Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0562Botemedel för hästar, som äro angripna av rosenAnonym
1780, nov.

BOTEMEDEL FÖR HÄSTAR, SOM ÄRO ANGRIPNA AV ROSEN.

Rosen som angriper hästar, är oerhört smittsam och leder till döden, om den inte behandlas.

De djur, som har flytningar ur nosen, ställes avsides och skötas av särskilda personer. Allt remtyg smörjes med terpentinolja och russolja. Järnbeterna förtennes. Krubban tvättas med lut och ättika.

En boll av ett äggs storlek, innehållande terpentinkåda och svavelblomma ges en gång om dagen.

Rök av auripigment drages upp i nosen.

De hästar, som angripits, utan att ha sår bör åderlåtas.

De ges enbär, svavelblomma, salpeter, baggesöta, calangarot.

Korn kokas och hälls i en tornister, som hängs framför hästen, så att imman andas in.

Bestrykes näsborrarna med terpentinspiritus.

De friska hästarna behandlas med terpentinspiritus, enbär och svavelblomma.

----------------------------
 
0563Utdrag ur brev från KantonMaulé J
1780, nov.

UTDRAG AF BREF FRÅN SWENSKA SUPERCARGUEUREN HERR J. MAULÉ TIL OEKONOMIDIREKTÖREN M.STAAF. DATERAT CANTON 25 JAN 1780.

Jag har fått 9 kulörta klädeslappar som prov från de i Söderhavet upptäckta öar, som engelsmännen kallar Sandwich Eyländer och en annan ö, där kapten Cook blev slagen. Jag har också fått 2 kuriösa fiskekrokar av ben och ett halsband av diverse kulörta fågelfjädrar till fruntimmersornamenter. Eljest har den engelske doktorn en hop andra rariteter, som jag skall söka få och hemsända tillsammans med kinesiska medikamenter.

----------------------------
 
0564Underrättelse angående fiskfångst, väderlek och årsväxt från orterAnonym
1780, nov.

UNDERRÄTTELSE ANGÅENDE FISKE-FÅNGST, WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT, IFRÅN ORTERNA.

Göteborg. Stora sillstim har siktats utanför den bohuslänska kusten, men strömmarna har drivit bort fisken. När nu stormar börjat rasa, hoppas man att den Högste även i år välsignar våra stränder med ymnigt fiske.

Hälle i Fräkne härad. En ovanligt varm eftersommar gjorde, att säden mognade ojämnt och ängen är helt brunbränd. Svår vattenbrist har uppstått och många skogseldar har härjat. Det gamla märket: Om det regnar på sjusovaredagen 27 juli, skall det sedan regna sju veckor. Detta slog i år alltså helt fel.

Skara. Den värsta torka i mannaminne. Det har inte regnat på två månader. Svår vattenbrist och svårighet att få mala. Den säd man lyckats så i den hårda jorden har blivit angripen av mask. Svåra bränder särskilt i mossar.

Karlstad. Den första snön kom 30 sept.

Ystad. Den 1 oktober drev en svår storm 7 stora fartyg, som låg på redden in mot stranden. Ett fartyg som låg i hamnen drev på grund. Den nybyggda fyrbåken kastades överända.

Karlshamn. Nattfrost i början av september förstörde tobaken. Svår torka.

Öland. God skörd av råg annars dåligt på grund av torka. Bina har givit få svärmar.

Tuna i Dalarna. Svåra urväder under vintern hindrade förflyttning, så att allmogen inte fick sina vanliga inkomster.

Man har provat att tröska med maskin.

10 personer är redan i år (2 okt) olyckligen omkomna eller drunknade.

Skellefteå. Det har även i år gått lyckligt med trädgårdsfrukten. Ett av mina äppelträd har burit 2000 äpplen. Träden är nu 10 år gamla och ganska stora.

Luleå. Lång vinter med många urväder. Sen sådd, men fin höskörd. Frost redan 22 juli och ett par gånger i augusti gjorde att kornet inte mognade.

Umeå. Endast 2 gånger regn på hela sommaren fram till oktober. God höskörd men inga rotfrukter och ingen kål.

----------------------------
 
0565Anmärkningar angående väderlek för oktober 1780Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0566Om nödvändigheten av ätliga varors prövande, beredning och förvarandeLostbom, Johan
1780, dec.

OM NÖDVÄNDIGHETEN AF ÄTELIGA WARORS PRÖFWANDE, BEREDNING OCH FÖRWARANDE.

Under vintertiden hämtar vi vår huvudsakliga föda ur djurriket. Vi har sett, att djur som fått bättre och hälsosam föda ger bättre produkter. Vi bör därför av fysiska, ekonomiska, politiska och moraliska grunder vara noga med att vetenskap, laggrannhet, försiktighet och ärlighet följs, så att vår föda får en god kvalitet.

Både frivillig och laglig efterlevnad av de förordningar, som är utgivna saknas ofta. Orsaken ligger i okunnighet, ovana och jag nödgas säga oredlighet hos dem som har att verkställa övervakningen.

