Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0571Brev angående åkerbruk och gräsfrösåningAnonym
1780, dec.

BREF ANGÅENDE ÅKERBRUK OCH GRÄSFRÖSÅNING.

På en gård i Halland har brukaren besvär med sina ängar. De räcker inte till all den boskap han vill ha. Han funderar att låta dalkarlar ta bort tuvor och göra ängen till åker några år för att sedan få en bra äng. Närheten till staden gör att han kan få avsättning för djuren, medan man kan köpa utländsk säd billigt. För att få tillräcklig gödning skall han muddra en å och lägga på ängen. Han motarbetas av grannarna, när det gäller att dika ut, vilket han anser vara nödvändigt.

----------------------------
 
0572Utdrag ur brev från Uppland angående artificiell ängsskötselAnonym
1780, dec.

UTDRAG AF ET BREF IFRÅN UPLAND ANGÅENDE ARTIFICIELLE ÄNGSSKÖTSELN.

C.Sahlman har gjort försök med klöverfrö, som blev så lyckat, att han nu beställer till sina grannar.

----------------------------
 
0573Anmärkningar angående väderleken för november 1780Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0574Anmärkningar över Broddetorps pastorat, jämte beskrivning 1746-1774Pehrsson, Pehr
1781, jan.

ANMÄRKNINGAR ÖFWER BRODDETORPS PASTORAT, JÄMTE WÄDERLEKEN, ÅRSWÄXTEN OCH SÄDESPRISERNA DÄRSTÄDES IFRÅN OCH MED 1746 TIL OCH MED 1774.

Per Pehrsson i Sätuna beskriver Broddetorps pastorat, trakten och dess näringar. Han har under åren 1746-1774 beskrivit årsväxten och sädespriserna.

----------------------------
 
0575Om lanthushållningen i BrabantAnonym
1781, jan.

OM LANDTHUSHÅLLNINGEN I BRABANT.

Den brabantska hushållningen är lika den flandriska. Jorden är mager och fordrar stor tillförsel av gödsel. Alla djur står inomhus. Från grannstäderna föres aska som lägges i högar och blandas med jord och fuktas ständigt med urin.

Teckningar på olika plöjningsprofiler.

Levande hagtornshäckar nyttjas till stängsel.

----------------------------
 
0576Tankar om hushållningens upphjälpande i FinlandAnonym
1781, jan.

TANKAR OM HUSHÅLLNINGENS UPHJELPANDE I FINLAND.

För att höja Finlands hushållning måste man ge skogen ömmare vård. Det slöseri med skog som nu sker gör att hela handeln slås ut. De produkter vi säljer utomlands är beroende av skog. Kan vi inte smälta metaller och sälja skogsprodukter, kan vi inte klara att köpa utländska varor, främst salt. Det sker i dag ingen återplantering av skog. Utan återplantering blir Finland ett uselt land.

Man måste förbjuda svedjebruket.

Man bör utnyttja floder och sjöar, så att avlägsenheten till städer inte hindrar lanthushållningens tillväxt. I norra Amerika använder man näverbåtar vid frakt. Dessa båtar kan med lätthet bäras förbi forsar och svåra passager.

Man bör anlägga städer uppe i landet, så att lantmannen kan få avsättning för sina produkter utan att föra dem 20-30 mil.

Man måste dika ut mossar och kärr så att arealen av åker och äng ökas, men också att landet blir hälsosammare att bo i.

Man måste ge bonden utbildning i att förbättra sin åker och äng och inte som nu använda fars och farfars metoder. Det bästa sättet vore att låta någon betrodd person, som prövat metoderna skriva en lärobok.

Boställen för präster och officerare bör bli förebilder för bönderna, men då kan inte officerarna flyttas så ofta som nu.

Salpeterinrättningen skadar spannmålsodlingen. Det är ju förbjudet att ta vara på gödseln, då den skall gå till salpetertillverkningen. Genom salpeterladors inrättande skulle detta förekommas.

Vissa överflödsvarors bruk borde inskränkas, t ex kaffe. Många tunnor guld dansar ur riket för denna onödiga och skadliga drycks skull. Dessutom går det ju åt en mängd socker vid kaffedrickningen.

Men om vi inte sköter våra skogar bättre, lär inte något kaffe kunna införas i landet.

----------------------------
 
0577Anmärkning angående kopparkärlAnonym
1781, jan.

ANMÄRKNING ANGÅENDE KOPPAR-KÄRIL.

Det är märkligt, att man inte som i Frankrike förbjudit kopparkärl. Insikten om dess skadlighet finns, men trots det fortsätter man att använda dem. Även om kopparslagaren inte skulle tycka om ett förbud, måste det enskilda intresset vika för det allmänna.

----------------------------
 
0578Brev angående ardackern (växt)Anonym
1781, jan.

BREF ANGÅENDE ARDACKERN.

En växt med goda egenskaper, som borde spridas. Rötterna goda som kastanjer och ger bättre mjöl än potatis. Halmen begärlig för hästar. Vackra blommor.

----------------------------
 
0579Anmärkningar angående väderleken i orternaAnonym
1781, jan.

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M.M. I ORTERNE.

Abborfors. God väderlek i oktober och november. God sädesbrodd.

Skärkind. Svag höskörd, medelmåttig säd och dålig vårsådd.

Öjhult i Småland. Lång och kall vår, sedan svår torka. Skogseld och brist på vatten.

Lund. Svåraste torkan i mannaminne. Sjöar har torkat ut, så att man kunnat gå över dem.

----------------------------