Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0049Utkast till sockensällskaps inrättning, varigenom säkrast näringars förökande vinnes, utan kostnad för kronan och utan att rubba arvsägandet och besittningsrättenAnonym
1777, jan

UTKAST TIL SOCKEN-SÄLLSKAPERS INRÄTTNING, HWARIGENOM SNARAST OCH SÄKRAST NÄRINGARS FÖRÖKANDE WINNES, UTAN RINGASTE KOSTNAD FÖR KRONAN OCH UTAN RUBBNING I ARVS-JORDEGANDE OCH BESITTNINGS-RÄTT

I varje socken skulle förordnade sockenmän, ståndspersoner och sexmän bilda ett sällskap. Finns inga ståndspersoner och socknarna är mycket små kan flera slå sig tillsamman. Är det stora socknar med många herrar kan två sällskap bildas.

Dessa sällskap skall hava landshövdingen till styrelseman och stå i kontakt med Kungl. Patr. Sällskapet.

Okunnighet, lättja, fördomar, ohjälpsamhet, villrådighet, osäkerhet i ägande, misströstan vid nya företag, brist på arbetskraft, misstro mot lagar och förordningar, odugliga dragare eller redskap, olyckor, sjukdom eller fattigdom, allt kommer till sällskapets vetskap. Särskilt skall man ta sikte på, att barn och ungdom får en dräglig tillvaro och utkomst. Man tar reda på antalet ogifta och ser till att fördelning av jord anpassas efter behovet.

En säteriägare i sällskapet kan genom sin kunskap och sina försök både gynna sin egen jord och inspirera sina underlydande.

Sedan sällskapen bildats kan byordningarna bättre handhas. De kan arbeta för renlighet, sparsamhet, trädplanteringar, eldstäders besiktningar, goda stängsel, slåtter, byggnaders förbättrande, djurskötsel och många andra sysslor.

Sällskapet sammanträder i sockenstugan efter gudstjänsten och protokoll förs över beslut och arbeten. Det arbetar för bättre redskap. När förtroendet för sällskapet är grundlagt, går det lätt att föreslå större uppodlingar. Arbetarna gör sina dagsverken för viss dagspenning och får del av grödan tills någon tar över nybygget. Det skall finnas skog till varje nytt hemman. Det betyder åtskilligt skogsplanterande. 15 tunnland räcker till ett ställe och kan skötas med en häst eller ett par oxar. Efter hand bör byggnader och murar göras av sten.

Kan sällskapen genomföra förbättringar, kommer ungdomen att stanna i sin födelsebygd och inte söka sitt bröd utomlands. Även i trakter, där man lever av bergverk, fiske, skog och sjöfart, är sällskapen viktiga.

----------------------------
 
0050Anmärkningar om lantbruket, vilka kunna tjäna till anledning för sockensällskapen, att vidare söka de grunder, varefter jordbrukare kunna med säkerhet rätta sigAnonym
1777, jan

AMNÄRKNINGAR WID LANDTBRUKET, HWILKE KUNNA TJENA TIL ANLEDNING FÖR SOCKEN-SÄLLSKAPERNE, AT WIDARE SÖKA DE GRUNDER, HWAREFTER JORDBRUKARE KUNNA MED SÄKERHET RÄTTA SIG

Om gammal odlad åker, äng och betesmark vårdades skulle välmågan i landet öka betydligt. Om man kunde köpa goda redskap på nära håll skulle mycket tid och välmåga vinnas. Runt städerna skulle finnas i stort, sådant som odlas i smått på landet t ex humle. Brist på ved och gärdsel gör snart att trakten blir öde, därför bör skogsplantering prioriteras. Små tegelbruk är nödvändiga.

Varje gammal åker bör sättas i stånd innan man tar upp ny. Alla åkrar omgärdas med diken. Redogörs, hur olika belägna och av olika jordarter bestående åkrar skall hanteras.

Stenröjning bör ske på hösten och stora stenar bortföras på föret. Stenmurar, som skall stänga ute kreaturen behöver inte vara lika täta och höga överallt. Särskilt inte om det finns diken längs båda sidorna. Stängsel skall byggas av kluvet moget trä och brännas i den del, som står i jorden. Om gärdsgården är utsatt för snö kan man ställa störarna i träklumpar och lägga ned dem under vintern. Gödselstackarna skall täckas med så mycket jord som möjligt och hållas fuktiga under sommaren.

Höet slås på morgonen och omvändes under dagen. Mot kvällen stackar man för att morgonen därpå åter sprida ut det till torkning.

Man bör ha de olika sysslorna antecknade t ex:

Vintersysslor: tröska, sätta redskap i stånd, köra sand till vägar och jord till ladugården, ta upp sten, tänka på husbyggnad och göra stadsresor.

