Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0501Anmärkningar angående väderleken för mars 1780Patriotiska Sällskapet




----------------------------
 
0502Utkast till kunskap i synnerhet om svenska lantmannaredskapLostbom, Johan
1780, maj

UTKAST TIL KUNSKAP I SYNNERHET OM SWENSKE LANDTMANNA REDSKAPER

Beskrivning av Bohuslänska plogen och Uppländska plogen. I Uppland används numera baron Gripenstedts plog. Han har tagit modellen efter Västmanländska plogen och Närkesplogen. Den finns beskriven i Vetenskapsakademiens handlingar 1775. Beskriven även här. I Uppland används också en lätt och behändig plog benämnd Kopparbergs plog.

Värmlands, Vadsbohärads och Västmanlands stockplogar är beskrivna.
----------------------------
 
0503Berättelse hur med klöversädet vid Kaflås förfares, i anseende til utsäde, hö- och fröbärgning samt frörensningEssen, S U von
1780, maj

BERÄTTELSE, HURU MED KLÖVER-SÄDET WID KAFLÅS FÖRFARES, I ANSEENDE TIL UTSÄDE, HÖ- OCH FRÖBERGNING SAMT FRÖ-RENSNING

Klöver eller tysk väppling, som den också kallas är utomordentligt bra vid cirkulationsbruk och lämnar jorden förbättrad. Beskrivning hur klövern sås. Den bärgas, när de första blommorna gått i blom. Den ligger ett par dygn på marken och hässjas. Klövern blandas med starr, havre eller annan småhalm. Kan bärgas upp till tre gånger. Då klövern under torkningen inte tål vatten fordrar den mycket arbete. Bärgning av frö sker, när de är mogna.

Fröklövern tröskas flera gånger och kastas emellan och drivs slutligen genom dammkvarn. Ju senare på våren man rensar fröna dess bättre.

----------------------------
 
0504Försök att tillverka sirap av rödbets- och morotssaftBenignus
1780, maj

FÖRSÖK AT TILLWERKA SIRUP AF RÖDBETE- OCH MOROTE- SAFT

Rötterna rives på järn och stampas till mos. Pressas i en linnepåse. Vatten hälles på och ny stampning och pressning. Efter ett par dagar kokades saften på svag eld. Redogörelse för kostnad att tillreda sirapen och önskan att någon ville göra flera kalkyler och experiment

----------------------------
 
0505Beskrivning på en stenhävareBennet Stephan
1780, maj

BESKRIFNING PÅ EN STENHÄFWARE

Ritning och beskrivning av en maskin, som används att häva stenar och stora stubbar.

----------------------------
 
0506Beskrivning på en renrensareFlodelius, Johan
1780, maj

BESKRIFNING PÅ EN REN-RENSARE

Beskrivning av detta instrument, som liknar en vanlig ì enbetsträdesårder.

----------------------------
 
0507Huskur mot förkylningAnonym
1780, maj

HUS-CUR EMOT FÖRKYLNING

Frostskada botas med svingalla, som torkats i taket och sönderskärs och kokas i mjölk till en välling, som smörjes på skadan.

Genom att tugga ärter varje kväll och lägga på frostskadade fingrar, botades de efter ett halvår.

Genomfrusen hästträck lägges var halvtimma på det frostskadade stället och efter 8-9 timmar är skadan botad. Om det bildats sår, som börjat ruttna, läggs svin- eller oxgalla på. Denna metod förklaras av att hästgödseln är kallare än is och alltså därför starkast att utdraga kölden ur förfrusna lämmar.

Jag har prövat på en ung man, vars stortå var förfrusen. Efter en tid svullnade och blånade benet och fältskär eftersändes att amputera det. Denna metod räddade honom och efter 8-9 timmar var benet som vanligt.

----------------------------
 
0508Tillägg till den införda beskrivningen att plantera vide till tunnbandAnonym
1780, maj

TILLLÄGG WID DEN, UTI KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLNINGS-JOURNALS FÖR FEBRUARI MÅNAD 1780, INFÖRDA BESKRIFNING OM WIDES PLANTERANDE TIL TUNNBAND

Det är viktigt, att de beskrivningar som trycks är fullständiga och utan misstag. I länder, där planteringar av vide drivs som näring, klyvs aldrig plantorna. Plantorna skall stå tätare än författaren beskriver. Annars blir de inte tillräckligt långa och kvistfria. Man behöver inte heller slå tunnband omkring varje skott. Hela huvudet av skottet huggs av andra våren och planteras. Då blir de nya skotten starka eftersom de inte behöver rota sig.

Tre sorters pil finns.Den tyska, svenska hjälster eller bomullsträdet. Kallas även rödpil. Den tredje är ren pil. Man skall akta sig för den sköra pilen, likaså för den vita. Varken sälg eller poppelvide duger till tunnband.

----------------------------
 
0509Sätt att göra gärdsgårdsstörar av gran och tall mera varaktigaBjerkander, Clas
1780, maj

SÄTT AT GÖRA GÄRDSLESTÖRAR AF GRAN OCH TALL MERA WARACKTIGE

Man barkar störens nedersta del. Där kådan är mest sätts den vid jordytan. Då skyddar kådan och stören påverkas inte av vattnet. Detta är sagt om små träd, men kan användas om stora, som skall användas till stolpar.

----------------------------