Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0483Anmärkningar angående väderleken för januari 1780Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0484Om rikets skada av salpetersjuderierAnonym
1780, mars

OM RIKETS SKADA AF SALTPETER-SJUDERIER

Redan för 70 år sedan när sjudare ville koka salpeter på Strömsholm och Kungsör, menade riksrådet Tessin att det skulle skada husen och kosta mer, än vad salpetern vore värd. Även Hårleman säger 1749 att salpetersjudningen är skadlig för landet. Man kan jämföra med de misslyckade saltsjuderierna, som tidigare fanns i bl.a. Bohuslän. Skogen blev helt fördärvad. Alla länder har något, som är bättre och rikligare än andra. Skaparen har menat, att länderna genom att köpa och sälja till varandra får kommunikation. Länderna kring Medelhavet har ju sitt salta vatten, som de med enkla medel kan utvinna salt ur.

Visserligen kan vi med mycket arbete och vedbrand frambringa litet salpeter, men Ostindien säljer till mindre kostnad. Den viktigaste skadan är, att gödseln försvinner från åkern. Nu får vi lov att köpa säd utifrån, därför att våra magra åkrar inte kan producera tillräckligt.

Enligt all byggnadskonst skall hus byggas på fast grund. Nu är salpetersjudaren enligt lag tillåten att gräva under husen, ibland så mycket att de sjunker och syllarna blir liggande på marken. Denna massa blandas med vatten och blir stående i kar i huset, spridande mögel på säden, som med möda torkats.

De största orättvisor uppdagas också. Den bonde som har god jord men ingen skog, slipper salpetertillverkningen på sin egendom. Den som har mager jord, men skog, tvingas delta.

På danska tiden visste våra sydligaste provinser inte vad salpetersjudning var och hade de finaste skogar. Knappt blivet svensk egendom förstördes de, då 1664 förordningen om salpetersjuderierna infördes.

På orter med mycket skog skulle salpetersjuderier anläggas och metoden genomföras med minsta möjliga vedanvändning.

----------------------------
 
0485Avhandling om gårdsjournalerApelblad, J
1780, mars

AFHANDLING OM GÅRDS-JOURNALER

På varje egendom borde finnas en gårdsjournal, där all odling och alla försök beskrivs. Detta vore vid ombyte av ägare av största vikt, då den tillträdande fick veta allt om sin gård. Detta bör gälla de egendomar, som säljs och inte ärvs.

----------------------------
 
0486Berättelse om gjorda försök med såning av väppling och andra gräsfrönÅslander, E Ersson, J
1780, mars

BERÄTTELSE OM GJORDE FÖRSÖK MED SÅNING AF WÄPLINGS OCH ANDRA GRÄSFRÖN

Patriotiska Sällskapet har pläderat för artificiella ängar. Jag har gjort vissa försök. Jag sådde havre och väppling med god förtjänst. I en beteshage, där det syntes spår av gamla åkrar, men ingen minns när de brukades, sådde jag också väppling och havre efter att ha plöjt och gödslat. Detta utländska frö kanske inte tålde svenska vintern. Det kom inte upp.

Tidigare har jag torkat på hässjor, men det har inte blivit bra. Nu slår jag tidigt på morgonen, vänder gräset ett par gånger under dagen och sätter på kvällen upp i volmar. Nästa dag likadant och sedan inkört.

----------------------------
 
0487OrterAnonym
1780, mars

ORTER

Lund. Här såddes en besvärlig åker med Alpercurus med gott resultat.

Penningby. Luzern och St Foin har inte lyckats, däremot rajgräs, klöver och frommental.

Örebro. Frommentalsfröet jag köpte från Patriotiska Sällskapet kom inte förrän på midsommarafton. Såddes strax och kom upp trots torka. Ett gott frö.

----------------------------
 
0488Försöksprojekt till sädesaxens jämnande vid skärningen på åkern, innan de på maskin avskäras att falla i säckenNorberg, Jonas
1780, mars

FÖRSÖKNINGSPROJEKT TILL SÄDESAXENS JÄMNANDE WID SKÄRNINGEN PÅ ÅKERN, INNAN DE PÅ MACHINEN AFSKÄRES AT FALLA I SÄCKEN

För femton år sedan gjordes på begäran en maskin, som skär av sädesaxen. Den finns till beskådande på Modellkammaren i Stockholm.

Försök gjordes, men då säden var slagen med lie, blev axens höjd ojämna och det tog tid att lägga dem tillrätta. Jag har prövat att slå med skära och då kommer axen jämnare. Då kan axen skäras av med maskin. Maskinen finns med ritning och beskrivning, men ännu behövs mer tankar hur man skall få axen jämna, innan de klipps av.

----------------------------
 
0489Brev angående svamp, och åkerns gödningAnonym
1780, mars

BREF ANGÅENDE SWAMP OCH ÅKERNS GÖDNING

Salt rekommenderas mot svamp under golvet. Samma nytta gör gråkalk. Beskrivning hur man göder åkern på Öland.

----------------------------
 
0490Att göra kärnsmjölksostAnonym
1780, mars

AT GÖRA TJÄRNMJÖLKS-OST

Söt mjölk värmes svagt och blandas med kärnmjölk och löpe. Ostmassan kramas i en korg. Korgen med osten ställs i en bytta med saltvatten ett dygn. Den ätes efter 1/2 år. Jäser den sticker man i den med en strumpsticka. Spricker den, lagas den med en blandning av smör och riven ost.

----------------------------
 
0491Anteckningar angående folknumren, väderlek och årsväxtAnonym
1780, mars

ANTECKNINGAR ANGÅENDE FOLK-NUMMERN, WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER

Folkmängden i flera städer, minskning.

Laholm. Åskväder under julen.

Östra Härad, Jönköpings län. Koppor som varit dödande. Dåligt före på vägarna under vintern. Tobaken har gått till.

Karlstad. Mycket snö. Liten jordbävning den 21 december i Lungsunds socken.

Elfdahls härad i Värmland. Näringarna har lidit i denna magra ort i vinter, då snön varit för djup och lös för körningar. Här begärdes på 1600-talet att få anlägga bruk för att kunna förtjäna till sina kronoutskylder.

Kyrkoherden rekommenderar ett medel för den som förfrusit. Att ånga lemmen över hönsträck uppkokt i vatten.

Järvsö. Alla strömmar, brunnar och bäckar har inte varit så uttorkade på 100 år.

Falun. Sträng vinter. Tjälen gjorde att vägarna blev gropiga och svåra.

----------------------------