Det är icke så mycket fråga om de färska produkter, som merendels de förnäma och ståndspersoner äter, utan mer det saltade, torkade och rökta som allmogen bestås med.

Om någon kunnig och erfaren person ville åtaga sig att granska varor som salt, torrt och rökt kött, fläsk, smör, ost, sill och fiskvaror skulle man finna att kvaliteten är ojämn och att mycket genom ovåligt, okunnigt och oredligt hanterande redan angripits av förruttnelse.

Ingen medicus kan neka till att brännvin tillrett på skämd säd eller vidbränd har en våldsammare inverkan på hälsan. Hur ofta slaktas inte sjuka djur och säljs eller förtärs av bonden?

Bara blodet runnit av tror man djuret går att äta.

Liksom medicus skall ha uppsikt på apotekarna, att de inte sälja gamla och uppblandade mediciner borde man ha uppsikt över de livsmedel som förtärs.

Då en läkare frågar en patient om orsaken till sjukdomen, visar det sig ofta vara osund mat och dryck.

Vi borde göra som i utlandet där man upprättat inrättningar med bageri, bryggeri, bränneri, malt och torkhus, salteri och rökeri m.m. Dock kan man även från utlandet få produkter av dålig kvalitet.

Under de 18 år, som jag haft hushåll, har jag nästan aldrig köpt en kött- eller silltunna, som varit av jämn och god kvalitet. Borde inte säljaren ha ansvar för det han säljer? Det är ett så besvärligt företag att få rättelse att köparen hellre låter allt vara. Säljarens namn borde finnas på de tunnor han säljer.

----------------------------
 
0567Avhandling om barometerns nytta och rätta brukMelanderhiem, D
1780, dec.

AFHANDLING OM BAROMETERNS NYTTA OCH RÄTTA BRUK.

Jag har i 11 år med framgång skött mitt åkerbruk med hjälp av en god barometer och jag ger här råd och anvisning, hur man använder detta viktiga åkerbruksinstrument.

Man har känt till att luften är en fluid materia, men inte förrän Torricelli, känd fysiker från Italien, i mitten av förra seklet hittade på ett instrument, har man kunnat mäta luftens tyngd.

Följer en detaljerad beskrivning av en barometer och hur man genom att läsa av dess ställning kan förutse väderleken till nytta för odlingen

----------------------------
 
0568Berättelse om gjorda försök med plantering av åtskilliga införskrivna frönModeer
1780, dec.

BERÄTTELSE OM GJORDA FÖRSÖK MED PLANTERING AF ÅTSKILLIGE GENOM KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET INFÖRSKRIVNE FRÖN.

Redan för 30 år sedan gjorde friherre Bielke lyckade försök med frön från Sibirien. Dessa försök har inte nått ut till allmänheten. Därför har professor Pallas fått i uppdrag av Patriotiska Sällskapet att från Petersburg införskriva 36 olika frösorter. De fördelades på flera odlare och här redovisas försöken

----------------------------
 
0569Brev angående svenska färgämnenAnonym
1780, dec.

BREF ANGÅENDE ÅTSKILLIGE SWENSKE FÄRGE-ÄMNEN.

Växter lämna oss de flesta färgämnen. En del färg måste fästas eller förhöjas med hjälp av salter eller syror.

Stenmossorna har företräde framför andra växter, när det gäller färgning. De finns i överflöd och tillredningen är varken kostsam eller kinkig.

Under min botaniska resa 1779 såg jag vid Tjustgöl i Misterhults socken, hur man färgade brunt med ekbark, björkbark och granbark.

I Döderhults socken färgade gummorna svart med hjälp av jord. Salig Linné har nämnt det i sin Öländska resa. Jorden hämtades från Källehults mosse eller i Svartkärret.

----------------------------
 
0570Sätt att överdraga likkistor så att de liknar klädeAnonym
1780, dec.

SÄTT AT KUNNA ÖFWERDRAGA OCH GIFWA LIKKISTOR EN SÅDAN YTA, AT DET ALDELES LIKNAR OCH I NÄTTHET WIDA ÖFWERGÅR ALL ÖFWERDRAGNING AF DET FINASTE KLÄDE.

Man tager yllelappar, gamla som nya och kokar dem i brun bresilja och vitriol tills de är svarta. När de torkat hackas de så fint som möjligt.

Kistan överstryks med kimrök och fernissa och innan det torkat siktas det hackade yllet över. Samma procedur, som när man gör stofftapeter. Vill man göra det ännu vackrare tar man silketyg.

Envar förstår vilken besparing detta är, i stället för att klä kistan med kläde. Varje sann patriot, hur rik han än är, borde föregå med gott exempel.

I stället för fernissa kan man använda limfärg till kistor i mullgravar. Men till murade gravar rekommenderas fernissan såsom beständigare och inte så begärlig för ohyra.

----------------------------