Vårarbeten: köra trädeslandet, rensa diken, klyva gärdsel, sätta upp stängsel, så, bygga, tappa ur vattensamlingar, sköta humle- och trädgårdar, rensa ladugården.

Sommararbeten: bärga hö och nässlor, hacka torv, mullploga, sladda, harva, så rovfrö, ta löv, bärga säd, ria, tröska, rensa diken.

Höstarbeten: sätta vårlanden i stånd, rothugga, laga dammar, plöja, samla jord till ladugården, bryta sten, skaffa ved, sköta trädgården och samla i visthusen.

I en artikel ifrån Bern kritiseras en artikel i Hushållnings-Journalen för sept. Herr kritikus har inte fattat innebörden av svenskarnas utflyttningar. Då även författaren missbedömt detta borde en kännare få yttra sig. Härtill står Journalen öppen.

----------------------------
 
0051Berättelse om Hartleys påfund att bevara hus för eld, med de försök som blivit gjorda i Wimbleton, den 23 nov 1766 på ett hus, byggt efter hans inrättning; meddelad av von NolkenNolken, von
1777, jan

BERÄTTELSE OM HERR HARTLEYS PÅFUND AT BEWARA HUS FÖR ELDSWÅDOR, JÄMTE DE FÖRSÖK SOM HÄRMED BLIFWIT GJORDE I WIMBLETON, DEN 23 NOV 1766, PÅ ET HUS, BYGT EFTER HANS INRÄTTNING; MEDDELADE AF HERR BARON, KAMMARHERREN OCH COMMENDEUREN VON NOLKEN, KONGL SWENSK MINISTER I LONDON.

Man tände en eld på trägolvet och smidde en hästsko. Elden spred sig inte och när den brunnit slut fanns förkolnat trä under. Flera liknande försök gjordes. Man satte t ex eld i en kammare fylld med tjärade risknippen. Våldsam rök och en oerhörd eldslåga slog ut genom fönstren, men när elden efter en timma självdog, var huset i övrigt oskadat.

Hartley menar att det är luften, som gör, att elden sprider sig. Det är eldens förnämsta föda. Lägger man tunna järnplåtar mellan bjälkarna och golvet, förtar man eldens föda.

----------------------------
 
0052Anmärkningar om Webergs sätt att plantera finska bönor i Hushållnings-Journalen för november 1776Lostbom, Johan
1777, jan

ANMÄRKNINGAR WID HERR LIEUTNANTEN WEBERGS SÄTT, AT PLANTERA FINSKA BÖNOR, UTI HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR NOV MÅNAD, ANDRA ARTIKELN P 154

Med nöje igenkände jag detta rön vid odling av skidfruktsväxter, som används inom farmacien, färgerier, ängsskötsel och trädgårdsskötsel. De kallas Plantae leguminosa eller Papillonaceae.

Webergs försök visar, att dessa växter älskar väl brukad jord. Genom extra körning minskar ogräs och maskar. Jag har även tidigare hört om sådana försök. Uppsala den 7 december 1776, Johan Lostbom.

----------------------------
 
0053Utdrag ur en husesyn på Esbo säteri i NylandAnonym
1777, jan

UTDRAG UR EN HUSESYN PÅ ESBO SÄTESGÅRD I NYLAND

Åker och åbyggnad i ganska gott stånd. När mjölkvarnen om 2 par stenar brann, byggdes den upp med 4 par stenar. Huset är byggt av gråsten och dammen ovanför helt av sten. En välvd stenbrygga är byggd över strömmen. Beskrivning av ängarna.

Ladugården har stadgat antal djur, men här finns också hundrade spanska får, vars ull man föredrar framför den finska. Här finns också angoriska getter från Sverige, som trivs väl.

Skogen nedtagen runt gårdarna, fisket bedrivs med djupare notar och en skuta hålls vid lastageplatsen för bräder och ved samt viktualier till Stockholm. 6-7 hushåll har härvid sin utkomst.

Den största nytta ägaren gjort, är att utöka med byggnader och hushållsökning. Nu bor här 200 människor. Delning av jorden har gjorts och här finns 11 torp. Denna ägare har fördubblat värdet av egendomen.

----------------------------
 
0054Sammandrag av Patriotiska Sällskapets belöningar 1776Patriotiska Sällskapet
1777, jan

SAMMANDRAG AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS UTDELADE BELÖNINGAR FÖR ÅR 1776

Prinsessan av Sverige har nådigt behagat mottaga medalj i guld, för sina vackra exempel, varmed hon upplyst sitt kön i allehanda fruntimmersslöjder. Hon har vid flera tillfällen varit prydd med arbeten av egen hand.

