrivning följer.

----------------------------
 
0584Om granrisets nytta i utfordring av kreaturModeer
1781, febr

OM GRANRISETS NYTTA I UTFORDRING FÖR KREATUR

I vårt land där sädesbrist ofta förekommer är det önskvärt att man tar till den utvägen att utfordra djuren med grankvistar. Det synes som att det är någon mening med alla våra året runt gröna träd, som begärligt ätes av både hästar och kor. Kvistarna är så sönderstötta att det inte finns risk att de skadar inälvorna hos djuren.

Jag hackar och stöter grankvistarna och varvar med sämre agnar eller halmhack. Vatten och salt hälls över och blandningen står i 24 timmar. Skulle någon påstå, att hans djur inte äter, beror det på felaktig tillredning.

Anmärkning om föregående. Om granrisfodring i längden är skadligt vet man inte. När granen är uppäten är den borta, men den fläck jord, som frambringar säd och halm, gör det även nästa och kommande år.

Granen består av kåda, som räknas till stärkande, Roborantia, och inte som närande, Nutrientia. Således skulle riset inte bidraga med föda till kreaturen. När nöden står för dörren, är det naturligtvis nödvändigt med denna kost.

----------------------------