Guldmedalj till fabrikör Apiarius för tillverkning av ratin (ett noppigt ylletyg), som är lika gott som de utländska.

Till apotekare Kjellström i Malmö för medicinalväxters planterande.

Till kornetten Kjellman i Kalmar för odling och fiskeplanteringar.

Till hovmedikus Kernander för utgivning av medicinska erfarenheter.

Till hovmålare Hallblad för hans konst att konservera och flytta skadade målningar och gipser. Han är självlärd.

Silvermedalj till Jöns Eriksson i Jämtland för stenmurade diken, vilka i den lösa jordarten varit nyttiga.

Till Olof Månsson i Anundsjö för potatisplantering.

Till Grönholm i Nyköpings län för stenbyggnad och Per Persson i Bredsäter för boskapsskötsel. Trädgårdsmästare Broberg i Uppsala för hans beskrivning av trädplantering. Kernander i Åbo för en avhandling angående boskapsuppfödning med säd. Flera för odlingar och fruktträdsodlingar och redskapsförbättringar.

Pengar till Jonas Jönsson i Skarpåkerstugan och Olof Olofson i Sjöbacka för boskaps framfödande med ringa foder.

Till Margareta Olofsdotters arvingar, för hennes utomordentliga flit vid boskapsskötsel.

Ämnen, där belöningarna ännu inte är utdelade: Fullständig historia om fisket i Sverige, Hampplantering, Instrumenter till drunknades vederfående, Förekommande av vådeldar, Hur man av svensk lera förfärdigar kokkärl, som tål lågeld, Till den som med minsta foder föder flest boskap i Södermanland,

Till de flesta hövdingedömena är utdelade modeller på Olof Birgerssons stenvagn och en sädesrensningsmaskin samt ett antal hushållningsskrifter att utspridas till allmogen.

----------------------------
 
0055Handelns märkvärdigheterAnonym
1777, jan

HANDELNS MÄRKWÄRDIGHETER

In- och utrikeshandel från Göteborg.

Vigda, födda och döda i Göteborg, Norrköping, Lund, Karlskrona och Örebro.

Redovisades summan, som insamlats till nödlidande i Gävle och Askersund. Gävle 61896 daler och Askersund 44148 daler.

----------------------------
 
0056Sammandrag av vädret under 1-10 janPatriotiska Sällskapet
Sammandrag av vädret under 1-10 januari
----------------------------
 
0057Underrättelse om artificiella ängar för svenska jordägareMozelius, Fredric
1777, febr

UNDERRÄTTELSER OM ARTIFICIELLA ÄNGAR FÖR SWENSKA JORDEGARE

I utlandet har man prövat artificiella ängar. Frankrike har i 20 år haft framgång med detta. England har byggt upp sin nationella styrka på detta sedan 1680-talet. I Sverige däremot är det ett okänt begrepp. Ståndspersoner har inte visat vägen. Ändock kan varje torpare, liksom han nu odlar humle, lära sig att anlägga ängar. Det är endast i början kostnaden för frö är besvärande. Man kan jämföra med potatisodling, som i början stötte på motstånd. Människan kan liknas vid en maskin, som går utan att inställningen rubbas tills den börjar knarra.

De naturliga ängarna är i vanmakt och man kan förledas att tro, att även de konstgjorda skall ha samma besvär. Men de artificiella skapar rikare ladugårdar och ger på så sätt större förråd av gödsel, vilket kommer åkern till godo.

Man sår på ängen både svenska och utländska frön. I Frankrike rekommenderas treffeln, som tröskas och ges som foder. Man blandar också med havre. Gödning behövs inte, möjligen aska. Efter tre år går treffeln ut och man gör åker igen.

På Irland sår man lin och treffel tillsammans, utan att linet skadas. Det håller jorden fuktig. Luzern är ett annat frö, som brukas på ängen. Det fordrar dock bättre bearbetning av jorden. Saint-Soins ger tillsammans med havre gott och mycket foder. Befordrar också biskötseln. Frommel och raygräs sås mycket i England.

I Sverige är Berghner den som gjort lyckade försök med konstgjorda ängar, som givit 3 gånger mer stärkande foder. Om man antog dessa tankar skulle vi spara många tunnor guld, på det att vi inte behövde köpa föda utomlands.

Min käre lantman, ta upp artificiella ängar och du äger snart, som om du hade två gårdar.

Tillägg om Saint-Soin.

Detta frö är det minst brukade i Sverige. I Frankrike berömmer en namnkunnig lantbrukare detta frö som bäst. Skall sås där ingen annan säd trivs.

----------------------------